Region Jnkpings ln Fakta - allmänt kliniskt kunskapsstöd
plus.rjl.se/fakta

Omvårdnad - Ödem/Vätskeintag/Nutrition

Innehåll på sidan

Ödem

Ödem ses ofta i form av svullna fötter, vrister och ben som ökar till kvällen för att minska till morgonen igen. Sängliggande patienter kan svullna i sätesregionen och på baksidan av låren. Även ascites, d v s svullnad av lever och tarmar som ger utspänd buk, illamående och reducerar upptaget av peroral behandling. (>1,5 kg inom 3-5 dagar anses bero på tilltagande hjärtsvikt och ställningstagande till åtgärd ska göras).

Omvårdnadsåtgärd

Uppmana till viktkontroll minst 1 gång per vecka till samtliga patienter med hjärtsvikt. Daglig vikt då patientens hjärtsvikt är instabil, ex. då patienten sjukhusvårdas och när justering av diuretika dosen görs. Om möjligt skall patienten själv dokumentera sin vikt. Viktigt att instruera patienten att väga sig samma tid och under samma förutsättningar.

Stödstrumpor eller lindade ben kan kännas skönt om benen svullnar

Vätskeintag

Vätskeintaget är ofta ökat pga. muntorrhet, dehydrering till följd av diuretikabehandling och stimulering av törstcentrum.

Omvårdnadsåtgärd

Viktigt att patienten förstår varför vätskerestriktion är viktigt när retinering av vätska sker i kroppen. Rekommendera minskat saltintag (salt binder vätska och ökar törst). Vatten och sura eller beska drycker som t ex citron-, apelsinvatten släcker törst bättre än söta drycker. Gör patienten observant på att drycker som t ex mineralvatten innehåller salt. Suga på isbitar eller frusna bär kan minska törst och muntorrhet. Muntorrhet kan minskas med sockerfria salivstimulerande tabletter eller spray som finns på Apoteket.

Använd små glas att dricka ur. Patienten kan själv mäta vätskeintaget vid några tillfällen för att lära sig uppskatta hur mycket han/hon dricker. Använd vätskelista som patienten om möjligt själv skriver i vid sjukhusvistelse.

Reducera vätskeintaget till 1,5–2 l/dag vid NYHA 3–4 då tecken på vätskeretention finns. Intaget kan behöva ökas (och diuretikadosen minskas) vid stark värme, feber, diarré och/eller kräkningar. Vid stor vätskeförlust kan ACE-hämmare tillfälligt dos minskas eller utsättas (efter läkarordination).

Nutrition

Malnutrition kan uppkomma på grund av minskad aptit och tidig mättnad, samt nedsatt näringsupptag i svullna tarmar. Detta leder till trötthet, muskelförsvagning och ökad mottaglighet för infektioner och trycksår. Kakexi är ett svårbehandlat svälttillstånd som kännetecknas av uttalad undernäring och får som följd viktminskning trots ökade sviktsymtom (bl a sjunker albumin i serum). Vid grav hjärtsvikt ökar också risken för svamp i munhåla och svalg. Basalmetabolismen hos äldre personer med kronisk hjärtsvikt, ökar med 15–20 %, troligtvis beroende på ökat andningsarbete eller ökat syrgasbehov hos det sviktande myokardiet. På grund av lägre fysisk aktivitet är den totala dagliga energiomsättningen oftast inte förhöjd, men det kan vara tillräckligt svårt att täcka energibehovet ändå.

Omvårdnadsåtgärd

Vid malnutrition behövs protein- och energirik kost med ökad andel fett och kolhydrater samt eventuellt kosttillskott. Kontakt kan här tas med dietisten för handledning. Gör nutritionsbedömning på patienten och följ dagligen kostregistrering vid vård på sjukhus eller särskilt boende. Gör en riskbedömning i ”Senior Alert”. Instruera patient och hustru/make att själva fördela måltiderna på flera små tillfällen istället för 2 – 3 huvudmål, servera lite på tallriken åt gången. Vid illamående kan antiemetika behövas före måltider. Inspektera munhålan med tanke på tandstatus och eventuell svamp, vilket kan kräva lokal behandling med Mycostatin. En god munhygien är viktig! Munvårdsrutiner skall finnas för de patienter som inte klarar sin munhygien själva.

Detta är ett fördjupningsdokument till Fakta Hjärtsvikt.

Mer information

Detta är en fördjupning till Hjärtsvikt

Uppdaterad: 2016-06-01
Johanna Rosander, Folkhälsa och sjukvård, Verksamhetsnära funktion