Region Jnkpings ln Futurum - akademin för hälsa och vård
plus.rjl.se/futurum

Anna söker svar om borrelia 

Anna J Henningsson. Foto: Johan Werner.Borreliainfektioner sprids av fästingar och blir allt vanligare i Sverige. Oftast ger sjukdomen hudbesvär som går över snabbt med penicillinbehandling. Men infektionen kan också angripa nervsystemet, vilket kallas neuroborrelios.

– De flesta blir bra efter antibiotikabehandling, men en mindre andel får långvariga symtom,  säger Anna J Henningsson, infektionsspecialist och ST-läkare på mikrobiologilaboratoriet, Länssjukhuset Ryhov.
I en aktuell avhandling har hon tittat närmare på tänkbara orsaker till att en del är sjuka längre.
– I en av studierna granskade vi samtliga fall av neuroborrelios i Jönköpings län mellan 2000 och 2005. Resultatet visar att antalet fall ökade under perioden och att 13 procent fortfarande hade besvär sex månader efter behandling.
Gemensamt för dessa patienter var att de var äldre och hade gått länge med symtomen innan de behandlades. En orsak till att man inte alltid får behandling snabbt är att neuroborrelia kan ”imitera” andra neurologiska besvär och tillstånd, som ischias eller musarm.
– Då kan det ta tid att få rätt diagnos och behandling. Barn får ofta tydligare symtom, som till exempel ansiktsförlamning, vilket gör det lätt att ställa diagnos och behandla tidigt. Barn brukar också tillfriskna fort.
Att borrelia orsakas av bakterier upptäcktes först på 1980-talet. Sedan dess har omfattande forskning gjorts på området, men behovet av kunskap är fortfarande stort.
– Diagnosmetoder och behandling förbättras hela tiden. Men det behövs ännu mer grundforskning för att förbättra vården ytterligare och eventuellt få fram ett vaccin mot borrelia. I det här forskningsarbetet har jag velat ta reda på mer om mekanismerna bakom sjukdomen och om vad som påverkar sjukdomsförloppet.

Triggar immunförsvaret

Immunförsvaret påverkar hur kroppen reagerar på och bekämpar infektioner. Anna J Henningsson har granskat det så kallade komplementsystemet genom att studera prover från åländska patienter med neuroborrelios, och kommit fram till att systemet sannolikt har stor betydelse för hur sjukdomen utvecklas.
– Komplementsystemet är en del av vårt medfödda immunförsvar och består av ett 20-tal proteiner i blodet som har till uppgift att attackera virus och bakterier. Det ska också trigga igång det övriga immunförsvaret när man drabbas av en infektion. Vi har konstaterat att borrelia aktiverar komplementsystemet i huden och i ryggmärgsvätskan, vilket hjälper immunförsvaret att känna igen bakterien och bekämpa den, bland annat genom fagocytos, vilket något förenklat betyder att celler äter upp bakterierna.

Anna har också mätt signalsubstanser i immunförsvaret hos patienter med neuroborrelios, för att studera balansen mellan olika T-hjälparceller som bland annat har till uppgift att reglera produktionen av antikroppar mot bakterier.
– Resultatet visar att olika T-hjälparceller aktiveras vid olika stadier av sjukdomsförloppet. T-hjälparceller typ 1 (Th 1) är viktiga tidigt i förloppet av en borreliainfektion, men måste sedan regleras av ett Th 2-svar. Det visar att balansen mellan T-hjälparceller i immunförsvaret också kan påverka hur snabbt man blir frisk. Vi har märkt att en nyligen upptäckt T-hjälparcell, Th 17, också verkar spela roll för immunförsvaret vid neuroborrelios, vilket är ny kunskap att forska vidare på.

Patientnära forskning

Anna vill även göra vidare studier av komplementsystemets betydelse eftersom det kan orsaka vävnadsskador på nervsystemet om det aktiveras på fel sätt.
Men för närvarande lägger hon en sista hand vid avhandlingen och förbereder för disputationen på Futurum den 25 november. Sedan 2008 har hon forskat på halvtid vid sidan av läkartjänsten på infektionskliniken respektive mikrobiologen.
– Jag vill fortsätta kombinera forskning och kliniskt arbete. Forskningen är en viktig del inom infektionsområdet eftersom det förändras och utvecklas hela tiden. Att forska inom borrelia är väldigt patientnära och tydligt kopplat till den kliniska vardagen.

Anna är också involverad i ett nationellt forskningsprojekt där man samlar in fästingar från personer som blivit bitna, för vidare analys. Antalet fästingburna infektioner ökar i landet samtidigt som fästingarna blir allt fler och förekommer allt längre norrut. Fortsatt forskning behövs, även om Anna själv upplever att folk ibland är onödigt uppstressade över fästingbett och borrelia.
– Risken att bli sjuk efter ett fästingbett är väldigt liten. Samtidigt är det bra att det finns en ökad medvetenhet bland människor om att skydda sig från fästingbett och att ta bort bitande fästingar snabbt.

Mats Fäldt
 

Uppdaterad: 2013-03-04
Olov Hall, Kommunikationsavdelningen, Verksamhetsnära funktion