Region Jnkpings ln Futurum - akademin för hälsa och vård
plus.rjl.se/futurum

Örjan skogarforskar om Parkinsons sjukdom

Musik och taktil beröring har bra effekt för patienter med Parkinson

Det kan därför vara viktig komplementärmedicinsk åtgärd för att stödja och underlätta för patienter med denna sjukdom. Det visar den forskning som överläkare Örjan Skogar vid geriatriska kliniken, Länssjukhuset Ryhov gjort.

– Sverige lider delvis av ett ”polyfarmaci-gisssel”. Många patienter med Parkinsons sjukdom står förutom på sina ordinarie parkinsonläkemedel också på sömn- smärtstillande eller ångestdämpande läkemedel.  Många anger dock också att dessa inte hjälper så mycket, säger Örjan Skogar. Det blir lätt ett recept på läkemedel när man vill möta dessa patienters uttalade och varierande så kallade ”icke-motoriska” symptom.

– Vi jobbar mycket med läkemedelsproblemet, men det går trögt. En orsak är den stora symptomfloran bland äldre och multisjuka och att vår västerländska tekniska medicin är avvaktande till den traditionella medicinen som funnits i flera tusen år, där massageterapi alltid spelat en roll för människors hälsa.

Forskade om behandlingsformer

2005 började Örjan Skogar forska på taktil massage och vila till musik som så kallade komplementärmedicinska behandlingsformer för just patienter med Parkinsons sjukdom. Det startade – som klinisk forskning brukar starta – med att patienter och massörer uttryckte att behandlingen med taktil massage upplevdes så positivt av patienterna.

– När man upplever att människors lidande är så stort och de lever med detta 24 timmar per dygn, kanske för resten av livet, funderar man mycket på hur man bäst ska kunna hjälpa dem. Mätt med SF-36, en mycket stor databas för hälsorelaterad livskvalitet där så kallad normaldata för friska personer finns, kan man se att detta är en grupp patienter som är plågade och som har sämre livskvalitet än till och med de allra äldsta icke-sjuka i Sverige.

 Vi vet att patienter med Parkinsons sjukdom tycker att det är skönt med till exempel varmvatten och bassängbehandling, men vi har väldigt lite av vetenskaplig natur, så kallad evidensbaserad medicin, som gör att läkarkåren  ”köper konceptet”.

Studerat knappt 50-talet patienter

I sin forskning har Örjan Skogar tillsammans med neurologer och geriatriker, sjuksköterskor och massörer studerat ett knappt 50-tal patienter med Parkinsons sjukdom som under studien fick tio behandlingar á 40-55 minuter i Jönköping, Skövde och Linköping. Förutsättningarna var desamma och tekniken följde ett koncept som massörerna utbildats i. Patienterna lottades till två grupper, en som fick vila till musik och en grupp som dessutom fick den taktila massagen. För att se kroppens reaktioner på behandlingarna har halterna av stresshormonet kortisol registrerats vid upprepade tillfällen.

– De patientenkäter som genomfördes var tydliga och visar att patienterna mår bättre. Men vi är svaga för så kallade skuggmarkörer, biomarkörer. I detta fall använde vi oss av etablerade metoder för att mäta halten av stresshormon. Kortisol är en sådan skuggmarkör som speglar kroppens reaktioner i stunden.

Resultatet är mycket positivt, visar studien ”The Parkitouch study” som Örjan Skogar disputerade om på Karolinska Institutet i Huddinge 27 september 2013.

– Stresshormonet kortisol sjönk i båda behandlingsgrupperna, men kraftfullare för dem som också fick taktil massage. Patienterna sov mer ostört och kände att de fick bättre livskvalitet. Men vi saknar evidens för kvarstående långtidseffekter. Men det har ju oftast inte tillförda läkemedel heller tillägger Örjan Skogar.

Taktil massage hos privata aktörer

I dag får Parkinson-patienter olika former av träning inom sjukvården. Den som vill ha taktil massage får dock söka det hos privata aktörer.

– Det innebär att dessa komplementärmedicinska behandlingar köps av kunderna/patienterna själva och det gör man i väldigt hög utsträckning över hela världen! Störst är konsumtionen hos medelålders välutbildade kvinnor, visar andra studier. Kanske är just det faktum att metoderna inte betalas av offentliga medel en delförklaring till att incitamenten för forskning på området för evidensgranskning begränsas.

– Det vi saknar är evidensbaserade studier på det icke-farmakologiska sätt att arbeta. Ska den medicinska skolan ta sig an en behandling krävs det kvalitetssäkring så att vi vet att en metod har effekt eller är effektivare än en annan.

Behandlingen är komplementär

Örjan Skogar betonar samtidigt att vila till musik och taktil massage är just komplementär behandling.

– Den ersätter på intet sätt behandlingen med levodopa eller de så kallade dopaminhärmarna. Detta är läkemedel som till och med har belönats med Nobelpris till vår egen professor Arvid Carlsson och har inneburit en revolution i den farmakologiska behandlingen vid Parkinsons sjukdom.

– För en patient med Parkinsons sjukdom är läkemedelslistan lång. Men vissa läkemedel mot smärta, sömnproblem, ångest och oro som är mycket vanligare vid Parkinsons sjukdom och vi lockas ofta att möta på samma sätt, det vill säga med farmakologisk behandling.

Huruvida vila till musik och taktil massage kan bli en komplementär behandlingsform inom sjukvården återstår att se.

– Men vi ordinerar motion på recept inom vården. Då kan man tänka sig att i samarbete med övriga professioner i våra team också arrangera och organisera musikterapi och taktil beröring.  Det är en fråga för patientföreningar att lyfta till sjukvårdspolitiker.

Hitta fler markörer

Örjan Skogar betraktar sin forskning som en pilotstudie.

– Vi kan behöva hitta fler stressmarkörer och kanske markörer för vilka den här typen av behandling passar särskilt bra för. I den framtida forskningen behöver vi standardisera förutsättningarna och samarbeta i större skala inom regionen eller landet. En utmaning för oss är också att det inte ligger någon marknadsekonomi i detta. Motorerna för att genomföra kvalificerad forskning måste i stor utsträckning bygga på anslag från icke-marknadsdrivna krafter.

Samtidigt ser han en framtida möjlighet att komplementärmedicinska metoder skulle kunna  minska behovet av läkemedel:

– En ingång i studier av det här slaget kan vara att se om det går att minska mängden av läkemedel för den här och liknande patientgrupper, som har kroniska neurologiska och andra nedsättningar. säger Örjan Skogar.

MIKAEL BERGSTRÖM

Forskningsnyheten är publicerad den 28 oktober 2013

Uppdaterad: 2014-11-05
Ulla Hansson Green, Futurum, Verksamhetsnära funktion