Region Jnkpings ln Fakta - allmänt kliniskt kunskapsstöd
plus.rjl.se/fakta

Migrän hos vuxna

Innehåll på sidan:

Vårdnivå och remiss

Handläggs i primärvården.

Diagnostik och utredning

Karaktäristiskt för huvudvärken är attacker med värk av pulserande kvalitet, ensidig lokalisation med måttlig till svår intensitet (kan växla sida) och försämring vid fysisk aktivitet. Den är också associerad med illamående, ljus- och ljudkänslighet.

Ett observandum är debut efter 50 års ålder eller om tidigare huvudvärk ändrar karaktär. Detta kan indikera annan orsak till huvudvärken, exempelvis kärlmissbildning. Vid typisk anamnes med sidoväxlande huvudvärk och ärftlighet behövs i regel ingen ytterligare utredning. I övrigt, se övergripande dokument Huvudvärk.

Migrändagbok är ett bra hjälpmedel för utvärdering av medicinering, anfallsutlösande faktorer etc.

Förenklade diagnoskriterier enligt IHS (International Headache Society):

Migrän utan aura
Diagnosen förutsätter enligt IHS minst fem anfall som uppfyller följande kriterier:

  • Huvudvärksanfallen varar 4-72 timmar
  • Huvudvärken har minst två av följande karakteristika:
    - Ensidig lokalisation
    - Pulserande kvalitet
    - Måttlig till svår intensitet
    - Försämring vid fysisk aktivitet som t.ex. trappgång
  • Huvudvärken förekommer tillsammans med minst ett av följande:
    - Illamående och/eller kräkningar
    - Ljus- och ljudskygghet
  • Annan orsak till huvudvärken är utesluten med adekvata undersökningar

Migrän med aura
Diagnosen förutsätter enligt IHS minst två anfall som uppfyller följande kriterier:

  • Ett eller flera fullt reversibla aurasymtom
  • Gradvis utveckling av ett aurasymtom under minst fyra minuter eller att flera symtom uppträder i följd
  • Aurasymtomen varar mindre än 60 minuter
  • Huvudvärken uppträder samtidigt med eller följer på auran inom 60 minuter

Differentialdiagnoser: speciellt Hortons huvudvärk och spänningshuvudvärk, huvudvärk vid förhöjt intrakraniellt tryck. Migränanfallet kan övergå till spänningshuvudvärk.

Prevention

Välinformerad patient.

Undvikande av anfallsutlösande faktorer. De vanligaste faktorerna är
• Stress
• Dietära faktorer (choklad, rödvin, vissa mjukostar)
• Oregelbundna måltider och/eller fasta
• Sömn (för mycket, för lite, oregelbunden)
• Hormonella faktorer (menarche, menses, ovulation, graviditet)

Behandling

Anfallsbehandling

Förstahandsmedel:
- Paracetamol
- Acetylsalicylsyra
- NSAID

Dessa preparat ges gärna i förekommande fall som brustabletter, ensamma eller i kombination med metoklopramid (Primperan), för att förbättra absorptionen.

Riktlinjer från Läkemedelskommitten angående receptfria läkemedel

Andrahandsmedel:
- Tablett Sumatriptan (Sumatriptan/Imigran)

Injektion eller nässpray kan väljas vid behov av snabb effekt eller vid kraftigt illamående då även suppositorium kan väljas. Vid utebliven effekt dosjustering eller byte av preparat (annan triptan kan prövas).

Ergotaminer används numera sällan, framför allt på grund av risk för långtidsbiverkan (perifer cirkulation).
Observera att triptan och ergotamin ska inte kombineras, se FASS.

Förebyggande behandling

Kan prövas om man har mer än 2 – 3 migränanfall per månad.

Förstahandsalternativ: betablockerare (propranolol)

Andrahandsalternativ: amitriptylin (Saroten), topiramat (Topimax). I samråd med neurolog kan andra preparat som pizotifen (Sandomigrin - licenspreparat) eller dihydroergotamin (Orstanorm) prövas.

Vid menstruationsrelaterad migrän kan östrogensubstitution respektive Naproxen perimenstruellt prövas som profylax. Vissa p-piller är kontraindicerade vid migrän med fokala neurologiska symtom.

Effekten av profylax bör utvärderas tidigast efter tre månader. Migrändagbok!

Akupunktur är ett alternativ till förebyggande läkemedelsbehandling. Även sjukgymnastikbehandling med TENS, avspänning eller cervikal mobilisering kan ha förebyggande effekt. TENS-hantering och utprovning - Region Jönköpings län - sjukgymnastiska behandlingsriktlinjer för vårdgivare

Sjukskrivning

Sjukskrivning vid migrän, Försäkringsmedicinskt beslutsstöd, Socialstyrelsen (nytt fönster)

Uppföljning

Alltför stor användning av analgetika eller andra anfallskuperande läkemedel (även triptaner) kan förvärra och förändra huvudvärken hos migränpatienter. Överanvändning kan visa sig genom en gradvis ökning av huvudvärksfrekvensen och läkemedelsanvändningen, tills patienten till slut tar läkemedel dagligen för att behandla kronisk huvudvärk (läkemedelsinducerad huvudvärk).

Rehabilitering

Eventuellt kurators-/psykologkontakt.
Sjukgymnastikbehandling, se ovan under behandling.

Fastställt: 2009-12-28

Reviderad: 2017-05-17

Giltigt till och med: 2019-05-17

Fastställt av: Medicinsk programgrupp neurologi och primärvård

Ansvarig grupp: Neurologi

Granskat av grupp: Neurologi

Kontaktperson för innehåll:

Jörn Nielsen, Distriktsläkare, Sävsjö vårdcentral, Vårdcentralerna Bra Liv

Författare:

Jörn Nielsen, Distriktsläkare, Sävsjö vårdcentral, Vårdcentralerna Bra Liv

Margareta Hultgren, Överläkare, Medicinkliniken Länssjukhuset Ryhov, Medicinsk vård

Uppdaterad: 2017-05-17
Johanna Rosander, Folkhälsa och sjukvård, Verksamhetsnära funktion