Region Jnkpings ln Förbättringskunskap
Nationella plattformen för förbättringskunskap

Vad är förbättringskunskap?

Kunskapsområdet har rötter i olika vetenskaper. Inom hälso- och sjukvården har dessa kunskaper utvecklats och varit en god bas för kvalitetsutvecklingens framväxt. Batalden/davidhoffs definition ser ut så här:

"Den kombinerade och oupphörliga ansträngningen av alla - hälso- och sjukvårdens professioner, patienterna och deras familjer, forskarna, finansiärerna, planerarna och lärarna - att genomföra de förändringar som leder till bättre resultat för patienterna (hälsa), bättre system och processer (vård) och bättre professionell utveckling (lärande)."

Batalden P, Davidoff F. What is "quality improvement" and how can it transform healthcare? Qual.Saf.Health Care 2007;16;2-3.

Demings grundläggande bild om förbättringskunskap.Fyra hörnstenar

W Edwards Deming föreslog 1993 fyra kunskapsområden som viktiga för att tillämpa och utveckla förbättringsarbetet i en organisation. Dessa infördes redan samma år i en hälso -och sjukvårdskontext av Paul Batalden och Stoltz. Dessa områden är:

  • Systemförståelse
  • Förståelse för variation (mätningar)
  • Förändringspsykologi
  • Kunskapsteori om lärandestyrt förändringarbete

Deming baserade sin syn på vad han lärt sig från Walter A Shewhart och från det han sett i japanska och amerikanska tillämpningar.

Om man ger de olika kunskapsområdena en lite vidare tolkning än den Deming gjorde, kan de fungera än idag som bas för "Förbättringskunskap" ("Quality Improvement"). På engelska talar man också om ”Improvement Science” för att markera att förbättringsaktiviteter, och hur de framgångsrikt kan fås att fungera, är ett vetenskapsområde i sig.

En sådan tolkning kan vara

Variation – ett sätt att se på verkligheten där statistiska mätresultat för att bedöma t ex variationen i en process över tid är en förutsättning för att tolka verkligheten eller den pågående utvecklingen.

Psykologi – inte bara individ utan också avseende grupper, organisationer och andra sociala bildningar

Kunskapsteori – för lärandestyrt utvecklingsarbete, som innebär vidare tolkningar av PDSA-cykeln som underlag för såväl individuell kunskapsbildning som social; även för att förstå de filosofiska grunderna i organisering  och hur vi agerar tillsammans.

Systeminsikt – inte bara att förstå enkla värdeskapande system utan också insikt om komplexitet – komplexa adaptiva system.

Källa: prof. Paul Batalden och prof. Patrica Stoltz

Figuren, ref: Paul Batalden

Paul Batalden utvecklade denna bild för att tydliggöra vad han menade. Alla som arbetar i hälso- och sjukvård har två uppdrag, dels att göra sitt ordinarie arbete och dels att utveckla det arbete och system man verkar i. För att göra detta "andra" arbete behövs kompetensutveckling i förbättringskunskap.

Både förbättringskunskap och professionell kunskap behövs för att utveckla vård och omsorger. 

Metoder och verktyg

Området Förbättringskunskap innehåller teorier, metoder och verktyg som används i ansträngningar att förbättra och utveckla arbetssätt och verksamheter. De är en grund för nytänkande och innovationer. Därför ingår förbättringskunskap numera som en allt viktigare del i grund-, vidare- och fortbildning för hälso- och sjukvårdens professioner.

Förbättringskunskap är en del i den professionella kunskap och behövs i förbättrings- och förnyelsearbetet av den framtida vården.

Ständiga förbättringar

Det handlar om ständiga förbättringar, att ihärdigt arbeta med att förbättra sina arbetssätt genom att ta små steg i rätt riktning. Förbättringskunskap används idag både inom näringslivet och offentlig verksamhet.

Åtta kunskapsdomäner

Dartmouth Medical School, USA, har tagit fram en förfinad beskrivning av vad förbättringskunskap är, i form av åtta kunskapsdomäner:

  1. Vården som process, system
  2. Variation och mätningar
  3. Kund-/patientfokusering 
  4. Leda, följa och göra förändringar i vården (= metoder och kunskaper för att designa och testa förändringar i komplexa vårdorganisationer och förståelse för detta på alla nivåer i organisationen)
  5. Samarbete
  6. Social kontext och samhällsansvar
  7. Utveckla ny, lokalt användbar kunskap
  8. Professionell kunskap för olika discipliner och att anpassa och knyta ihop den till alla övriga områden 1- 7. 

Källa: Batalden, Bisognano, Splaine, Baker, Headrick 1998

Riktlinjer/ledningssystem

Socialstyrelsen presenterade 2005 riktlinjer för hur förbättringskunskap kan tillämpas i svensk hälso- och sjukvård. Detta gjordes i de riktlinjer som kallades "God vård - om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården"  (Skriften var en vägledning till författningssamling SOSFS 2005:12)

De riktlinjerna ersattes 1 januari 2012 av Socialstyrelsens föreskrift "Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9 (ppt-presentation)". Där står tydligt att "Vårdgivaren ska ansvara för att det finns ett ledningssystem för verksamheten för att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet".  Vårdgivaren ska också identifiera sina processer där samverkan behövs för att förebygga att patienter drabbas av vårdskada.

Integrerats i utbildningar och vård/omsorg

Under senaste åren har förbättringskunskap på olika sätt integriserats i utbildningar runt om i landet. Det har skett i kurser eller kursmoment, samarbetsprojekt och löpande kontakter på lokal, nationell och internationell nivå och med stöd av olika aktörer och i olika former. Pådrivande för att åstadkomma detta har varit Nationella plattformen för förbättringskunskap.

Inom vården har Sveriges Kommuner och Landsting och flera utvecklingsenheter inom landsting/regioner genomfört utvecklingsprogram och seminarier som bygger på förbättringskunskapens metoder.

 

 

 

Uppdaterad: 2017-10-13
Rolf Bardon, Qulturum, Verksamhetsnära funktion