Region Jnkpings ln Fakta - allmänt kliniskt kunskapsstöd
plus.rjl.se/fakta

Hyperlipidemi

Bakgrund: Det finns ett orsakssamband mellan höga nivåer av totalkolesterol eller LDL-kolsterol och aterosklerosutveckling. Nivån av totalt kolesterol och LDL-kolesterol har i epidemiologiska studier visats ha starka samband med risken att utveckla aterosklerotisk hjärt-kärlsjukdom. Nivån av HDL-kolesterol är omvänt relaterat till risk och är en oberoende riskmarkör. Också triglyceriderna är en oberoende kardiovaskulär riskmarkör och är ofta dessutom riskmarkör för metabola rubbningar associerade till störd glukosomsättning och obesitas.

Innehåll på sidan:

Vårdnivå och remiss

Handläggning av hyperlipidemi sköts av den enhet som ansvarar för patienten.

Remiss till Kardiolog mottagningen, Ryhov, (märkt kardiogenetisk mottagning) rekommenderas för patienter med misstanke om familjär hyperkolesterolemi, FH (enligt kriterier nedan). Kardiogenetiska mottagningen är avseende FH under uppbyggnad.

Vid svår hypertriglyceridemi, >10 mmol/L skickas remiss till kardiologmottagningen.
Om patienten har samtidig diabetes mellitus remitteras patienten istället till endokrinologmottagningen.

Diagnostik och utredning

Familjär hyperkolesterolemi, se separat underdokument!

Övriga: Hos patienter som redan drabbats av hjärt-kärlsjukdom (angina pectoris, hjärtinfarkt, TIA/stroke, perifer kärlsjukdom eller svår kronisk njursjukdom) ska hyperlipidemi behandlas enligt de riktlinjer som har utarbetats för dessa tillstånd. I aktuellt sammanhang betraktas dessa patienter (sekundärprevention) som patienter med "mycket hög risk".

Vid diabetes bör NDR:s riskskattningsmodeller användas.

För personer utan känd hjärt-kärlsjukdom (primärprevention) eller diabetes kan skattning av den sammanvägda kardiovaskulära risken göras med hjälp av SCORE-algoritmen nedan.

 SCORE

Riskbedömningen indelas i fyra kategorier:

Mycket hög risk:

  • Sekundärprevention, det vill säga dokumenterad tidigare kardiovaskulär sjukdom.
  • Beräknad 10 års risk för kardiovaskulär död enligt SCORE > 10 %.
  • Kronisk njursjukdom med GFR < 30 ml/min/1,73 kvm kroppsyta.

Hög risk:

  • Markant förhöjning av enskilda riskfaktorer, t ex totalkolesterol > 8 mmol/L, systoliskt blodtryck >180 mmHg och/eller diastoliskt blodtryck > 110 mmHg, eller rökare med > 20 paketår före eller under behandling.
  • Beräknad 10 års risk för kardiovaskulär död enligt SCORE 5 - 10 %.
  • Kronisk njursjukdom med GFR 30 - 59 mL/min/1,73 kvm kroppsyta.

Måttlig risk:  

  • Beräknad 10 årsrisk för kardiovaskulär död enligt SCORE 1- 5 %.

Låg risk:

  • Beräknad 10 årsrisk för kardiovaskulär död enligt SCORE < 1 %.

Observera att patienter med hög alkoholkonsumtion och/eller högt intag av sötsaker kan ha relativt bra kolesterolvärden men höga triglyceridvärden vilket kan förbises om triglycerider inte analyseras.

Mätning av apo-lipoproteiner tillför inget av praktisk betydelse för riskvärderingen eller för att följa behandlingen.

I utredningen av hyperlipidemi bör levertransaminaser, glukos, tyreoideaprover och kreatininvärde ingå för att utesluta annan bakomliggande sjukdom. Även blodstatus, s-albumin och u-status bör kontrolleras 

Anvisningar för provtagning: Lipiderna bör inledningsvis kontrolleras vid åtminstone två tillfällen, med minst två veckors intervall för att slutligt bestämma risknivån.

Total kolesterol, HDL-kolesterol, och LDL-kolesterol behöver inte tas fastande. LDL-kolesterol beräknas numera inte enligt Friedewalds formel, utan mäts via en direkt metod. Provtagning ska inte ske inom 3 månader efter akut hjärtinfarkt (dock accepteras provtagning inom 24 timmar), eller inom 3 veckor efter en kraftig infektion.

Provtagning för triglycerider ska ske efter minst 12 timmars fasta. 15 min sittande före provtagning.

Ingen kraftig fysisk ansträngning eller alkohol dygnet före provtagning.

Prevention

Se Faktadokument Levnadsvanor

Behandling

Livsstilsåtgärder inklusive fysisk aktivitet och lämplig kost enligt gällande rekommendationer är grundläggande vid kardiovaskulär prevention. När detta inte är tillräckligt kan lipidsänkande läkemedel övervägas, framför allt för personer med mycket hög eller hög risk.

Fysisk aktivitet har effekt framför allt genom att öka HDL och förbättra HDL/LDL-kvoten. Rökning höjer LDL och sänker HDL med sämre kvot som följd.

I randomiserade studier har patienter upp till 80 - 85 års ålder deltagit. Subgruppsanalyser talar för en likvärdig relativ riskreduktion och därmed större absolut riskreduktion hos äldre. Äldre ska därför erbjudas behandling med statiner på samma indikation som gäller för yngre.

Samtliga patienter med mycket hög risk och/ eller patienter med LDL-kolesterol > 4,9 mmol/L: I första hand högpotent statin (Atorvastatin, Rosuvastatin). I andra hand tillägg av ezetemib. I mycket sällsynta fall kan aferesbehandling eller behandling med sk PCSK9- hämmare vara aktuellt via specialistvården. Önskvärd nivå LDL-kolesterol är < 1,8 mmol/L.

Patienter med allvarlig kronisk njursjukdom, GFR < 30 mL/min/1,73kvm kroppsyta rekommenderas Atorvastatin (ingen dosjusering krävs) eller statinbehandling med moderat startdos. I studier har denna patientgrupp behandlats med simvastatin 20 mg, atorvastatin 20 mg eller rosuvastatin 10 mg. För dialyspatienter saknas data till stöd för primärpreventiv behandling.

Hög risk och LDL-kolesterol < 4,9 mmol/L:  Statin ( simvastatin, atorvastatin, rosuvastatin). Önskvärd nivå är LDL-kolesterol är < 2,5 mmol/l.

Triglycerider: Motion och viktkontroll samt förbättrad glukoskontroll är förstahandsåtgärder. Statiner har effekt även på triglycerider och kan övervägas hos patienter med hög eller mycket hög risk. Vid triglyceridnivåer > 10 mmol/L föreligger risk för pankreatit. Vid isolerad svår hypertriglyceridemi är fibrat förstahandsval.

Uppföljning

Lipider ska kontrolleras 4 - 6 veckor efter det att statinbehandling påbörjats. När önskad måldos eller målvärde har uppnåtts rekommenderas glesare kontroller på årsvis bas för att följa behandlingens effekt och patientens följsamhet.

Ökad observans på biverkningar och interaktioner rekommenderas vid behandling med potent statin i hög dos. Muskelsymtom kan ofta hanteras med dosreduktion eller byte till annan statin. Stegring av CK ses vanligen inte, men kan behöva kontrolleras vid påtagliga eller långvariga muskelsymtom. Risken för muskelbiverkning föreligger framförallt vid interaktion med andra läkemedel, (se tabell nedan) äldre patienter, vid låg kroppsvikt och hos patienter med nedsatt lever- eller njurfunktion.

x

Tabell: Medel som kan interagera med statiner och leda till ökad risk för myalgi och rabdomyolys.

Fastställt: 2009-09-04

Reviderad: 2017-01-02

Giltigt till och med: 2019-01-02

Fastställt av: Medicinsk programgrupp medicin och primärvård

Ansvarig grupp: Hjärta-kärl

Granskat av grupp: Hjärta-kärl

Kontaktperson för innehåll:

Susanne Ekedahl, Distriktsläkare, Hälsans vårdcentral 2 Jönköping, Vårdcentralerna Bra Liv

Författare:

Uppdaterad: 2017-05-24
Johanna Rosander, Folkhälsa och sjukvård, Verksamhetsnära funktion