Region Jnkpings ln Förbättringskunskap
Nationella plattformen för förbättringskunskap

 Historik

- hur ämnesområdet förbättringskunskap har vuxit fram.

 

20- och 30-talet

Walter Shewhart - arbetade vid Bell Laboratories och Western Electric där han utarbetade mycket av teorin för kvalitetsteknik, som är applicerbar än idag. I ett internt PM introducerade han 1924 styrdiagrammet, ett av kvalitetsteknikens viktigaste verktyg. (statistisk kvalitetsksontroll). Ett viktigt bidrag av Shewhart var PGSA cykeln (Eng: PDSA eller PDCA). Walter Shewhart hade också blivit inspirerad av filosofiprofessorn Clarence I Lewis.

Joseph Juran - en av de som tidigt hade stort inflytande inom management och kvalitet. Juran hade stort inflytande på utvecklingen i Japan efter andra världskriget. På 1950 talet myntade Juran begreppet Paretodiagram, efter det arbete Vilfredo Pareto gjorde på 20-talet. Paretos princip kallas ofta 80/20 regeln.  Vare sig vi letar efter garantier, brister eller försäljning så stämmer oftast 80/20-regeln med verkligheten.  I ett stapeldiagram anses de största staplarna som de “viktiga få”, de mindre som de “användbara många.”  Genom att använda Paretodiagram kan man identifiera de “viktiga få” som påverkar mest och på det sättet prioritera i vårt förbättringsarbete.

Kaoru Ishikawa - sammanfattade enkla verktyg för förbättringsarbetet
Yoshio Kondo - betonade vikten av inre motivation i kvalitetsarbetet
Noriako Kano - skapade en utvidgad förståelse för kvalitetsbegreppet genom att utveckla den sk Kanomodellen

50-talet

W Edwards Deming åkte till Japan på 50- och 60-talet och utbytte erfarenheter och lärde mycket från japanerna om att jobba "smartare" och hur man lyckas med att utveckla och förbättra det man gör, Deming tog med sig inspiration och lärdomar från Japan till USA.

Deming utvecklade sina tankar och hade i detta också med Shewharts PDSA cykel. Han samlade allt - arbetssätt, ledning, systemsyn, förståelse av variation (mått och mätningar över tid), kunskapsteori och psykolog - i begreppet "Profound knowledge for improvement work". Deming på video - se vår videosida eller sök på Youtube.

90-talet

Paul Batalden, professor vid Dartmouth Medical School och Institute, med kolegor var snabba i början av 90-talet att utveckla och anpassa idéerna från Deming till hälso- och sjukvården.

Batalden har sedan skrivit mycket i ämnet och ligger bakom flera modeller och analysmetoder. Han tog fram figuren som visar de två kunskapsområdena och "ekvationen". Batalden var också den som allra först myntade tesen "Varje system är perfekt designat för att de de resultat det ger". Tillsammans med professor Eugene Nelson och Marjorie Godfrey med flera utvecklade han i början av 00-talet teorierna om kliniska mikrosystem.

Institue for Improvements, IHI, startades av Donald Berwick i mitten av 90-talet för utveckling och spridning av förbättringsmetoder. Don Berwick var med att ta fram och uppmärksamma "The Quality Gap", gapet mellan vad vi gör och vad vi skulle kunna åstadkomma för att förbättra hälso- och sjukvården (enligt forskning och beprövad kunskap).

Sveriges Kommuner och Landsting tog hem till Sverige de nya teorierna och metoderna och började sprida dessa inom landstingen i vårt land. Det samlade namnet för Profound knowledge blev på svenska "förbättringskunskap" och handlade om modernt "vuxenlärande", att lära samtidigt som man gör.

Sättet att snabba upp utvecklingstakten var t ex "kollaborativt" lärande, med flera team som testatade för'ändringar samtidigt och lärde sig mycket av varandra och av experter (Genombrottsmetoden). Metoder och hjälpmedel som användes var förbättringsmodellen, flödesdiagram, fiskbensdiagram. Några av de som låg bakom detta arbete var Michael Bergström, Margareta Palmberg, Marianne Olsson och Jesper Olsson. 

Dåvarande Landstingsförbundet startade även ett ledarnätverk 1997 med ledare inom hälso- och sjukvården i Sverige med syfte att bland annat finna nya metoder för att utveckla arbetssätt och förbättringsarbete i vården.

2000-talet

"The Quality Gap" blev utgångsspunkten för det internationella projektet Pursuing Perfection (Sträva efter/Åstadkomma bästa möjliga), som gick ut på radikala förfändringar för att få fram de allra bästa vårdprocesserna inom sjukvården. 

I Pursuing perfection (projektet pågick 2001 - 2006) ingick sju amerikanska, fyra engelska, ett holländskt och ett svenskt hälso- och sjukvårdssystem (I Sverige dåvarande Landstinget i Jönköpings län). Projektet leddes av IHI, som även startade den stora årliga internationella konferensen Quality Forum on Safety and Healthcare, fram till idag ett av de ledande forumen för spridandet av nya arbetssärtt och metoder i vården. Till dessa inbjuds både professionen och studenter.

Under början av 00-talet växte också teorier och metoder fram om "kliniska mikrosystem" vid Dartmouth Medical Institute i USA och togs in i förbättringsarbetet inom hälso- och sjukvården. Med mikrosystem menas den lilla gruppen vårdpersonal närmast kring patienten/personen inklusive den teknologi och it som används; där patienten/personen är en del av teamet liksom informationssystemen. 

På engelska började man tala om ”Improvement Science” för att markera att förbättringsaktiviteter, och hur de framgångsrikt kan fås att fungera, som ett vetenskapsområde i sig.

2010-talet

Under senare år har ytterligare begrepp kommit till inom förbättringskunskapen, såsom co-production (värdeskapande samproduktion),  genomtänkt personcentrerad vård, reciliance och hållbarhet.

Spridning

Under hela 2000-talet har SKL med flera arbetat för att förbättringskunskapen ska accepteras som ett kunskapsområde på universitet och högskolor.

Bland landsting/regioner var det inledningsvis Region Jönköpings län och Västerbottens läns landsting som anammade de nya idéerna. Utvecklingschef Göran Henriks i Region Jönköpings läns utvecklingsenhet Qulturum var en av de mest aktiva att ta in förbättringskunskapen i utvecklingen av nya arbetssätt inom vården. Bra mottagning, Mäta för att leda och flera ledar- och ledningsprogram startades och spreds runt om i hela landet. Qulturum gav också ut flera böcker om kvalitets. och förbättringsarbete, tillgänglighet, patientsäkerhet och patientinvolvering. Landstingsdirektör Sven-Olof Karlsson, klinikchef Mats Bojestig och Göran Henriks införde Kvalitet som organisationsstrategi liksom mikrosystemteorierna som styrverktyg för verksamheten.

Lärosäten

Chalmers Tekniska högskola  i Göteborg har professor Bo Bergman varit en av de i Sveriges som tidigt tog upp Demings och andras teorier och spred metoder om förbättringskunskap. Tillsammans med professor Bengt Klefsjö i Luleå skrev Bo Bergman en av de första böckerna på svenska om kvalitetsutveckling och förbättringskunskap.

  Flera lärosäten var med och fick pengar för att genomföra forskningsprojektet "Bridging the Gaps", som medfört att kvalitetsutveckling och förbättringskunskap har blivit beforskade ur flera synvinklar och lett till flera doktorsavhandlingar under senare år.

Nationella plattformen

Nationella plattformen för förbättringskunskap startades kring 2010 som en arbetsgrupp och mötesplats för att etablera förbättringskunskap som ämne på utbildningarna och att skynda på spridandet och utveckla kunskap om ämnet nationellt, regionalt och lokalt. I plattformen ingår olika organisationer som tillsammans bidrar till att bygga nätverk. Den nationella plattformen utgör också en samlande drivkraft på olika nivåer mellan organisationer, professioner, akademi och vårdverksamhet för att utveckla förbättringskunskap (FBK).

 

Fler namn

som haft betydelse för uppbyggnad och spridning av förbättringskunskap:

Linda Cronenwett, PhD, RN, FAAN, professor vid University of North Carolina at Chapel Hill, School of Nursing. Linda har varit utvecklingsledare inom QSEN, the Quality and Safety Education for Nurses, sedan 2005. Som dean på universitetet har hon utvecklat metoder och medverkat till att studenter har användbara kunskaper i kontinuerliga förbättringar inom häslo- och sjukvården. Det är kunskaper, färdigheter och attityder som de sedan använder på sina arbetsplatser och som behövs för att förbättra kvalitet och patientsäkerheten där de arbetar. Linda är inriktad på patientfokusering, teamarbetem och samverkan, evidensbaserad vård och förbättringskunskap.

Linda Headrick, MD.MS - är senior dean för utbildning och fakulitetsutveckling och professor i medicin vid University of Missouri-Columbia. Headick var den som först introducerade kontinuerliga kvalitetsförbättringar inom den medicinska utbildningen. Inom forskning har hon framför allt intresserat sig för att anpassa förbättringskunskap inom vårdutbildningarna.

Med många flera!

Uppdaterad: 2017-10-24
Rolf Bardon, Qulturum, Verksamhetsnära funktion