Region Jnkpings ln Fakta - allmänt kliniskt kunskapsstöd
plus.rjl.se/fakta

Huvudvärk

Innehåll på sidan:

Vårdnivå och remiss

Huvudvärk handläggs primärt inom primärvården.

Spänningshuvudvärk, migrän samt läkemedelsutlöst kronisk daglig huvudvärk (CDH) utgör de vanligaste formerna av huvudvärk. Några andra huvudvärkstyper är:

  • Horton
  • Trigeminusneuralgi
  • Sekundär huvudvärk till trauma (ex. commotio), infektioner (ex. borrelia), vaskuliter och ögonsjukdomar
  • Kroniskt subduralhematom
  • Förhöjt intrakraniellt tryck
  • Sinustrombos

En noggrann anamnes och klinisk undersökning är avgörande för att behandla och skilja ut de få huvudvärkspatienter som kräver akut handläggning och/eller vidare utredning.

Akut remiss till sjukhus vid misstanke om:

  1. Subaraknoidalblödning (sekundsnabbt insättande huvudvärk ofta kombinerad med illamående och kräkningar)
  2. Andra intrakraniella blödningar (epiduralt/subduralt hematom, intracerebralt hematom) speciellt patienter med antikoagulantiabehandling/trauma
  3. Meningit/encephalit (feber, påverkat allmäntillstånd/nackstyvhet)
  4. Hjärntumör (vid fynd av avvikande neurologi eller anamnes på krampanfall)

Remiss till neurolog- eller smärtmottagning

  • Atypisk/svårdiagnosticerad huvudvärk
  • Terapiresistent/svårbehandlad huvudvärk

Remiss till ögonläkare, optiker, öronläkare, tandläkare, bettfysiolog, sjukgymnast kan vara aktuella som hjälp i diagnostik/behandling.

Diagnostik och utredning

Anamnes:

  • Smärtans debut, lokalisation, intensitet, karaktär, utlösande faktorer, lindrande faktorer, associerade symtom och tidsvariation.
  • Tidigare trauma.
  • Frekvent analgetikaanvändning/överanvändning?
  • Infektioner (inkl borrelia).
  • Sociala faktorer, livsstilsfaktorer, arbetssituation/belastning.

Huvudvärksdagbok.

Analysera smärtfokus: nacke, käkar/tuggmuskler/tänder, bihålor/ansiktsskelett/ögon/kärl (arterit).

Klinisk undersökning:

blodtryck, hjärta-kärl inkl. palpation av temporalisartär.
Neurologstatus inklusive ögonbottnar. Palpation av huvudets, nackens och ryggens senfästen. Led- och muskelfunktion.

Klinisk bedömning av sjukgymnast/fysioterapeut kan tillföra värdefull information.

Laboratorieprover

Enklare provtagning med blodstatus, SR, CRP och blodsocker är oftast tillräckligt.
Om anamnesen inte inger misstanke om bakomliggande sjukdom och status är normalt behövs i regel ingen ytterligare utredning.

Radiologisk diagnostik

CT/MR endast indicerad vid misstanke om intrakraniell orsak.
Slätröntgen av halsrygg oftast av begränsat värde i utredningen av huvudvärk.
Röntgen av bihålor kan övervägas vid misstanke om kronisk sinuit.
EEG har ingen plats vid huvudvärksutredning.

Indikatorer på allvarlig bakomliggande sjukdom vid huvudvärk med behov av ytterligare utredning.

  • Åskknallshuvudvärk
  • Nytillkommen huvudvärk med gradvis försämring över dagar/veckor
  • Oförklarad försämring av tidigare huvudvärk
  • Nytillkomna epileptiska anfall
  • Feber och kraftigt påverkat allmäntillstånd
  • Huvudvärk som utlöses av valsalvaliknande manövrer (hosta, nysning, tunga lyft o.s.v.)
  • Personlighetsförändring
  • Morgonhuvudvärk
  • Huvudvärk som debuterar efter 50 års ålder
  • Patologiska fynd vid neurologstatus

Behandling

Beroende på huvudvärkstyp och bakomliggande orsak. Se i övriga faktadokument:

Omvårdnad

Se respektive Fakta-dokument.

Rehabilitering

Se respektive Fakta-dokument.

Fastställt: 2013-02-08

Reviderad: 2017-05-17

Giltigt till och med: 2019-05-17

Fastställt av: Medicinsk programgrupp neurologi och primärvård

Ansvarig grupp: Neurologi

Granskat av grupp: Neurologi

Kontaktperson för innehåll:

Maria Bergelin Axelsson, Överläkare, Medicin- och geriatrikkliniken Värnamo, Medicinsk vård

Författare:

Uppdaterad: 2017-05-17
Johanna Rosander, Folkhälsa och sjukvård, Verksamhetsnära funktion