Region Jnkpings ln Futurum - akademin för hälsa och vård
plus.rjl.se/futurum

Björn Alkner och arbetsterapeuten Christina Zetterlund kollar handstyrka efter operation av karpaltunnelsyndrom.

Björn forskar på vårdgolvet och i rymden

Gipsa eller inte gipsa? Vilket alternativ är bäst för patienter som opereras för karpaltunnelsyndrom?

Det är frågan för ortopeden Björn Alkner i vardagsnära klinisk forskning som pågår på Höglandssjukhuset i Eksjö. Operation av karpaltunnel är det vanligaste ingreppet som görs på ortopeden. Bara i Eksjö handlar det om cirka 250 operationer årligen.

Men eftervården skiljer sig mellan svenska sjukhus. Många gipsar armen, andra nöjer sig med en elastisk binda.  Tillsammans med två arbetsterapeuter, Christina Zetterlund, Astrid Nordvall Persson och ST-läkaren Johannes Svegard började Björn Alkner sommaren 2013 ett projekt där man studerar vilket som är bäst för patienterna. 50 patienter lottas till gips, de andra till elastisk binda.

Patienternas handfunktion testas innan operationen och vid fem tillfällen efteråt, sista gången efter ett halvår. Det är styrka, rörlighet, känsel och patientens egen upplevelse som registreras. Ännu finns inga resultat.

Forskarnätverk på mindre sjukhus

I februari 2014 har Björn Alkner varit med och startat ett forskarnätverk inom Höglandets sjukvårdsområde. Syftet är att stötta varandra i forskningen och stimulera till nya projekt.

Drygt 20 medarbetare ingår i nätverket, var av drygt tio har disputerat.

– Det är viktigt med forskning även på mindre sjukhus. Är vi uppdaterade på den senaste forskningen och driver projekt själva blir det bättre vård för våra patienter i slutändan, säger Björn Alkner.

Psykiatri och ortopedi i samverkan

Ett mål för nätverket är att hitta gemensamma projekt som spänner över olika ämnesområden.

Ett sådant är påbörjat mellan Björn Alkner från ortopeden och Vagn Liest inom psykiatrin. Den sistnämnda har blivit rikskänd för att behandla depression med en TMS-apparat, där hjärnan stimuleras med magnetfält. Nu använder Björn Alkner apparaten för att stimulera stora muskler med samma metod.

– Det är ren grundforskning, berättar Björn. Vi undersöker vad som händer i muskulaturen när den stimuleras med TMS. Förhoppningen är att kunna gå vidare med mer tillämpade studier.

Tyngdlös rymdforskning

Björn Alkner började forska i rymden. Hans doktorsavhandling handlar om vad som händer med lår- och vadmuskler i tyngdlöst tillstånd. 17 friska försökspersoner låg till sängs i 90 dagar utan att alls få stiga upp. Hälften tränade benen var tredje dag liggande i en specialkonstruerad maskin. Tanken var att simulera miljön i rymden.

Avhandlingen skrev han under sin tid som doktorand på Karolinska institutet i Stockholm, innan han blev läkare.

– Min avhandling visade att de som tränade, trots att det var ytterst lite, behöll muskelmassan i låren, men vadmusklerna lyckades de inte helt behålla.
– Jag var intresserad av träning, men det var en slump att det blev ett projekt som finansierades av Svenska och Europeiska rymdstyrelsen.

Stretching inte bra för alla

Björn Alkner är också utbildad idrottslärare. Under den tiden påbörjade han en studie om stretching Upprinnelsen var att en kollega till honom, som spelade volleyboll, sa att han aldrig stretchade. Han kände att han förlorade spänst på det.

Så verkar det vara enligt denna och andra studier. Det beror troligen på att när man töjer ut senorna så förlorar man lite av förmågan att snabbt utveckla kraft och kan inte hoppa lika högt. Hopphöjden minskade med ökad rörlighet.

Nu färdigställer Björn Alkner vetenskapliga artiklar om stretching.
– Jag tycker det är viktigt att belysa alla aspekter kring stretching, säger han.

Olle Hall

Uppdaterad: 2014-02-24
Olov Hall, Kommunikationsavdelningen, Verksamhetsnära funktion