Region Jnkpings ln Fakta - allmänt kliniskt kunskapsstöd
plus.rjl.se/fakta

Omvårdnad

Den icke farmakologiska behandlingen vid hjärtsvikt är av betydelse. Utförlig information om egenvård till patienten skall ges. Ofta sker detta på sköterskebaserad hjärtsvikts-mottagning i öppen- eller slutenvården. Det är viktigt att patienten är välinformerad om sin sjukdom och har förtroende för vårdaren. Det leder till en ökad compliance.

Kunskap

Egenvården bygger på att patienten själv har en sådan kunskap att hon/han kan tyda de tecken som visar sig i samband med tilltagande hjärtsvikt. Detta för att lättare veta vilka åtgärder som bör vidtas samt veta när professionell hjälp behövs. Det ger patienten en ökad känsla av kontroll. En grundläggande faktor för ökad följsamhet är en god relation mellan patient och vårdpersonal.

Det är viktigt att patienten har kännedom om sin hjärtsvikt, syftet med behandlingen, hur medicinen verkar och när effekt av behandling kan förväntas. Dessa faktorer kan leda till ökad följsamheten. De vanligaste bristerna gällande följsamhet är viktkontroll, observation av vätskeretention som t ex bensvullnad och följsamhet till ordinerad medicinering (framförallt diuretika). Nedsatt hjärtminutvolym vid hjärtsvikt medför kognitiva besvär i form av koncentrationssvårigheter och nedsatt förmåga att ta till sig information.

Omvårdnadsåtgärd

Utgå alltid från patienten du har framför dig. Ta reda på vilka kunskaper patienten har om sin sjukdom och orsaken till dess uppkomst, riskfaktorer, symtom och mediciner. Låt patienten berätta om sin situation. Råd bör vara enkla och konkreta så att patienten lätt kan prova och se om det leder till en förbättring eller förenkling. Låt patienten återkoppla på det du säger. Använd flera kommunikationsvägar till att nå patienten, som till exempel bilder, interaktivt, film, broschyrer, muntlig information. Försök att få patienten aktiv genom att exempelvis själv sköta sin viktdokumentation, skriva ner frågor och söka information. Bjud in anhöriga till information, de kan vara ett vikigt stöd för patienten.  Följ upp den information som ges och upprepa den fortlöpande under sjukdomsförloppet.

Andning, cirkulation och yrsel

Andfåddhet kommer oftast vid olika grad av ansträngning och vid mer uttalad svikt redan i vila som t ex vid samtal eller vid sängläge. Andfåddheten kan vara kombinerad med rethosta samt framkalla ångest och oro hos patienten.

Omvårdnadsåtgärd

Lär patienten att själv lyssna till sin kropps signaler. Dessa patienter upplever ofta ett varannan dags fenomen då man ena dagen har god ork och lust för att nästa dag känna sig tröttare och då i tron om att de ansträngt sig för mycket dagen före. Höjd huvudända vid sängläge med extra kudde för att minska det venösa återflödet till hjärtat kan kännas skönt och underlätta sömn men kan också vara ett tecken på att diuretika dosen behöver justeras. Kontrollera om patienten fått ordination och instruktioner att själv öka diuretika samt minska vätskeintaget vid ökad andfåddhet. Om inte dessa åtgärder hjälper bör patienten rekommenderas ta kontakt med sin läkare eller omvårdnadsansvariga sjuksköterska för att diskutera orsak samt eventuellt medicinjusteringar om möjligt. Vid akut tilltagande andfåddhet skall patienten söka akut. Överväg om vårdplan bör upprättas för patienter i NYHA-klass III-IV.

Yrsel

Yrsel till följd av hjärtsvikt och/eller medicinen upplever många patienter.

Omvårdnadsåtgärd

Rekommendera patienten att inte göra hastiga lägesförändringar utan t ex sitta en stund på sängkanten och trampa med fötterna.  För att få en bild över ortostatism eller lågt blodtryck bör blodtryckskontroll (sittande och stående) göras när patienterna upplever obehag. Ett lägre blodtryck som patienten ej känner av leder sällan till åtgärd.

Ödem/Vätskeintag/Nutrition

Ödem

Ödem ses ofta i form av svullna fötter, vrister och ben som ökar till kvällen för att minska till morgonen igen. Sängliggande patienter kan svullna i sätesregionen och på baksidan av låren. Även ascites, d v s svullnad av lever och tarmar som ger utspänd buk, illamående och reducerar upptaget av peroral behandling. (>1,5 kg inom 3-5 dagar anses bero på tilltagande hjärtsvikt och ställningstagande till åtgärd skall göras).

Omvårdnadsåtgärd

Uppmana till viktkontroll minst 1 gång per vecka till samtliga patienter med hjärtsvikt. Daglig vikt då patientens hjärtsvikt är instabil, ex. då patienten sjukhusvårdas och när justering av diuretika dosen görs. Om möjligt skall patienten själv dokumentera sin vikt. Viktigt att instruera patienten att väga sig samma tid och under samma förutsättningar.

Stödstrumpor eller lindade ben kan kännas skönt om benen svullnar.

Vätskeintag

Vätskeintaget är ofta ökat pga. muntorrhet, dehydrering till följd av diuretikabehandling och stimulering av törstcentrum.

Omvårdnadsåtgärd

Viktigt att patienten förstår varför vätskerestriktion är viktigt när retinering av vätska sker i kroppen. Rekommendera minskat saltintag (salt binder vätska och ökar törst). Vatten och sura eller beska drycker som t ex citron-, apelsinvatten släcker törst bättre än söta drycker. Gör patienten observant på att drycker som t ex mineralvatten innehåller salt. Suga på isbitar eller frusna bär kan minska törst och muntorrhet. Muntorrhet kan minskas med sockerfria salivstimulerande tabletter eller spray som finns på Apoteket.

Använd små glas att dricka ur. Patienten kan själv mäta vätskeintaget vid några tillfällen för att lära sig uppskatta hur mycket han/hon dricker. Använd vätskelista som patienten om möjligt själv skriver i vid sjukhusvistelse.

Reducera vätskeintaget till 1,5 – 2 l/dag vid NYHA 3 – 4 då tecken på vätskeretention finns. Intaget kan behöva ökas (och diuretikadosen minskas) vid stark värme, feber, diarré och/eller kräkningar. Vid stor vätskeförlust kan ACE-hämmare tillfälligt dos minskas eller utsättas (efter läkarordination).

Nutrition

Malnutrition kan uppkomma på grund av minskad aptit och tidig mättnad, samt nedsatt näringsupptag i svullna tarmar. Detta leder till trötthet, muskelförsvagning och ökad mottaglighet för infektioner och trycksår. Kakexi är ett svårbehandlat svälttillstånd som kännetecknas av uttalad undernäring och får som följd viktminskning trots ökade sviktsymtom (bl a sjunker albumin i serum). Vid grav hjärtsvikt ökar också risken för svamp i munhåla och svalg. Basalmetabolismen hos äldre personer med kronisk hjärtsvikt, ökar med 15 – 20 %, troligtvis beroende på ökat andningsarbete eller ökat syrgasbehov hos det sviktande myokardiet. P.g.a lägre fysisk aktivitet är den totala dagliga energiomsättningen oftast inte förhöjd, men det kan vara tillräckligt svårt att täcka energibehovet ändå.

Omvårdnadsåtgärd

Vid malnutrition behövs protein- och energirik kost med ökad andel fett och kolhydrater samt eventuellt kosttillskott. Kontakt kan här tas med dietisten för handledning. Gör nutritionsbedömning på patienten och följ dagligen kostregistrering vid vård på sjukhus eller särskilt boende. Gör en riskbedömning i ”Senior Alert”. Instruera patient och hustru/make att själva fördela måltiderna på flera små tillfällen istället för 2 – 3 huvudmål, servera lite på tallriken åt gången. Vid illamående kan antiemetika behövas före måltider. Inspektera munhålan med tanke på tandstatus och eventuell svamp, vilket kan kräva lokal behandling med Mycostatin. En god munhygien är viktig! Munvårdsrutiner skall finnas för de patienter som inte klarar sin munhygien själva.

Aktivitet/Arytmi

Trötthet orsakas av nedsatt blodcirkulation vilket i sin tur leder till inaktivitet som gör att musklerna försvagas. En ond cirkel bildas där ökad inaktivitet ger ökad trötthet. Känslan och upplevelsen av att inte orka det som för inte så länge sedan var självklart påverkar både kropp och själ.

Omvårdnadsåtgärd

Lär och uppmuntra patienten att lyssna till sin egen kropp. Uppmana till prioritering av det som känns väsentligt och roligt. Det som känns bra är OK att göra! Lyssna till kroppen och vila vid behov. Att undvika ansträngning direkt efter större måltider och vid höga lufttemperaturer kan också underlätta. Vid akuta skov av hjärtsviktssymtom bör man dock vara lite återhållsam med kroppsansträngning närmaste 2 - 4 veckorna och välja aktiviteter i kortare intervall med vila emellan.

Förmedla kontakt med sjukgymnast för utformning av individuella träningsprogram. Mer information, se sjukgymnastikens behandlingsriktlinjer.

Arytmier

Arytmier är mycket vanliga vid hjärtsvikt och kan påverka cirkulationen till det sämre. Akut förmaksflimmer är en vanlig orsak till akut skov av hjärtsvikt.

Omvårdnadsåtgärd

Såväl patient som personal kan känna på pulsen för att observera frekvens och takt. Vid misstanke om annan rytm än sinusrytm skall EKG-kontroll göras och kontakt med läkare företas för tolkning och ställningstagande till åtgärd.

Mer information

Detta är en fördjupning till Hjärtsvikt

Uppdaterad: 2016-06-01
Johanna Rosander, Folkhälsa och sjukvård, Verksamhetsnära funktion