Region Jnkpings ln Fakta - allmänt kliniskt kunskapsstöd
plus.rjl.se/fakta

Malignt melanom

Du har av din läkare fått besked om att du har ett malignt melanom. Detta är en form av hudcancer som uppkommer i hudens pigmentceller (melanocyter). Malignt melanom drabbar cirka 3000 personer i Sverige varje år och är den cancerform som ökar mest i vårt land på grund av våra ändrade solvanor under senare årtionden.

Vem får melanom?

Malignt melanom är lika vanligt hos båda könen men sitter ofta på benen hos kvinnor och på bålen hos män. Sjukdomen upptäcks vanligast kring 50-årsåldern, men förekommer även hos yngre vuxna. Melanom förekommer nästan aldrig före puberteten och är ovanliga före 20-årsåldern.

Varför får man melanom?

Pigmentcellernas cellkärnor skadas av UV-strålningen som finns i vanligt solljus. Dessa skador kan oftast repareras av kroppen  men ibland fungerar inte vårt inbyggda reparations-system och cellkärnan skadas permanent. Den skadade pigmentcellen börjar då dela på sig okontrollerat och det uppstår malignt melanom. Det finns en liten risk för spridning av melanom och man säger då att tumören ger dottersvulster (metastaser) i andra organ.

Sola försiktigt!

Huvudorsaken till malignt melanom är solens ultravioletta (UV) strålning. Känsligheten för solens strålar ökar om man har ljus hy, röd hårfärg eller dålig förmåga att bilda hudens pigment (melanin). Därmed ökar också risken att utveckla malignt melanom. Intensiv solning och solbränna är speciellt farligt, särskilt under barndomen.

Symtom

Sjukdomen uppstår ofta i gamla födelsemärken men de kan även uppkomma som en helt ny fläck i huden. Det första tecknet på malignt melanom kan vara att ett födelsemärke (nevus)/leverfläck börjar växa, ändra form eller färg. Melanom brukar visa sig som relativt platta brun-svarta fläckar med ojämn pigmentering och form, oregelbundna kanter och ofta mer än 5-6 mm i diameter. Vissa melanom är mer knutformiga.

Prognos

Den  viktigaste prognostiska faktorn vid melanom är tumörtjockleken. Ju längre tid ett melanom får växa, desto större risk att tjockleken ökar. Det är därför viktigt med en tidig diagnos som kan ställas om man själv håller uppsikt på sina leverfläckar och födelsemärken. Numera sker ofta en tidig upptäckt av sjukdomen tack vare en ökad medvetenhet i befolkningen och inom sjukvården. Detta har förbättrat prognosen och mellan 80-85% av patienterna blir botade.

Behandling

Ett malignt melanom måste opereras bort. Detta görs vanligtvis med lokalbedövning. Melanom skärs bort med minst en centimeters marginal med frisk vävnad runt tumören. Om man har tagit bort ett misstänkt födelsemärke med otillräcklig marginal och det sedan visar sig mikroskopiskt vara ett malignt melanom görs en ny operation för att säkra denna marginal. Plastikkirurgisk hjälp kan behövas vid större operationer. Om melanomet vid mikroskopisk undersökning visar sig vara mer än 1 mm tjockt, gör man också en operation av enstaka utvalda lymfkörtlar, för att se om det har skett en spridning av tumören.

Kontroller efter behandlingen

En hudläkare bör bedöma alla patienter hos vilka man konstaterat malignt melanom. Man undersöker då hela hudkostymen för att se att det inte finns fler melanom. Man känner samtidigt på halsen, armhålorna och ljumskarna för att utesluta att tumören spridit sig till lymfkörtlarna. Beroende på tjockleken och typen av melanom samt hur övriga födelsemärken ser ut bestämmer hudläkare om fortsatta kontroller behövs och i så fall hur ofta.

Ärftlighet

5-10% av patienter med malignt melanom tillhör familjer där två eller flera släktingar har haft sjukdomen. Medlemmarna i sådana familjer kan ha många stora, oregelbundna födelsemärken som kallas dysplastiska nevi. Om det i en släkt finns minst två personer som haft malignt melanom brukar alla familjemedlemmar erbjudas en undersökning för tidig upptäckt av dysplastiska nevi och melanom. Genetiska studier pågår för att försöka kartlägga denna ärftlighet.

Solskydd

För att minska risken för att nya melanom eller andra former av hudcancer uppstår i framtiden ska du tänka på att skydda dig från solen. Starkast är solen mitt på dagen mellan kl 11 och 15. Vistas gärna i skuggan. Använd också hatt och kläder. Tätt vävda kläder skyddar bäst. Andra kroppsdelar får man komplettera med solkräm med solskyddsfaktor på minst 30. Tänk på att solkrämen skall innehålla titanoxid. Stryk på riklig mängd och upprepa under dagen samt efter bad.

Kurator

Om du känner behov av att få prata med någon, så ordnar vi gärna kontakt med vår kurator.

Mer information

Vill du ha mer information om malignt melanom kan vi rekommendera www.1177.se

Mer information

Detta är en fördjupning till Hudtumörer

Ansvarig

Christina Sköldmark

Överläkare, hudkliniken
Länssjukhuset Ryhov

Vid frågor kontakta oss:

Hudkliniken
Länssjukhuset Ryhov

036-32 21 40

Hudmottagningen
Höglandssjukhuset Nässjö

0380-55 31 40

Hudmottagningen
Värnamo sjukhus

0370-69 79 95

Uppdaterad: 2016-06-01
Johanna Rosander, Folkhälsa och sjukvård, Verksamhetsnära funktion