Region Jnkpings ln Fakta - allmänt kliniskt kunskapsstöd
plus.rjl.se/fakta

När kroppen är gravid och själen sjuk

Det är viktigt att din psykiska hälsa är god under din graviditet och
efter förlossningen. Detta ger positiv effekt för dig och ditt barn, som
för sin utveckling är beroende av att du mår bra.
Det som med säkerhet kan sägas är att obehandlad stämnings- eller
psykossjukdom inte är bra för vare sig foster/barn eller mamman.
Om du som är gravid och har en depression, bipolär sjukdom, ångest
eller psykossjukdom, som är obehandlad blir konsekvenserna en
ökad ångest och stressnivå hos dig.
Låg födelsevikt i förhållande till graviditetens längd (SGA) har
samband med obehandlad stress och ångest hos kvinnan. Det finns
även samband mellan SGA och barnets framtida mentala utveckling.
Risken ökar för att samspelet mellan dig och ditt barn blir sämre.

Depression

Depression uppstår i mötet mellan genetisk sårbarhet och
psykosocial stress eller omvälvande livshändelser. Graviditet och
barnafödande är en sådan händelse. Depression under graviditet ökar
risken för att bli deprimerad efter förlossningen.
När en kvinna, med tidigare depression och god effekt av
farmakologisk behandling, sätter ut medicinen då hon upptäcker att
hon är gravid, ökar risken för återfall påtagligt, enligt vissa studier
med mer än 60 %.
Fördelarna med medicinering under graviditet är större än
risken för biverkningar hos barnet. Kvinnor med depression
eller ångestsyndrom bör inte avstå farmakologisk behandling
under graviditeten.

I nya studier visas att risken för fostret är lägre med antidepressiv
medicinering, oavsett vilket läkemedel, än den man statistiskt förväntar
sig under en graviditet utan medicinering. Den mängd läkemedel som
barnet får via bröstmjölken är betydligt lägre än den mängd fostret får
under graviditeten. Risken för att barnet /fostret skall påverkas bedöms
som liten oavsett vilken medicin som används. De mediciner som finns
dokumenterade i födelseregistret är Citalopram, Sertralin och Fluoxetin.
För Cipralex, Remeron, Efexor, Voxra och Zyban är kunskapsläget
osäkert, då användandet hos gravida varit litet, men tillgängliga data ger
inga indikationer för ökad missbildningsrisk.

Paroxetin och Klomipramin bör däremot undvikas då det finns en
ökad risk för hjärtmissbildningar. Det är dock inte självklart att
byta medicin på välinställda kvinnor, men nyinsättning bör
undvikas på kvinnor i barnafödande ålder.
I fem studier med över 200 mamma- barn- par, där mamman ätit
antingen SSRI eller TCA preparat finns inga kognitiva,
emotionella eller beteendestörningar rapporterade hos barnen.

Bipolär sjukdom

Vid svår bipolär 1-sjukdom, som behandlingsmässigt reagerat bra
på litium, är återfallsrisken stor vid utsättning. 50 % har
återinsjuknat inom 16 veckor. För att minska riskerna för
hjärtmissbildning anses att koncentrationen bör ligga på 0.7
millimol/liter eller strax under.
Bipolär II-sjukdom, som behandlas med Lamotrigin, bör
dosjusteras vid graviditet. Studier visar att en dos på 200 mg med
stor sannolikhet inte har några risker för missbildningar hos fostret.
Då ämnesomsättningen förändras under graviditeten kan dosen
behöva ändras. Dosjustering neråt måste göras omedelbart efter
förlossningen, för att minska risken för plötsligt hög koncentration
hos kvinnan.
Amning är inte att rekommendera, då barnets förmåga att bryta ner
Lamotrigin inte är färdigutvecklad.

Bensodiazepiner

Data visar att exponering för bensodiazepiner möjligen kan öka
risken för förtidig födsel och låg födelsevikt, men preparaten
verkar inte ge fosterskador.
Bensodiazepiner bör undvikas under graviditet om det inte rör
sig om kortvarigt bruk. Akut ångest måste behandlas.
Behandling med bensodiazepiner under senare delen av
graviditeten har visat på utsättningsreaktioner hos barnet, så
som tremor (skakningar), irritabilitet, hypotoni (lågt
blodtryck), andningspåverkan och svårigheter att suga.
Symtomen kan komma efter några dagar och kan kvarstå
länge, då barnets förmåga att bryta ner är begränsad. Preparat
med kort halveringstid bör väljas.
Vid sömnproblem hos ammande mammor, bör sömnmedicin
användas tillfälligt och tas direkt efter att barnet ammats.

Schizofreni

Kvinnor med schizofreni har visat mer symtom på ångest och
panikkänsla inför förlossningen och rädsla för att inte klara
föräldrarollen. Ju större fysiska besvär som upplevs under
graviditeten, desto mer verkar det psykiska hälsotillståndet
försämras.
Därför måste behandlingen av psykossjukdomen innehålla en
kombination av läkemedel, psykosociala och psykoterapeutiska
åtgärder. Fokus bör ligga på den livsförändring som graviditet
och föräldraskap innebär. Medicinen bör ligga på en nivå för
att förhindra ett skov, både under graviditeten och efter
förlossningen.
Amning bör undvikas då det finns för lite uppgifter för att helt
säkert kunna säga att det inte är skadligt för barnet.

Ångestsyndrom

Graviditet medför en ökad känslighet för återinsjuknande, risken är
förhöjd även efter förlossningen. Vid generaliserad ångest (GAD)
finns en oro för normala händelser, men rädslan är förstärkt på ett
okontrollerbart sätt. Den drabbade går med ett konstant
alarmtillstånd och de kognitiva förmågorna kan inte hantera det
konstanta emotionella trycket.
 

Vid svår GAD eller panikångest är ofta läkemedelsbehandling
nödvändigt. Är symtomen måttliga kan kognitivt stödjande insatser
eller kognitiv beteendeterapi vara att föredra.
Den gravida kvinnans kropp förändras under graviditeten. Därför
kan det vara bra att följa upp medicineringen med blodprov för
mätning av läkemedelskoncentrationen.
 

Medel vid ADHD och graviditet/amning

Man ger rådet att om en enskild patient bedöms vara i påtagligt
stort behov av behandling med centralstimulantia är det sannolikt
bättre att i första hand välja amfetamin eftersom den kliniska
erfarenheten av amfetamin i samband med graviditet är större
jämfört med metylfenidat. Det är sannolikt att amfetamin använt
terapeutiskt inte orsakar missbildningar hos fostret.

Svenska medicinska födelseregistret

Databas som innehåller information om gravida kvinnor och vilka
läkemedel de ätit, har registrerats sedan 1994. Såväl receptbelagda
som receptfria mediciner och naturläkemedel finns registrerade.

”När kroppen är gravid och själen sjuk” är en bok av Lars
Häggstöm och Margareta Reis. Den tar upp nya rön vid graviditet
och amning vid läkemedelsbehandling.
Överläkare Sandra Mulaomerovic och sjuksköterska Kjerstin
Olofsson är ansvariga för denna sammanfattning
Har du frågor är du välkommen att ringa till psykiatriska
akutmottagningen för mer information.
Tfn: 0381 -356 60 måndag - söndag kl 8:00 – 16:00

Uppdaterad: 2015-01-07
Johanna Rosander, Folkhälsa och sjukvård, Verksamhetsnära funktion