Region Jnkpings ln Fakta - allmänt kliniskt kunskapsstöd
plus.rjl.se/fakta

Vaccination mot kikhosta till vuxna

Epidemiologi

Barn vaccineras mot kikhosta vid 3, 5 och 12 månaders och 5 års ålder och från och med 2016 även i årskurs 8-9. Trots allmän barnvaccination cirkulerar fortfarande kikhosta i samhället och kan ge sjukdom i alla åldrar. Kikhosta hos barn. Varken vaccin eller genomgången sjukdom ger livslång immunitet.

Vaccin

Det enda vaccin som finns tillgängligt för vuxna är kombinationsvaccin med boosterdos mot kikhosta, stelkramp och difteri (Boostrix eller diTekiBooster). Singelvaccin mot kikhosta eller grundvaccination för vuxna finns inte. Mellan åren 1979 och 1995 användes inget kikhostevaccin i barnvaccinationsprogrammet och under den perioden hade en majoritet av barnen en naturlig kikhosteinfektion. Oavsett om man är vaccinerad före 1979, tidigare ovaccinerad mot kikhosta eller vaccinerad efter 1996 används en dos kombinationsvaccin för att förbättra skyddet mot kikhosta hos vuxna.

Indikation

Vuxna har ofta ett ofullständigt skydd mot kikhosta då det immunologiska minnet av genomgången infektion eller vaccination i barndomen har hunnit försämras. Immuniteten börjar avta fem år efter vaccination och 15 år efter naturlig infektion, så efter den tiden kan det vara aktuellt att fylla på sitt skydd.

De som främst uppmanas se över sitt skydd mot kikhosta är blivande eller nyblivna föräldrar, sjukvårdspersonal som arbetar med spädbarn och andra med nära spädbarnskontakt.

Blivande eller nyblivna föräldrar

Under första halvåret har ett spädbarn inte hunnit bygga upp tillräckligt skydd av vaccinet och det är därför viktigt att skydda barnet mot smitta under den perioden. Ett sätt att göra detta är att se till att de personer som finns närmast runt barnet har ett bra skydd mot kikhosta, eftersom smitta inom familjen annars lätt överförs till det lilla barnet.

Det är inte farligt att vaccinera den blivande mamman redan under graviditeten, men då det finns viss osäkerhet kring hur detta påverkar effekten av framtida vaccinationer till barnet rekommenderas inte detta i första hand. Den blivande mamman rekommenderas istället att vaccinera sig så snart som möjligt efter förlossningen. Amning är inget hinder för vaccination. Partnern bör vaccinera sig i god tid före förlossningen. Eventuella storasyskon har i regel gott skydd genom det allmänna vaccinationsprogrammet och behöver inga extra doser. Andra i närfamiljen (tex mor- och farföräldrar) kan med fördel också se över sitt vaccinationsskydd mot kikhosta i samband med en graviditet.

Sjukvårdspersonal

Sjukvårdspersonal som arbetar med spädbarn rekommenderas att se över sitt vaccinationsskydd mot kikhosta.

Kontraindikationer

Överkänslighet mot någon av komponenterna i vaccinet, se FASS.

Om man under de senaste åren blivit vaccinerad med någon annan form av stelkrampsvaccin finns en viss risk för en kraftigare lokalreaktion (rodnad, svullnad, ömhet på stickstället) på grund av stelkrampskomponenten vid upprepad vaccination. Man bör informera om detta i aktuella fall, men lokalreaktionen är inte farlig och kikhostevaccin kan ges oavsett tid sedan föregående vaccination. Om det gått mindre än fem år sedan tidigare kikhostevaccination behövs ingen ny dos.

Genomförande

Vaccinet ges som en intramuskulär injektion.

Blivande/nyblivna föräldrar informeras om kikhosta av mödra- och barnhälsovården och hänvisas till sin vårdcentral för vaccination till självkostnadspris.

Biverkningar

Rodnad, svullnad, ömhet på stickstället är relativt vanligt och beror huvudsakligen på stelkrampskomponenten i vaccinet (se Kontraindikationer ovan).

Revaccination

Immuniteten efter vaccination är cirka 6-7 år och efter genomgången infektion cirka 15 år. Därefter rekommenderas ny boosterdos om man tillhör en riskgrupp med spädbarnskontakt enligt ovan.

Vid boostervaccination mot stelkramp eller difteri bör alltid kombinationsvaccin som inkluderar kikhosta användas.

Innehåll på sidan:

Fastställt: 2017-06-07

Reviderad: 2017-06-07

Giltigt till och med: 2019-06-07

Fastställt av: Medicinsk programgrupp infektion och smittskydd och primärvård

Ansvarig grupp: Infektion och smittskydd

Granskat av grupp: Infektion och smittskydd

Kontaktperson för innehåll:

David Tell, Distriktsläkare, Råslätts vårdcentral Jönköping, Vårdcentralerna Bra Liv

Författare:

Uppdaterad: 2017-06-29
Johanna Rosander, Folkhälsa och sjukvård, Verksamhetsnära funktion