Region Jnkpings ln Futurum - akademin för hälsa och vård
plus.rjl.se/futurum

Annette forskar om patientinflytande 

Annette Nygårdh är mitt uppe i forskning om hur patienter och anhöriga till njursjuka ska få större inflytande på vården. På Länssjukhuset Ryhov används hennes resultat redan!

– Min forskning ger underlag till njursektionens förbättringsarbete. Jag är jättenöjd med att mina resultat redan har kommit till nytta, säger Annette Nygårdh.

PresenFoto: Johan Wernertation i Paris

I mitten av april presenterade hon sitt sätt att forska interaktivt i samverkan med flera vårdenheter på en internationell kvalitets- och patientsäkerhetskonferens i Paris. Det är ett exempel på den forskning som bedrivs tillsammans med vårdpersonalen som pågår i projektet Bridging the Gaps med Landstinget i Jönköpings län som bas. (Se faktaruta)!

– Annette Nygårds forskning är ett tydligt exempel på vad vi vill med Bridging the Gaps och att Landstingets satsning på forskning snabbt kan komma invånarna till del, säger Boel Andersson-Gäre, professor och chef för Landstingets forskningsenhet Futurum.

På väg mot en doktorsavhandling har Annette fått två vetenskapliga artiklar publicerade. De handlar om patienter med kronisk njursjukdom och deras nära anhöriga. Hur kan nära anhörigas roll stärkas i vården av dessa patienter? Hur ser patienterna på sitt inflytande i mötena med vårdpersonalen?
Patienterna befinner sig i stadiet där de har fått diagnosen kronisk njursjukdom, men ännu inte tvingats till dialys. Om patienter och anhöriga får större inflytande kan det bidra till att den perioden förlängs, hoppas Annette Nygårdh.

Personcentrerad vård

Empowerment är nyckelordet i hennes forskning. Det betyder ungefär att stärka patientens egna resurser att hantera sin sjukdom.
Det forskas mycket på empowerment, men Annette Nygårdh har inte hittat att någon tidigare har gjort det på njurpatienter i öppenvård som inte har dialysbehandling.

– Oftast definieras empowerment av vårdpersonal eller forskare. Jag vill ta reda på hur begreppet tolkas av patienten själv och nära anhöriga, säger Annette Nygårdh.

– Jag tycker vi ska prata om personcentrerad vård snarare än patientcentrerad, det sistnämnda låter för passivt och fokuserar på patienten och inte på personen bakom sjukdomen. Jag tror att teorierna om mikrosystem och familjefokuserad skapar god vård.
Mikrosystem innebär samverkan mellan patienten, vårdpersonalen närmast patienten och anhöriga.
– Det är mycket akutvårdstänkande på sjukhusen. Man måste tänka på ett annat sätt vad gäller vården av kroniskt sjuka, där familjeperspektivet måste vara med i bilden för en god vård.

Kunskap om sjukdomen

Intervjuerna med anhöriga visar att de vill ha stöd att bli starka nog att stötta den sjuke när det behövs, exempelvis när personen i perioder blir deppig eller för att uppmuntra förändringar i mat- och motionsvanor. Viktigast är att anhöriga får kunskap och förståelse om sjukdomen och dess förlopp.
Skapa förtroende och att få kunskap om sjukdomen i mötet med vårdpersonalen är nyckelbegrepp för att stärka patientens egna resurser att hantera sin sjukdom. Det visar intervjuerna med patienterna.
– Därför är det viktigt att personalen förstår vad varje patient lägger in i begreppet empowerment, säger Annette Nygårdh.

Så använder personalen resultatet

Hon har presenterat sina resultat för personalen som arbetar med njurpatienter på Länssjukhuset Ryhov. Därefter har personalen gått vidare med de delar som de anser vara relevanta för en förbättrad vård. Några exempel:
 

  • Njurskolan har kompletterats med lärcafé, där patienter och närstående bestämmer dagordningen.
  • Personalen har träffar för reflexion där de bland annat diskuterar bemötande och empowerment ur patienternas perspektiv.
  • Personalen har diskuterat sitt språkbruk. Det blir lätt att man använder ett fackspråk som många patienter och anhöriga inte riktigt förstår. Man ska också lägga större vikt att prata om vad sjukdomen innebär snarare än att informera om svaren på de senaste proverna.

– För att lyckas måste personalen vara intresserad av förbättringsarbete. Det är ingen quick fix, arbetet måste få ta tid, säger Annette Nygårdh.
Hon är tjänstledig från arbetet som narkossjuksköterska på Länssjukhuset Ryhov. Hon har en doktorandtjänst på Hälsohögskolan i Jönköping samt undervisar i omvårdnad.
– För mig är det viktigt att vårdutbildningarna förändras och kompletteras med förbättringskunskap och att familjeperspektivet utvecklas inom vården av kroniskt sjuka. Vårdpersonalen behöver lära sig att skapa en stödjande miljö för patienterna och deras anhöriga, säger Annette Nygårdh.

Basfakta studierna

Båda studierna är kvalitativa. I den ena har 20 patienter med kronisk njursjukdom intervjuats. I den andra är det 12 nära anhöriga som har intervjuats vid två olika tillfällen. Svaren har analyserats uppdelat på olika nyckelbegrepp.
En av de kvarvarande studierna är en fallstudie som följer förbättringsarbetet på de inblandade avdelningarna. Den sista är kvantitativ och mäter patienternas empowerment före och efter förbättringsarbetet.
Olle Hall

Nygardh A, Wikby K, Malm D & Ahlstrom G (2011): Empowerment in outpatient care for patients with chronic kidney disease-from the family members' perspective. BMC nursing 10, 21. (Nytt fönster)

Nygårdh A, Malm D, Wikby K & Ahlström G (2011): The experience of empowerment in the patient–staff encounter: the patient's perspective. Journal of Clinical Nursing. (Nytt fönster)

 

Om Bridging the Gaps (Nytt fönster)

Forskningsprojektet Bridging the Gaps handlar om att identifiera gapet mellan vad "vi kan och vad vi gör" inom hälso- och sjukvården. Det är ett mångvetenskapligt, interaktivt forskningsprojekt för innovation och förnyelse av hälso- och sjukvård med Landstinget i Jönköpings län som bas.
Den interaktiva forskningsmodellen mellan teori och praktik, att ”forska med” istället för att ”forska på” är en av grundpelarna i projektet.
För närvarande finns 18 doktorander knutna till projektet.

 

Uppdaterad: 2012-06-14
Olov Hall, Kommunikationsavdelningen, Verksamhetsnära funktion