Region Jnkpings ln Fakta - allmänt kliniskt kunskapsstöd
plus.rjl.se/fakta

Urinvägsinfektioner hos barn

Innehåll på sidan:

Vårdnivå och remiss

Barn < 1 år

Behandlas alltid av barnläkare.

Barn 1- 2 år

Behandlas av allmänläkare, gärna i samråd med barnläkare. Pyelonefriter remitteras skyndsamt (remiss samma dag- telefonavisera gärna BUMM) till barnläkare för snar uppföljning. I dessa fall beställer BUMM ultraljud njurar/urinvägar inom 7-10 dagar. Vid allmänpåverkan remitteras direkt till barnakutmottagning.

Barn ≥2 år

Nedre UVI behandlas av allmänläkare. Pojkar ska följas upp av barnläkare. Flickor remitteras till barnläkare efter tredje episoden (se nedan). 
Pyelonefrit behandlas av allmänläkare, gärna i samråd med barnläkare. Flickor före pubertet och alla pojkar remitteras till barnläkare för uppföljning.

Diagnostik och utredning

Provtagning vid akut infektion

Urinsticka inklusive nitrittest, urinodling (två urinprov för odling om praktiskt möjligt) och temp. Vid feber, dvs misstanke om pyelonefrit tas CRP och S-kreatinin (kan tas kapillärt).

Diagnosen baseras på positiv urinodling

  • Urinodling ska alltid tas före behandling
  • Leukocyter ± erytrocyter på urinsticka stöder men bevisar inte diagnosen UVI.
  • I första hand mittstråleurin (viktigt). Barn som absolut inte kan åstadkomma mittstråleprov bör lämna två urinprov i påse (se förfaringssätt nedan).
  • Temp >38,5°C CRP >25 mg/l - talar för pyelonefrit. CRP över 70 innebär riskfaktor för njurskada.
  • Spädbarn kan trots pyelonefrit vara afebrila varför leukocyturi tillsammans med misstänkta symtom och förhöjt CRP är observandum.

Tips vid urinprovtagning för u-sticka och odling där mittstråleprov inte är möjligt

  • Påsprov: risk för överdiagnostik på grund av förorening. Påsen måste bytas varje timme tills man fått utbyte av urin.

Tänkvärt 

UVI bör uteslutas hos små barn vid oklar feber och vid ospecifika symtom som dålig viktökning, långdragen ikterus, uppfödningssvårigheter/kräkningar eller allmänt missnöje.

Behandling

Akut pyelonefrit behandlas i 10 dagar

- Cedax* 9 mg/kg x 1 (maxdos 400 mgx1) (förstahandspreparat om ej odlingssvar föreligger)
- Eusaprim/Bactrim. Dosering enligt FASS. (OBS! resistens kring 20%)

*Cedax  försvinner från marknaden. Det ersätts av Isocef som också är ceftibuten men enbart finns på licens. Samma styrka och dosering. Kontakta vid behov Barnläkarjouren för att diskutera handläggningen i det aktuella fallet.

Nedre UVI behandlas i 5 dagar

- Trimetoprim 3 mg/kg/dos x 2.
- Furadantin 1,5 mg/kg/dos x 2.
- Cefadroxil 12,5 mg/kg/dos x 2.

  • Uppmana patienten att ta ny kontakt om ingen tydlig effekt efter 48-timmars behandling.
  • Kontrollodling efter genomförd behandling är inte indicerad om resistensmönstret är förenligt med behandlingsvalet och patienten är besvärsfri.
  • http://www.blf.net/nefrolog/dok/UVI_Riktlinjer.pdf  (alternativ A gäller)

Uppföljning

Remiss bör skickas till närmaste barn- och ungdomsmedicinska mottagning för utredning enligt följande:

  • Alla barn <2 år med urinvägsinfektion
  • Alla barn med pyelonefrit
  • Alla barn med misstänkt blåsdysfunktion det vill säga vid avvikande miktionsanamnes (se nedan).
  • Pojkar > 2 år efter 1 recidiv av cystit
  • Flickor > 2 år vid återkommande besvär (mer än 2-3 cystiter under en 2-årsperiod)

Att tänka på vid uppföljning

Miktionsanamnes innefattar frekvens (normalt 5-7 ggr per dag - gleskissning är ett observandum), trängningar, knipbeteende, läckage samt urinstrålens utseende hos pojkar (svag stråle vid uretravalvel). Fråga även efter obstipation då detta kan påverka blåstömningen.

Övrig utredning, ultraljud av njurar och urinvägar, DMSA-scintigrafi, miktionsuretrocystografi med mera kan bli aktuell och hanteras som regel av barnläkare.

Kvalitetsindikatorer

Andelen barn med diagnos urinvägsinfektion där urinodling är tagen.

Fastställt: 2010-10-27

Reviderad: 2017-06-21

Giltigt till och med: 2019-06-21

Fastställt av: Medicinsk programgrupp barn och primärvård

Ansvarig grupp: Barn- och ungdomshälsa

Granskat av grupp: Barn- och ungdomshälsa

Kontaktperson för innehåll:

Annika Lind, Överläkare, Barn- och ungdomsmedicinska kliniken Länssjukhuset Ryhov, Medicinsk vård

Författare:

Martina Gustafsson, Specialistläkare, Öxnehaga vårdcentral Huskvarna, Vårdcentralerna Bra Liv

Katarina Abrahamsson, Distriktsläkare, Eksjö vårdcentral, Vårdcentralerna Bra Liv

Simon Rundquist, Bitr verksamhetschef, Barn- och ungdomsmedicinska kliniken Länssjukhuset Ryhov, Medicinsk vård

Uppdaterad: 2017-06-21
Johanna Rosander, Folkhälsa och sjukvård, Verksamhetsnära funktion