Region Jnkpings ln Futurum - akademin för hälsa och vård
plus.rjl.se/futurum

Vilken hudkräm är bäst för huden i samband med strålbehandling vid bröstcancer?

De flesta kvinnor som drabbas av bröstcancer opereras, och strålbehandlas sedan, 25 gånger under fem veckor. Vissa behandlas också med cytostatika.

– Omkring 90 procent får en reaktion i huden på det strålade stället. Ofta börjar det efter två till tre veckor som rodnad, men det kan också bli sår, säger Eva Ulff, forskningssjuksköterska och verksamhetsutvecklare på onkologkliniken, Länssjukhuset Ryhov.

Traditionellt får patienterna därför en mjukgörande kräm för att smörja in huden.

Bättre effekt med kortisonkräm?

Kan en kräm innehållande kortison lindra strålskadorna bättre? Det vill Marianne Maroti, överläkare, onkologkliniken, Länssjukhuset Ryhov, ta reda på i en behandlingsstudie, finansierad av Futurum - akademin för hälsa och vård, på onkologklinikerna i Jönköping och Kalmar.

Krämen som testas är godkänd av Livsmedelsverket och används i svensk sjukvård.

– Grundfrågan är om vi kan visa att kortisonkrämen har bättre effekt eftersom den är inflammationsdämpande. Ska man gå över till kortisonkräm måste den vara bättre, eftersom det finns en viss rädsla för kortison. Det finns fortfarande många som inte tror på dess effekt, säger Marianne Maroti.

Kvinnor med bröstcancer deltar i studien

Hittills ingår cirka 110 kvinnor i Jönköpings län och 50 i Kalmar län i studien, med en ökningstakt på några patienter i veckan. Hälften får den mjukgörande krämen, andra halvan kortisonkrämen. En gång i veckan svarar de på frågor om effekten.

Det är ett så kallat dubbelt blindtest. Varken patient eller behandlare vet vilken av krämerna som används.

– De känns likadant och luktar likadant, säger Eva Ulff.

De började med en första studie 2010, och utvidgade den för ett år sedan för att också se om det är någon skillnad för solkänsliga personer och om faktorer som bröststorlek och hur mycket av bröstet som opererats bort har betydelse.

Till sommaren 2015 räknar de med att den kliniska studien ska vara klar.

– Då samlar vi ihop allt material och bryter kodningen, så att alla deltagare får veta vilken typ av kräm de fått. Sedan skriver vi en vetenskaplig artikel. Påverkan på huden har varit ett av de stora problemen med strålbehandling och gjort att stråltekniken har utvecklats, men det fanns få studier på kortisonkrämer när de startade sin forskning.

Forskning till nytta för patienten

– Vi vill ju att patienten ska ha så lite obehag av behandlingen som möjligt, säger Marianne Maroti. Så den här patientnära forskningen har direkt nytta för patienterna.

Undersökningen av hudkräm är en av de kliniska studier som genomförs inom Sydöstra sjukvårdsregionen och som bildar grunden för den regionala kliniska prövningsenhet (KPE) som är under uppbyggnad i regionen. Syftet är bland annat att patienterna ska få möjlighet att delta i behandlingsstudier i hela regionen.

– Nu kan behandlande läkare få en överblick över vilka studier som pågår i hela regionen och möjlighet att anmäla sina patienter till den studie som passar, säger Agneta Jansson, regional samordnare av klinisk cancerforskning vid Regionalt cancercentrum sydöst.

Marianne Maroti tycker att det innebär fördelar för de kliniska studierna.

– När vi ser oss som en region blir det vinster för patienterna. Då kan vi dela på kunskap och möjligheter. Större patientunderlag gör det också enklare att kunna starta studier.

TEXT: Mikael Bergström

Uppdaterad: 2015-02-24
Ulla Hansson Green, Futurum, Verksamhetsnära funktion