Region Jnkpings ln Futurum - akademin för hälsa och vård
plus.rjl.se/futurum

Bodils forskning kan ge bättre missbruksvård 

Foto: Johan WernerPersoner med missbruk använder oftare flera olika droger än vad som framgår i journalerna. Med ett nytt instrument för att kartlägga varje patients droganvändning kan behandlingen bli bättre.

Det framgår av forskning som Bodil Monwell, kurator på Länssjukhuset Ryhov, Landstinget i Jönköpings län bedriver. Idag används öppna frågor när läkare eller annan vårdpersonal kartlägger vilka droger patienten använder. Patienten räknar upp de han eller hon kommer ihåg. Uppgifterna är ett viktigt underlag för behandlingen.

Bodil Monwell har istället konstruerat en ämneslista där personen kryssar för vilka droger han eller hon använder. Listan omfattar över hundra preparat; alkohol, heroin, sömnmedel, lugnade, smärtstillande, hasch, lösningsmedel…

Uppmärksammad på internationell drogkonferens

Hon har presenterat en pilotstudie med 54 patienter där hon jämför de droger som tas upp i journalen med vad patienten själv har kryssat i när hon har intervjuat dem. För nästan alla valda preparat i undersökningen är det signifikant skillnad på resultatet. Patienten har oftast använt flera olika droger än vad som finns i journalerna.
Hon presenterade resultaten på en stor internationell drogkonferens i Barcelona i slutet av maj.
– Min ämneslista fick stor uppmärksamhet, säger hon. Flera deltagare från Sverige ville använda den direkt.
Att hon kunde visa på signifikanta skillnader för nästan alla droger imponerade.

Bättre bild av missbruket

Hennes studie är en del i en större studie som pågår.  I basmaterialet finns data om samtliga 127 personer, i Jönköpings län, som åren 2005-2011 utreddes för eventuell substitutionsbehandling. (Se faktaruta)! Hon har läst deras journaler, granskat resultaten av en så kallad ASI-bedömning, en standardiserad bedömningsmetod inom missbruks- och beroendevården. (Se faktaruta)!

– Jag hoppas att behandlingen av dessa människor förbättras när vi får en bättre bild av vad de verkligen missbrukar, säger Bodil. Det har stor betydelse för behandlingen om individen har flera beroenden samtidigt. Psykiatrin kan lättare leta skador, som beror på drogen, om vården får en sannare bild av vilka preparat patienten tagit.

Bodil Monwell har lång erfarenhet av att arbeta med personer med missbruk. I många år var hon fältsekreterare i Jönköpings kommun. En del av dem hon lärde känna då träffar hon nu som samordnare av substitutionsbehandling på beroendemottagningen.

– Det är blandmissbruk som dominerar i Jönköpings län precis som i stora delar av världen.  Man använder det som finns att köpa och blandar mycket. Renodlade heroinister är sällsynta, säger hon. Över nittio procent av patienterna i studien har använt flera olika droger samma dygn.

”Forskning när den är som bäst”

Arne Gerdner, professor i socialt arbete på Hälsohögskolan i Jönköping, är hennes huvudhandledare och imponerad av resultaten så här långt.
 – Bodils ämneslista är en första snabb screening som går på fem minuter. Det är en metod som snabbt kan föras ut i verksamheterna. En lokal färskvarulista beroende på vilka droger som används i det geografiska området.
– Detta är forskning när den fungerar som bäst. Det mesta är ogjort inom det område som Bodil gett sig in på. En naturalförloppsstudie av skillnader mellan de som främst missbrukat opiater och de som främst missbrukat syntetiska opioider, har exempelvis aldrig tidigare gjorts.

Opiatberoende missbrukar i huvudsak heroin, morfin och opium.
De som är beroende av syntetiska opioider missbrukar främst smärtstillande läkemedel exempelvis fentanyl, tradolan och ketogan, men även Subutex och Metadon, två preparat som används i substitutionsbehandling.

Just nu pågår intervjuer med i stort sett alla som ingår i basmaterialet från 2005-2011. Ett viktigt syfte är att ta tillvara patienternas egen kunskap om hur olika typer av behandlingar fungerar.

Substitutionsbehandling bara för vissa

Ett annat syfte är att ta reda på hur det har gått för dem som har beviljats substitutionsbehandling respektive för dem som fått avslag. Och hur det har gått för dem som stängts av eller trappats ut från behandling?

Den 1 mars 2010 införde Sverige, som enda land i världen, en ny författning som skiljer på personer som är beroende av opiater och dem som är beroende av syntetiska opioider. Bara de som är opiatberoende kan få substitutionsbehandling, trots att diagnosen är densamma och definieras som kronisk hjärnrelaterad sjukdom med hög risk för återfall.
Bodil Monwells ambition är bland annat att undersöka om det finns stöd för att behandla grupperna olika.

Heroin eller smärtstillande – likartade problem

Det finns i dagsläget ingen forskning som klarlägger om det finns skäl till att utesluta den ena gruppen. I den magisteruppsats som Bodil Monwell lade fram i maj i år konstaterade hon att det finns påtagliga likheter i problemtyngd mellan patienter som missbrukar opiater och de som missbrukar syntetiska opioider bland dem som söker substitutionsbehandling.
– Många dör av syntetiska opioider likväl som av opiater, säger Bodil.

I sin studie har hon delat upp de 127 deltagarna i basmaterialet i en opiatgrupp, 80 personer, och en syntetisk opioidgrupp 47 personer, och analyserat ASI-bedömningarna som finns i journalerna. På de flesta områden är problemen likartade.
Opiatgruppen har större problem med narkotika och kriminalitet, naturligt eftersom de som missbrukar heroin måste få ihop mer pengar till sitt missbruk.
Opioidgruppen har något större problem när det gäller fysisk hälsa, arbete och försörjning, samt familj och umgänge.

Därför är ett annat syfte med den pågående intervjustudien att undersöka om det är någon skillnad i förlopp och resultat av substitutionsbehandlingen beroende på om missbrukets utvecklats från opiater eller från syntetiska opioider.

Bodil Monwells forskning bedrivs med stöd av Landstingets forskningsenhet Futurum – akademien för hälsa och vård.

Olle Hall

Magisteruppsats: De sökte substitutionsbehandling – vad skiljde dem åt? (Öppnas i nytt fönster)

 

Tabell droganvändning

tabell droganvändning

Det blir signifikanta skillnader på alla droger utom heroin när patienter med missbruk kryssar för i Bodil Monwells ämneslista jämfört med när vården ställer öppna frågor.Tabell droganvändning (nytt fönster)

Fakta Substitutionsbehandling

4 000 personer i Sverige står på substitutionsbehandling.
Behandlingen kan bli livslång med omfattande kontrollinslag och långvarig bundenhet till specialiserad psykiatri. Metadon eller läkemedel med substansen buprenorfin (exempelvis Subutex) är de preparat som används.
Substitutionsbehandling är ekonomiskt lönsam för samhället, enligt flera studier. Varje skattekrona ger 18 kronor tillbaka om patienten stannar i behandlingen över tid.

Fakta ASI-bedömning

Förkortningen ASI står för Addiction Severity Index. Det omfattar cirka 150 frågor inom sju olika livsområden; fysisk hälsa, arbete och försörjning, alkohol- och narkotikaanvändning, rättsliga problem, familj och umgänge samt psykisk hälsa.

Personen med missbruksproblem ska svara på hur situationen har varit tidigare i livet samt aktuella förhållanden de senaste 30 dagarna. Inom varje område ska både individen och intervjuaren uppskatta hur allvarliga problemen är. 

Uppdaterad: 2012-09-26
Olov Hall, Kommunikationsavdelningen, Verksamhetsnära funktion