Region Jnkpings ln Fakta - allmänt kliniskt kunskapsstöd
plus.rjl.se/fakta

Glomerulonefrit

Innehåll på sidan:

Vårdnivå och remiss

För primärvården gäller det att ha denna diagnos i åtanke då symtomen initialt ofta saknas eller är allmänna och diffusa (trötthet, viktnedgång, illamående, ödem och klåda). Många glomerulonefriter är asymtomatiska och upptäcks accidentiellt (till exempel i samband med urinstatus), men kan även undantagsvis ha ett akut och snabbt förlopp. Remittering sker till  njurmedicinsk specialistvård för utförlig utredning och behandling.

Snabbt progredierande glomerulonefriter  kräver omedelbar remittering till medicinsk akutsjukvård.

Diagnostik och utredning

Glomerulonefrit leder ofta till försämring av njurfunktionen och glomerulonefriter är globalt sett den vanligaste orsaken till terminal njursvikt.

Glomerulonefrit utgörs av en inflammation i njurarnas kapillärnystan (glomeruli). Hälften av patienterna med glomerulonefrit utvecklar högt blodtryck. Tänk därför på glomerulonefrit vid nyupptäckt svår hypertoni!

Glomerulonefrit indelas i primära (okänd etiologi) och sekundära glomerulonefriter indelas även efter morfologisk klassifikation:  "Glomerulonefriter - histologisk indelning"). Beroende på genes skiljer sig diagnostik och behandling åt. Diagnosen primär glomerulonefriter  kan bara ställas efter att man uteslutit annan sekundär genes. Ofta krävs njurbiopsi för diagnos.

Sekundär genes till glomerulonefrit:

  • Bakteriella och virala infektioner ex. streptokocker, hepatit B/C, HIV, malaria, shuntinfektion
  • Systemsjukdomar (immunologisk) och vasculiter ex. SLE, RA, Churg-Straus syndrom Wegenersgranulomatos, Goodpastures och Henochschönleins syndrom, Hashimoto thyeoidit.
  • Maligna sjukdomar/paraneoplasier ex. colon-, ventrikel-, lung-, bröstcancer, myelom och lymfom.
  • Läkemedel/droger ex. NSAID, vissa antibiotika, clopidogrel, penicillilamin, heroin
  • Genetisk ex. Alports syndrom, Benign familjär hematuri

Kliniska manifestationer av glomerulonefrit

  • Proteinuri och/eller persisterande mikro- eller makroskopisk hematuri med eller utan symtom
  • Nedsatt njurfunktion utan eller med symtom (till exempel hypertoni, ödem och allmänna njursviktssymtom)
  • Nefrotiskt syndom (påtaglig proteinuri, hypoalbuminemi, ödem och hyperlipidemi)

 glumonefrit

Differentialdiagnoser

  • Njursvikt av annan genes (till exempel interstitiell nefrit, akut tubulär nekros)
  • Avflödeshinder
  • Pyelonefrit
  • Amyloidos, Diabetesnefropati
  • Hemorrhagisk cystit

Provtagning i primärvården

Blodstatus (måttlig anemi), SR/CRP (förhöjd), kreatinin och/eller Cystatin C/GFR, kalium, calcium, lipider + fasteprov triglycerider, albumin, leverstatus. Överväg att kontrollera GBM+ANCA-screening vid snabbt progredierande njursvikt då misstanke om vaskulitbetingad glomerulonefrit ska medföra skyndsam remittering gärna efter kontakt med nefrolog.

Urinstatus och eventuellt urinsediment ,t-U-albumin (dygnsmängd) eller  U-albumin/kreatinin kvot.

Njurmedicinsk enhet ansvarar för kompletterande provtagning och utredning (till exempel immunologiska markörer, morfologisk utredning och njurbiopsi).

Behandling

I de flesta fall sköts behandling av njurmedicinsk specialist. Biopsifynd fastställer oftast genes och styr därmed också behandling och uppföljning.

Fastställt: 2013-05-08

Reviderad: 2017-05-09

Giltigt till och med: 2019-05-09

Fastställt av: Medicinsk programgrupp nefrologi och primärvård

Ansvarig grupp: Nefrologi

Granskat av grupp: Nefrologi

Kontaktperson för innehåll:

Staffan Ekedahl, Distriktsläkare, Folkhälsa och sjukvård, Verksamhetsnära funktion

Författare:

Christina Zetterlund, Distriktsläkare, Hälsans vårdcentral 2 Jönköping, Vårdcentralerna Bra Liv

Staffan Ekedahl, Distriktsläkare, Folkhälsa och sjukvård, Verksamhetsnära funktion

Uppdaterad: 2017-05-12
Johanna Rosander, Folkhälsa och sjukvård, Verksamhetsnära funktion