Region Jnkpings ln Fakta - allmänt kliniskt kunskapsstöd
plus.rjl.se/fakta

Intyg och utlåtanden som kan vara aktuella

På intranätet, Region Jönköpings län och i Cosmic finns blanketter för läkarutlåtande och intyg.

Arbetsförmedlingen

En nedsatt arbetsförmåga kan kompenseras med hjälp av ekonomiskt stöd, ändrad arbetsorganisation, alternativa arbetssätt eller en fysisk anpassning av arbetsplatsen. Arbetsförmedlingen gör alltid en bedömning av behovet och prövar rätt till särskild hjälp. 
Har du en funktionsnedsättning och nedsatt arbetsförmåga? Arbetsförmedlingen (nytt  fönster)

Försäkringskassan

Försäkringskassan (nytt fönster)

För dig som arbetar inom sjukvården
Sjukvården, Blanketter och kontakt, Försäkringskassan (nytt fönster)

God man och förvaltare

En god man är en (fysisk) person som av tingrätten förordnats för att tillvarata en annan persons rättsliga eller ekonomiska intressen eller sörja för hans person. Vilka områden godmanskapet omfattar anges alltid i förordnandet.

En person med god man kallas huvudman. En god man får inte gå emot huvudmannens vilja och denne har rätt att säga upp sin gode man, då förordnandet inte kan ske mot hans/hennes vilja. En god man skiljer sig således från en förvaltare genom att huvudmannen behåller rätten att representera sig själv.

Den kommunala överförmyndarnämnden utövar tillsyn över godmans- och förvaltarskapsärenden i kommunen. Överförmyndarnämnden tar även emot ansökningar om god manskap som sedan läggs fram i tingsrätten.

Mer information

God man och förvaltare, Sveriges Domstolar (nytt fönster)

 

Körkort - trafikmedicin

Körkortsportalen - ett samarbete mellan Transportstyrelsen och Trafikverket (nytt fönster)

Bedömning av lämplighet till körkort

För att få körkortstillstånd måste man uppfylla vissa personliga och medicinska krav. Transportstyrelsen gör bedömningen angående lämpligheten.
Det är en individuell helhetsbedömning som görs. Vid behov finns möjlighet till samråd och samverkan med vuxenhabiliteringen.

Medicinska krav

De medicinska krav som måste uppfyllas för att få körkortstillstånd och för att inneha körkort finns beskrivet i föreskriften om medicinska krav för innehav av körkort.
 

Några exempel på medicinska krav:

Rörelseförmåga
Ett rörelsehinder som påverkar förmågan att köra trafiksäkert kan innebära att man bara får köra vissa särskilt utrustade fordon.

Psykiska störningar
Vissa psykiska sjukdomar kan vara ett hinder för körkort.

Utvecklingsstörning
Grav, svår eller medelsvår utvecklingsstörning utgör alltid hinder för innehav av körkort.

Vid bedömning av övriga med utvecklingsstörning ska prövning ske utifrån trafiksäkerhetssynpunkt.

Andra sjukdomar och funktionsnedsättningar
Vissa sjukdomar och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar kan påverka möjligheten att få körkort, även om de inte alltid gör det. Exempelvis hjärtsjukdomar, stroke, diabetes, epilepsi, kognitiva funktionsnedsättningar, ADHD och demenssjukdomar.

Läkarens anmälningsskyldighet
Enligt körkortslagen måste en läkare, som vid en undersökning finner att en körkortsinnehavare av medicinska skäl är olämplig att ha körkort, anmäla detta till Transportstyrelsen. Innan en anmälan görs ska läkaren underrätta körkortinnehavaren. Anmälan behöver inte göras om körkortsinnehavaren kommer att följa läkarens tillsägelse att avstå.

Läkarens anmälningsskyldighet går här före tystnadsplikten.
Se även Transportstyrelsens information om Läkares anmälningsskyldighet

Mer information om trafikmedicin på Transportstyrelsens websida.

LSS - Lagen om stöd och service till vissa med funktionsnedsättning

LSS är en rättighetslag och ska garantera goda levnadsvillkor för personer med omfattande funktionshinder. Lagen gäller exempelvis för personer med varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder och för  personer med autism. De rättigheter LSS ger är bland annat personlig assistans, ledsagarservice, daglig verksamhet och gruppbostad. Syftet med lagen är att människor med funktionsnedsättningar ska få det stöd som behövs för att kunna leva ett så självständigt liv som möjligt.

Mer information

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade - LSS, 1177 Vårdguiden (nytt fönster)

Parkeringstillstånd

Parkeringstillstånd ansöks i den kommun där personen är folkbokförd.

När man bedömer rätten till parkeringstillstånd är det gångförmågan som avgör. Personer som är rullstolsburna eller har svårt att förflytta sig till fots är några grupper som kan ha rätt till parkeringstillstånd. Även personer med psykiska problem, som till exempel fobier, kan i vissa fall få parkeringstillstånd.

Parkeringstillstånd kan ges till personer med rörelsehinder som kör själva. Det kan också ges till personer med rörelsehinder som inte själva kör bil men regelbundet behöver hjälp av föraren utanför fordonet.

Ansökan sker på en speciell blankett. Ofta krävs läkarintyg. Kommunens beslut om parkeringstillstånd går att överklaga till Länsstyrelsen. Länsstyrelsens beslut kan i sin tur överklagas hos Transportstyrelsen.

Reglerna för parkeringstillstånd för rörelsehindrade finns i Trafikförordningen 13 kapitlet 8 §.

Tandvård

Tandvård om man har stort omvårdsbehov i det dagliga livet

Personer med stort behov av personlig omvårdnad större delen av dygnet kan ha rätt till kostnadsfri bedömning av munhälsan. Man kan också få nödvändig tandvård till samma kostnad som sjukvård. Det gäller de som bor i särskilt boende, i gruppboende eller i det egna hemmet.

Detta gäller alla som får stöd enligt lagen om stöd och service (LSS) eller den som har ett långvarigt och allvarligt psykiskt funktionshinder.

För att få en bedömning av munhälsan och nödvändig tandvård behövs ett intyg. Intygen utfärdas av speciella intygsutfärdare, till exempel LSS handläggaren eller distriktsköterska.

Tandvård om man har en funktionsnedsättning

Om man har vissa långvariga sjukdomar och funktionsnedsättningar behöver man ofta mer tandvård än andra. Det kan bero på att sjukdomen i sig medför en ökad risk för tandskador eller problem med att sköta sin munhygien.

Det är landstinget eller regionen där man bor som bedömer om man har rätt till tandvårdsstödet. Varje ansökan bedöms individuellt. Det räcker inte med att man har fått en diagnos på sin sjukdom eller sitt tillstånd. Funktionsnedsättningen ska också bedömas, det vill säga hur sjukdomen påverkar möjligheten att sköta den egna munhygienen och vilka problem som kan uppstå vid tandvårdsbehandling.

För att kunna ansöka om stödet behöver man ett speciellt läkarintyg där läkaren beskriver sjukdomen och funktionsnedsättningen. Det är läkaren man behandlas av som har information om vilka uppgifter som landstingen eller regionerna kräver i läkarintyget.

Mer information

Tandvårdshjälpen, tandvård om man har en funktionsnedättning, 1177 Vårdguiden (nytt fönster)

Mer information

Intyg och utlåtanden som kan vara aktuella är en underliggande sida till Fakta-dokument Habilitering.

Uppdaterad: 2016-11-02
Johanna Rosander, Folkhälsa och sjukvård, Verksamhetsnära funktion