Region Jnkpings ln Futurum - akademin för hälsa och vård
plus.rjl.se/futurum

Jonas blir doktor på nervskador 

Jonas Lindh. Foto: Johan Werner Jonas LindhJonas Lindh. Foto: Johan WernerJonas Lindh. Foto: Johan Werner. Två procent av befolkningen drabbas av perifera nervskador som försämrar motoriken. Jonas Lindh, neurolog på Länssjukhuset Ryhov, Jönköping har skrivit en avhandling om denna ”tysta” sjukdom.

Jonas Lindh disputerade på sin avhandling om kryptogen eller idiopatisk polyneuropati, på medicinskt fackspråk, vid Universitetssjukhuset i Linköping den 28 oktober 2011.
Sjukdomen drabbar nervtrådar från nervceller som leder känsloförnimmelser från huden och impulser till musklerna. Oftast perifert, det vill säga långt ut på kroppen i fötter, ben och armar.
Känselnedsättning i fötterna är det vanligaste symtomet. Smärta, domningar eller myrkrypningar i fötterna och nedsatt balans är också vanliga.

Kan vara smärtsamt

Jonas Lindh har försökt svara på några centrala frågor i sin avhandling. Vad hittar läkaren vid utredning av patienter som misstänks ha sjukdomen? Vilken hälsorelaterad livskvalitet upplever patienten? Är sjukdomen vanligare hos individer som har utsatts för giftiga ämnen i miljön? Spelar vissa gener som kroppen använder för att bryta ner giftiga ämnen någon roll?
Jonas Lindh har bland annat granskat journaler från 255 patienter mellan 40–79 år med diagnosen kryptogen polyneuropati och ställt frågor till patienterna. 42 procent av patienterna uppgav att de hade problem att gå. 85 procent led av smärta.
– Ett viktigt resultat ur patienternas synpunkt är att de upplever mer smärta än vi har vetat tidigare, framför allt i fötterna, säger Jonas Lindh. Därför är det viktigt att läkarna hjälper patienten att lindra smärtorna.
– Det är också viktigt att informera patienterna om att sjukdomen har en bra prognos, man blir inte mycket sämre med åren. Åldersförändringar har större betydelse för motoriken än sjukdomsförloppet.

Lösningsmedel en risk

Det finns ingen behandling mot sjukdomen. Men Jonas Lindh hoppas att hans resultat ska bli ett stöd för läkarna när de träffar sina patienter.
Jonas Lindhs avhandling är den första epidemiologiska studien om kemikaliernas betydelse för just denna sjukdom.
Sambandet mellan giftiga ämnen i miljön och risken för sjukdomen behöver studeras ytterligare. Statistiskt säkert är dock att män som använder mycket lösningsmedel både på jobbet och fritiden har större risk att drabbas.
När det gäller vissa geners betydelse för sjukdomen, fick forskargruppen inte fram några statistiskt säkra resultat.

– Vi har också visat att neurofysiologiska utredningar har betydelse för diagnos och prognos, fortsätter Jonas Lindh. Det har varit omtvistat tidigare.
Med hjälp av neurofysiologisk utredning får man svar på hur fort signalerna i nervtrådarna går och hur mycket av signalen som kommer fram till exempelvis fötterna. Avhandlingen klargör att patienter med uttalade förändringar av nervsignalerna får störst motoriska problem.

Jonas Lindh har kunnat ägna sig åt forskning tack vare anslag från Futurum och FORSS samt en doktorandtjänst på halvtid det senaste året som Futurum finansierat. Hans handledare har varit Magnus Vrethem vid Universitetssjukhuset i Linköping.
Nu ska han arbeta nästan på heltid med patienter som neurolog på Länssjukhuset Ryhov. Lite forskning blir det, om icke-motoriska symtom vid Parkinsons sjukdom och om eventuella samband mellan celiaki och kryptogen polyneuropati
Olle Hall

Fotnot: Kryptogen polyneuropati är en uteslutningsdiagnos. Den vanligaste orsaken till perifera nervskador är diabetes. Andra orsaker kan vara infektioner, cancer, missbruk eller inflammationer.
 

 

 

Uppdaterad: 2012-06-14
Olov Hall, Kommunikationsavdelningen, Verksamhetsnära funktion