Region Jnkpings ln Futurum - akademin för hälsa och vård
plus.rjl.se/futurum

Hälsosamtal bäst när eleven får bestämma

Marie Golsäter. 

Hälsosamtalen i skolhälsovården kan vara ett kraftfullt verktyg för att stödja barn och ungdomars hälsa. Men bara om skolsköterskan prioriterar områden som eleven själv vill prata om.

Det är en viktig slutsats från Marie Golsäters forskning. Hon har arbetat som barnsjuksköterska och senare som skolsköterska. Den 9 mars 2012 disputerar hon på avhandlingen "Hälsosamtal som metod att främja barns och ungdomars hälsa - en utmanande uppgift", på Hälsohögskolan i Jönköping.
– Eleverna vill inte ha allmänna råd. De vill ha råd utifrån sig egen situation. Vad kan fungera för mig, säger hon?
– Alla möten jag haft med barn, ungdomar och föräldrar har inspirerat mig att forska på hur hälsosamtalen kan utvecklas för att på bästa sätt främja barns och ungdomars hälsa. Jag ville fånga barnets eget perspektiv på hälsosamtalet. Det finns väldigt lite forskning om hälsosamtalen i skolan.

Marie Golsäters avhandling består av fyra vetenskapliga artiklar varav tre är publicerade i internationella tidskrifter och den fjärde är inskickad för publicering. Den första handlar om hur barnhälsovården i länet använder Hälsokurvan (se länk) i samtal med föräldrar till barn som fyller ett år. Hälsokurvan är ett pedagogiskt verktyg som har utvecklats på primärvårdens FoU-enhet, Landstinget i Jönköpings län.
Två artiklar handlar om elevernas och skolsköterskornas syn på hälsosamtalet och på att använda Hälsokurvan, som har omarbetats i tre versioner för att passa elever i olika åldrar.

Hälsosamtal – en balansgång

Inom ramen för Barndialogen (se länk) sågs det som angeläget att studera hälsosamtalen.
– Hälsosamtal är svåra, konstaterar Marie Golsäter. Skolsköterskan går balansgång mellan att samtalet ska baseras på det som barnet vill ta upp och skyldigheten att informera om generella hälsorisker.
Forskningen visar att när skolsköterskan bara tjatar och inte är uppmärksam på vad och hur eleven ville samtala blir samtalet inte meningsfullt.
Hälsoverktyget gör att hälsa och livsstil blir konkret för eleven. Det gör det lättare att basera hälsosamtalet på elevens egen situation snarare än generella rekommendationer för en hälsosam livsstil.
En skolsköterska i avhandlingen säger:
”Så jag tycker att de här frågorna om vikt och attityder som kommer, ibland kan man känna att det är ganska känsliga områden men med de här frågorna har man ett slags förkläde och det underlättar tycker jag”.
– De flesta skolsköterskor försöker verkligen göra barnen delaktiga. Det framgår av videoinspelningarna av samtalen, säger Marie Golsäter.
Förbered eleverna
En förutsättning för ett elevcentrerat hälsosamtal är att eleverna är förberedda, känner sig delaktiga och respekterade samt att deras egen upplevelse är i centrum.
Att inte vara förberedd kunde leda till att eleverna känner sig tvingade att tala om aspekter, som de efteråt ångrar och de kan också missa möjligheten att få egna frågor besvarade.
Eleverna tycker det är bra att hälsoverktyget omfattar många frågor, då kommer frågor upp som de grubblar på, men kanske inte själva vågar ta upp.
Eleverna är nöjda med att skolsköterskan är skyldig att lyfta fram möjliga hälsorisker och inspirera till förändring utifrån sin professionella kunskap. Det ger eleverna möjlighet att reflektera över vad som kan påverka deras hälsa.

Visa föräldrarna

Hälsoprofilen som de får med sig på papper gör det enklare för eleverna att informera föräldrarna och kanske fortsätta samtalet hemma.
– Hälsosamtalets potential som intervention för att främja barns och ungdomars hälsa riskerar att förloras och kanske till och med kan ha motsatt effekt om inte elevens önskningar och behov är i centrum, säger Marie Golsäter. Med elevens situation som utgångspunkt kombinerad med försiktig och varsam rådgivning, kan skolsköterskan uppmuntra eleven att överväga förändringar som främjar hälsan.
Efter disputationen ska Marie Golsäter arbeta halvtid på primärvårdens FoU-enhet. Där ska hon arbeta vidare med att utveckla hälsoverktyget samt ytterligare studera de inspelade hälsosamtalen för att se vad som är avgörande för ett lyckat samtal.
Olle Hall
 

Mera fakta

I studien har 74 elever och 23 skolsköterskor medverkat i fokusgrupper. Ytterligare 14 skolsköterskor har intervjuats individuellt. 24 hälsosamtal med elever och skolsköterskor har videofilmats.
Hälsosamtalen med skolsköterskan är ett tillfälle då eleven kan samtala både om psykisk och fysisk hälsa.
Sedan 2010 har begreppet ”hälsoundersökning” ersatts av ”hälsobesök” i skollagen. Det markerar en mer hälsofrämjande inriktning i motsats till det tidigare mer kontrollinriktade arbetssättet.
Hälsobesök erbjuds i förskoleklass, årskurs 4, 7 alternativt 8 samt första året på gymnasiet.

Mer information
Barndialogen
Primärvårdens FoU-enhet
Marie Golsäters avhandling

 

 

Uppdaterad: 2012-06-14
Olov Hall, Kommunikationsavdelningen, Verksamhetsnära funktion