Region Jnkpings ln Futurum - akademin för hälsa och vård
plus.rjl.se/futurum
 
 
Foto: Johan Werner

Nytt vårdprogram för prostatacancer

De män som vill testa sig för prostatacancer måste först få information om för- och nackdelar. I april kom det första nationella vårdprogrammet som på en rad områden förändrar behandlingen av prostatacancer.

PSA, prostataspecifik antigen, är det blodprov för upptäckt av prostatacancer som män bör ta från cirka 50- års ålder, tidigare om det finns ärftlighet.

Nationella riktlinjer förenklar processen

Region Jönköpings län har som vårdgivare skyldighet att informera om möjligheten att få ta provet i primärvården.

– Om man efterfrågar PSA-provet ska man få det utan att behöva ta strid för det, oavsett man har besvär som föranleder utredning eller inte, säger David Robinsson, överläkare på länets urologklinik.

Som processledare för prostatacancer inom Regionalt cancercentrum sydöst har han deltagit i arbetet med de nationella riktlinjerna och det första nationella vårdprogrammet.

– Det är bra att de trycker på att patienten först ska läsa Socialstyrelsens informationsbroschyr, så man får balanserad information om för- och nackdelar. Det är också bra att riktlinjerna talar om hur ofta provet behöver tas om. Har du under 1 i PSA-värde och är över 60 år, kommer du inte att dö av prostatacancer. Förmodligen tar vi alldeles för många PSA-prov i Sverige på dessa män.

PSA-prov för vissa riskgrupper

David Robinsson betonar samtidigt att PSA inte är ett ”cancerprov”.

– Av de som har 3 till 10 i PSA-värde är det bara en tredjedel som har cancer. Resten har godartad prostataförstoring, urinvägsinfektion, eller andra orsaker.

Finns det å andra sidan flera fall av dödlig prostatacancer i släkten, kan det finnas skäl att ta PSA-prov redan i 40 årsåldern.

– Man ska bejaka att den gruppen tar sitt PSA-prov, eftersom de har stor nytta av det.

Minskad överbehandling

Det nya vårdprogrammet anger bland annat för vilka patientgrupper och indikationer som PSA-prov rekommenderas, hur ofta, samt vad som gäller vid ärftlig prostatacancer.

Det innebär till exempel att så kallad lågriskcancer inte ska behandlas, utan istället bevakas. Det handlar om cirka 20 procent av det totala antalet fall av prostatacancer.

– Annars blir det en enorm överbehandling med en massa onödiga biverkningar. I stället blir det ett kontrollprogram. Visar det sig senare att PSA-värdet stiger kan det bli aktuellt med strålbehandling, radioaktiva frön eller operation. För tio år sedan opererade vi många av dessa ofarliga cancrar, med biverkningar som följd, trots att de flesta aldrig skulle fått något besvär av sin prostatacancer.

Individanpassad behandling ökar

Istället för att behandla de ofarliga tumörerna ska vi lägga kraft på de ilskna tumörerna, då det är dessa som tar livet av sin bärare om de lämnas utan behandling,  säger David Robinsson.

Det innebär att så kallad högriskcancer ska behandlas även i högre åldrar. Idag får drygt hälften av männen 70-80 år behandling, ett antal som kommer att öka.

– Behandlingen blir mycket mer individanpassad. Är du över 75 år och i övrigt frisk, har du en förväntad lång överlevnad och ska behandlas. Prostatacancern kan annars ta livet av dig på fyra-fem års sikt.

Rutiner skapar trygghet

Vårdprogrammet säger också att opererande enheter måste göra minst 50 operationer av prostatacancer per år.

– Det här kravet är nydanande. Men gör man det ofta, blir det bra. En operation av prostatacancer ska inte vara ett spännande ingrepp för en urolog utan ett rutiningrepp med en hel vårdkedja som vet hur man tar hand om patienten innan, under och efter operationen.

För länets urologi betyder kravet i praktiken ingenting, då all prostatacancer numera opereras på Länssjukhuset Ryhov med cirka hundra operationer per år.

David Robinsson är mycket nöjd med att det nu finns ett nationellt vårdprogram som skapar enhetligt.

– Det innebär stora och bra förändringar. Vi har gått igenom alla delar av vården och undersökt vad det finns för stöd för att rekommendera olika saker. Nu blir det mycket lättare att säga till medarbetare vad de ska göra för att uppfylla kraven, för nu finns ett facit. Det lokala vårdprogram vi har tagit fram i Jönköpings län stämmer också helt med det nationella.

Mall för efterkontroller

Vårdprogrammet innehåller också en mall för kontrollprogrammet efter operation.

– Vi följer patienten i tio år, med täta kontroller i början och glesare sedan. Om vårdprogrammet säger att det räcker med årskontroller i stället för kontroll var tredje månad, är det en vinst för både patienten och sjukvården.

Nya läkemedel förlänger patientens liv

För spridd prostatacancer kommer nya, dyra läkemedel som förlänger patientens liv. Vårdprogrammet ger dem medelhög prioritet, vilket innebär en kraftig ökning av antalet män som ska få behandling.

– Ända sedan 1940-talet har prostatacancer som spritt sig behandlas med kemisk eller kirurgisk kastration. Sedan 2004 finns cellgiftsbehandling vid spridd cancer som förlänger överlevnaden. En ganska jobbig behandling, som kanske 20-25 procent av patienterna får.

Nu kommer nya läkemedel, som Zytiga, som förlänger överlevnaden i median fyra månader. Fördelen är att det har lindriga biverkningar. Nackdelen är att de är dyra, omkring 200 000 – 300 000 kronor per år. Kommer dessa läkemedel att godkännas innan cellgiftsbehandling, skjuter kostnaden iväg. Vi måste bestämma oss i Sverige hur vi ska göra, så att vi gör lika, säger David Robinsson.

MIKAEL BERGSTRÖM

Fotnot Prostatacancer är Sveriges vanligaste cancerform. 8 984 män fick diagnosen år 2012. Sjukdomen drabbar framför allt äldre män – cirka hälften är över 70 år och ett fåtal är under 40 vid diagnos.(Källa: Cancerfonden).

Mer fakta

Det första nationella vårdprogrammet för prostatacancer innehåller bland annat:

  • Nationella, åldersberoende gränsvärden för PSA-testning
  • Ingen screening, men information och testning för de män som önskar PSA-test
  • Krav på antal operationer och multidisciplinära konferenser för opererande enheter
  • Fler patienter med högriskcancer ska opereras eller strålbehandlas
  • Färre patienter med lågriskcancer ska behandlas. En ny grupp, mycket låg risk, införs
Uppdaterad: 2015-02-02
Ulla Hansson Green, Futurum, Verksamhetsnära funktion