Region Jnkpings ln Fakta - allmänt kliniskt kunskapsstöd
plus.rjl.se/fakta

Endokarditprofylax

Innehåll på sidan:

Vårdnivå och remiss

Beslut om att en patient ska ha medikamentell antibiotikaprofylax tas av patientansvarig läkare eller tandläkare. Det är den sammanvägda bedömningen av en patients odontologiska och medicinska riskfaktorer som avgör behovet.

Diagnostik och utredning

Det vetenskapliga stödet för nyttan av antibiotikaprofylax vid tandingrepp och andra ingrepp för att förhindra endokardit är svagt. Man betonar i stället vikten av gott munhålestatus som uppnås genom god egenvård och regelbunden kontakt med tandhygienist/tandläkare. Läkemedelsverket har publicerat rekommendationer (oktober 2012, med ett tillägg 2016) rörande antibiotikaprofylax i tandvården. Det har beslutats att en ny uppföljning ska ske inom tre år eller då relevanta data finns tillgängliga.

Rutinmässig antibiotikaprofylax för att förebygga infektiös endokardit i samband med odontologiska ingrepp rekommenderas inte, men kan dock övervägas efter individuell bedömning av ansvarig läkare till patienter med hög risk för endokardit definierade av European Society of Cardiology 2015:

1. Hjärtklaffopererade eller där främmande material använts för klaffreparation

2. Tidigare endokardit

3. Cyanotiska hjärtvitier, som inte reparerats eller med kvarstående klaffläckage eller shunt postoperativt.

Ansvarig läkare ansvarar för att patienten och dennes tandläkare/tandhygienist erhåller aktuell information om att antibiotikaprofylax mot endokardit bör ges.

Ingrepp där antibiotikaprofylax kan vara aktuellt är tandextraktion, subgingival depuration ("tandstensskrapning"), och dentoalveolär kirurgi.

Prevention

Patienten bör uppmanas att upprätthålla god munhälsa och munhygien. Riskpatienter bör vaccineras mot pneumokocker, gäller både vuxna och de barn som ej fått vaccin via barnhälsovårdsprogrammet(påbörjades 2007).

Årlig influensavaccination rekommenderas till riskpatienter oavsett ålder.

Regionalt utformat endokarditprofylaxkort används i utvalda fall på hjärtmottagningen, länssjukhuset Ryhov, Jönköping.

Behandling

De antibiotikaregimer som kan användas om man skulle vilja ge profylax i enskilda fall är:

Vuxna

  1. Amoxiclillin, 2 g p.o. 1 tim före ingrepp – om p.o. ej går på grund av anestesi: ampicillin 2 g i.v. + aminoglycosid 2 mg/kg i.v. 30-60 min före ingreppet
  2. Om allergi – clindamycin 600 mg p.o. 1 tim före ingrepp, om p.o. ej går på grund av anestesi Vancomycin 15 mg/kg (max 1 g) i.v. 60 min före ingrepp

Barn

Situation

Preparat

Engångsdos 30 till 60 min före ingrepp

Peroralt amoxicillin 50 mg/kg
Om peroralt inte går ampicillin
ELLER
ceftriaxon

50 mg/kg im el. iv

50 mg/kg im el. iv

Allergi mot penicilliner eller ampicillin, peroralt

 

cephalexin†‡
ELLER
klindamycin
ELLER
azitromycin eller
klaritromycin

50 mg/kg

20 mg/kg



15 mg/kg

Allergi mot penicilliner eller ampicillin, om peroralt inte går

ceftriaxon
ELLER
klindamycin

50 mg/kg im el. iv

20 mg/kg im el. iv

 † eller annat första- eller andragenerations peroralt cefalosporinpreparat i ekvivalent dos. ‡ Cefalosporiner ska inte användas vid anamnes på anafylaxi, angioödem eller urtikaria efter intag av penicilliner eller ampicillin.

Fastställt: 2011-02-11

Reviderad: 2017-02-08

Giltigt till och med: 2019-02-08

Fastställt av: Medicinsk programgrupp medicin och primärvård

Ansvarig grupp: Hjärta-kärl

Granskat av grupp: Hjärta-kärl

Kontaktperson för innehåll:

Susanne Ekedahl, Distriktsläkare, Hälsans vårdcentral 2 Jönköping, Vårdcentralerna Bra Liv

Författare:

Susanne Ekedahl, Distriktsläkare, Hälsans vårdcentral 2 Jönköping, Vårdcentralerna Bra Liv

Jan Thollander, Överläkare, Medicinkliniken Länssjukhuset Ryhov, Medicinsk vård

Christina Grotte Olesund, Överläkare, Infektionskliniken Länssjukhuset Ryhov, Medicinsk vård

Håkan Enochsson, Övertandläkare, Käkkirurgiska kliniken Jönköping, Folktandvården

John Terlinder, Överläkare, Barn- och ungdomsmedicinska kliniken Länssjukhuset Ryhov, Medicinsk vård

Caroline Kungsman, Apotekare, Läkemedelsförsörjning, Verksamhetsstöd och service

Uppdaterad: 2017-02-23
Johanna Rosander, Folkhälsa och sjukvård, Verksamhetsnära funktion