Region Jnkpings ln Förbättringskunskap
Nationella plattformen för förbättringskunskap

 Historik

- hur ämnesområdet förbättringskunskap har vuxit fram.

 

20- och 30-talet

Walter Shewhart - arbetade vid Bell Laboratories och Western Electric där han utarbetade mycket av teorin för kvalitetsteknik, som är applicerbar än idag. I ett internt PM introducerade han 1924 styrdiagrammet, ett av kvalitetsteknikens viktigaste verktyg. (statistisk kvalitetsksontroll). Ett viktigt bidrag av Shewhart och Deming (se nedan) var PGSA cykeln (Eng: PDSA eller PDCA).

Joseph Juran - en av de som tidigt hade stort inflytande inom management och kvalitet; känd för Paretoprincipen

Kaoru Ishikawa - sammanfattade enkla verktyg för förbättringsarbetet
Yoshio Kondo - betonade vikten av inre motivation i kvalitetsarbetet
Noriako Kano - skapade en utvidgad förståelse för kvalitetsbegreppet genom att utveckla den sk Kanomodellen

50-talet

W Edwards Deming - Profound knowledge for improvement work; systemtänkande; lärde japanerna på 50-talet att "jobba smartare" och tog med mycket från Japan till Väst. Ett viktigt bidrag av Shewhart och Deming var PDSA cykeln. Deming utvecklade en idé från Shewhart som i sin tur blivit inspirerad av filosofiprofessorn Clarence I Lewis.

90-talet

Paul Batalden, professor vid Dartmouth Medical School har utvecklat och anpassat idéerna från Deming med flera till hälso- och sjukvården. Batalden har skrivit mycket i ämnet, ligger bakom flera modeller och analysmetoder. Han står också bakom figuren som visar de två kunskapsområdena och "ekvationen". Batalden var också den som allra först myntade tesen "Varje system är perfekt designat för att de de resultat det ger". Tillsammans med professor Eugene Nelson och Marjorie Godfrey med flera utvecklade han teorierna om kliniska mikrosystem.

Institue for Improvements, IHI, startades av Donald Berwick i mitten av 90-talet för utveckling och spridning av förbättringsmetoder. Don Berwick var med att ta fram och uppmärksamma "the Quality Gap", gapet mellan vad vi gör och vad vi skulle kunna åstadkomma för att förbättra hälso- och sjukvården (enligt forskning och beprövad kunskap).

Sveriges Kommuner och Landsting tog hem till Sverige de nya metoderna och började sprida dessa inom landstingen i vårt land. Det handlade just om det som ingår i kunskapsområdet förbättringskunskap och modernt vuxenlärande. Det var t ex kollaborativt lärande (inkl Genombrottsmetoden), förbättringsmodellen och fiskbensdiagram. Några av de som låg bakom detta arbete var Michael Bergström, Margareta Palmberg, Marianne Olsson och Jesper Olsson. 

Dåvarande Landstingsförbundet startade även ett ledarnätverk 1997 med ledare inom hälso- och sjukvården i Sverige med syfte att bland annat finna nya metoder för att utveckla arbetssätt och förbättringsarbete i vården.

2000-talet

The Quality Gap blev utgångsspunkten för det internationella projektet Pursuing Perfection, som gick ut på att få fram de allra bästa vårdprocesserna inom sjukvården. Och senare även den mer omfattande omställning som krävs för att åstadkomma bästa möjliga vård. I Pursuing perfection (projekt 2001 - 2006) ingick sju amerikanska, fyra engelska, ett holländskt och ett svenskt hälso- och sjukvårdssystem (I Sverige dåvarande Landstinget i Jönköpings län). PP leddes av IHI, som även startade de stora internationella konferenserna Quality Forum on Safety and Healthcare, fram till idag ett av de ledande forumen för spridandet av nya arbetssärtt och metoder i vården. Till dessa inbjuds både professioner och studenter.

Landsting/Regioner

Bland landsting/regioner var det inledningsvis Region Jönköpings län och Västerbottens läns landsting som anammade de nya idéerna. Utvecklingschef Göran Henriks i Region Jönköpings läns utvecklingsenhet Qulturum var en av de mest aktiva att ta in förbättringskunskapen i utvecklingen av nya arbetssätt inom vården. Bra mottagning, Mäta för att leda och flera ledar- och ledningsprogram startades och spreds runt om i hela landet. Qulturum gav också ut flera böcker om kvalitets. och förbättringsarbete, tillgänglighet, patientsäkerhet och patientinvolvering. Landstingsdirektör Sven-Olof Karlsson, klinikchef Mats Bojestig och Göran Henriks införde Kvalitet som organisationsstrategi liksom mikrosystemteorierna som styrverktyg för verksamheten.

Lärosäten

Chalmers Tekniska högskola  i Göteborg har professor Bo Bergman varit en av de i Sveriges som tidigt tog upp Demings och andras teorier och spred metoder om förbättringskunskap. Tillsammans med professor Bengt Klefsjö i Luleå skrev Bo Bergman en av de första böckerna på svenska om kvalitetsutveckling och förbättringskunskap.  

Nationella plattformen

Under hela 2000-talet har SKL med flera arbetat för att förbättringskunskapen ska accepteras som ett kunskapsområde på universitet och högskolor. Nationella plattformen för förbättringskunskap startades som en arbetsgrupp och mötesplats för att etablera förbättringskunskap som ämne på utbildningarna och att skynda på spridandet och utveckla kunskap om ämnet nationellt, regionalt och lokalt. I plattformen ingår olika organisationer som tillsammans bidrar till att bygga nätverk. Den nationella plattformen utgör också en samlande drivkraft på olika nivåer mellan organisationer, professioner, akademi och vårdverksamhet för att utveckla förbättringskunskap (FBK).

 

Fler namn

som haft betydelse för uppbyggnad och spridning av förbättringskunskap:

Linda Cronenwett, PhD, RN, FAAN, professor vid University of North Carolina at Chapel Hill, School of Nursing. Linda har varit utvecklingsledare inom QSEN, the Quality and Safety Education for Nurses, sedan 2005. Som dean på universitetet har hon utvecklat metoder och medverkat till att studenter har användbara kunskaper i kontinuerliga förbättringar inom häslo- och sjukvården. Det är kunskaper, färdigheter och attityder som de sedan använder på sina arbetsplatser och som behövs för att förbättra kvalitet och patientsäkerheten där de arbetar. Linda är inriktad på patientfokusering, teamarbetem och samverkan, evidensbaserad vård och förbättringskunskap.

Linda Headrick, MD.MS - är senior dean för utbildning och fakulitetsutveckling och professor i medicin vid University of Missouri-Columbia. Headick var den som först introducerade kontinuerliga kvalitetsförbättringar inom den medicinska utbildningen. Inom forskning har hon framför allt intresserat sig för att anpassa förbättringskunskap inom vårdutbildningarna.

 

Uppdaterad: 2017-06-21
Rolf Bardon, Qulturum, Verksamhetsnära funktion