Region Jnkpings ln Futurum - akademin för hälsa och vård
plus.rjl.se/futurum

Resistenta bakterier – inte vanligt i Sverige

Det är färre friska människor som är bärare av resistenta bakterier än vad som varit känt tidigare. Allra lägst är andelen i Sverige, jämfört med åtta andra länder.
Det visar en studie som nyligen publicerades i den ansedda medicinska tidskriften The Lancet, sektionen för infektionssjukdomar.


Navet i den svenska delen av undersökningen har varit laboratoriemedicin på Länssjukhuset Ryhov. Hit har alla svenska prover skickats för analys. Professor Sigvard Mölstad, då på Primärvårdens FoU-enhet i Landstinget i Jönköpings län, har varit koordinator för de svenska vårdcentraler som har tagit prover.

Första studien i sitt slag

Studien, som letts från Nederländerna, är den första i världen som med standardiserade metoder jämfört förekomsten av gula stafylokocker och resistenta bakterier inom och mellan länder i en normalfrisk befolkning. I tidigare studier är det andelen resistenta bakterier bland ett urval av sjuka patienter som har undersökts.
– Då blir det mer spekulationer om hur stor andel resistenta bakterier det finns i hela befolkningen, säger Sigvard Mölstad. Sådana här studier borde göras även för andra sjukdomsframkallande bakterier.
Det är i prov från näsan som forskarna har letat gula stafylokocker. Multiresistens har i den här studien definierats som bakterier som är resistenta mot tre eller flera antibiotika-klasser.

”Glädjande för Sverige”

I Sverige var andelen multiresistenta stammar 0,2 procent. I övriga länder låg andelen runt 2 procent, tio gånger högre alltså. Högst var andelen i Storbritannien, 3 procent.
Det positiva resultatet för Sverige stärktes av att forskarna inte hittade ett enda fall av MRSA. Det är beteckningen på den mest fruktade multiresistenta bakterietypen.
– Det är glädjande att denna välgjorda studie tyder på att andelen bärare av multiresistenta bakteriestammar är lägre än vad som tidigare varit känt, säger Sigvard Mölstad.
– Särskilt glädjande är resultatet för Sverige. Det bekräftar att vår policy att använda antibiotika sparsamt har varit positiv.
Den låga andelen multiresistenta bakterier innebär att motivet att behandla med så kallade bredspektrumantibiotika minskar ytterligare. Hög frekvens av sådana antibiotika ökar bakteriers resistens generellt sett.

Framgångsrika åtgärder

Andreas Matussek, verksamhetschef på laboratoriemedicin, är mest förvånad över att länder som har stora problem med MRSA på sjukhusen, trots det har låg andel bärare i befolkningen.
– Det ger hopp om att framgångsrikt kunna bekämpa sjukdomar som orsakas av multiresistenta bakterier, säger han.
– MRSA sprids lättast mellan patienter som vårdas på sjukhus. Därför är det så viktigt att alla hygienrutiner följs för att förebygga spridning inom sjukhusen.
Studiens författare tror att den oväntat låga andelen av MRSA kan vara resultatet av ökad vaksamhet bland befolkningen och att man på senare år vidtagit åtgärder för att få kontroll över spridningen av de fruktade bakteriestammarna.

Många bär på stafylokocker

Även om resultatet på många sätt är positivt finns det varningstecken som bekräftar att multiresistenta bakterier är en fara för vården.
Tre personer i studien bar på bakteriestammar som var resistenta även mot antibiotika som används för att bekämpa MRSA.
I Frankrike och Belgien bär nästan 20 procent av befolkningen på bakteriestammar, resistenta mot antibiotika som används mot vanliga luftvägsinfektioner.
I genomsnitt fanns gula stafylokocker i näsan hos var femte deltagare i studien, men i Sverige hos nästan var tredje. Någon känd förklaring till den högre förekomsten i Sverige finns inte. Andreas Matussek tror, med stöd av opublicerade data, att förekomsten är ännu högre.
– Normalt orsakar stafylokockerna ingen skada, men när vi blir infekterade är det oftast av de stammar som vi själva bär på, säger han. Och när stafylokockerna orsakar exempelvis sårinfektioner kan det vara riktigt farligt om stammarna är multiresistenta.
Olle Hall
http://www.thelancet.com/journals/laninf/article/PIIS1473-3099(13)70036-7/abstract

Fakta om studien
 

Studien är den andra som presenteras i ett stort EU-projekt, APRES, med samordnad forskning i olika hälsofrågor.
Titeln på den vetenskapliga artikeln är: Prevalence and resistance of commensal Staphylococcus aureus, including meticillin-resistant S aureus, in nine European countries: a cross-sectional study. (Öppnas i nytt fönster)
Studien omfattar drygt 32 000 människor, varav 3214 i Sverige. Övriga länder: Österrike, Belgien, Kroatien, Frankrike, Ungern, Spanien, Nederländerna och Storbritannien. Deltagarna var från fyra år och uppåt. Merparten mellan 20-64 år.
Forskarna har undersökt förekomsten av gula stafylokocker i näsan hos personer utan pågående infektioner.
Proverna har samlats in och analyserats på ett likartat sätt i de nio länderna från november 2010 till augusti 2011. I Sverige på vårdcentraler från Krokom i Jämtland  i norr till Eslöv i Skåne i söder.
 

Uppdaterad: 2013-03-13
Olov Hall, Kommunikationsavdelningen, Verksamhetsnära funktion