Region Jnkpings ln Fakta - allmänt kliniskt kunskapsstöd
plus.rjl.se/fakta

Multipel skleros (MS)

Multipel skleros (MS) är en autoimmun sjukdom som drabbar det centrala nervsystemet. Miljöfaktorer som till exempel rökning, brist på solljus/D-vitamin och infektioner i kombination med ärftliga faktorer anses öka risken för insjuknande. De flesta insjuknar mellan 10–60 års ålder (vanligtvis 20–40 år, median 30 år) och kvinnor drabbas dubbelt så ofta som män.

Med en incidens på 1 fall/100 000 invånare och en prevalens på 190 fall/100 000 invånare finns det idag ungefär 650 MS-sjuka i Jönköpings län.

Sjukdomsförloppet varierar mellan olika individer och är därför svårt att förutsäga. Sjukdomen har oftast ett skov-vis förlopp som med tiden kan gå över i ett progressivt förlopp. Primärt progressiv sjukdom förekommer framförallt hos äldre som insjuknar. I äldre litteratur används ofta ”Benign MS” (enstaka skov) vilket sannolikt är mycket sällsynt. De olika förloppstyperna har betydelse för prognos och behandling.

Innehåll på sidan:

Vårdnivå och remiss

Utredningen initieras i primärvården. Utredning med MR och basala blodprover bör göras i primärvården före remiss till neurolog. Diagnos fastställs av neurolog polikliniskt eller inneliggande. Övrig behandling är ett delat ansvar mellan primärvård och specialistvård. Sjukdomsmodifierande behandling hanteras av neurolog.

Initial rehabilitering i samband med skov görs på respektive medicinklinik. Geriatriska rehabiliteringskliniken på Höglandssjukhuset i Nässjö har länsövergripande ansvar för uppföljande rehabilitering av inneliggande MS-patienter. Öppenvårdsrehabilitering sker i första hand i primärvården.

Diagnostik och utredning

Diagnosen baseras på att patienten haft minst två CNS-lesioner/ skov som är skilda i tid och plats i centrala nervsystemet. Den kan ställas redan efter debutskovet genom att påvisa nya lesioner eller med upprepad MR-undersökning.
MS-skov utgörs av nya eller förvärrade symtom som varar i dagar till veckor för att övergå i perioder med relativ symtomfrihet. Skoven kan antingen helt gå över eller lämna kvarstående symtom.

MS ska framför allt misstänkas hos unga vuxna med gradvis ökande (dagar) och vanligtvis övergående neurologiska symtom (veckor till månader). Symtomen kan orsakas av en (monofokal) eller flera (multifokala) CNS-skador.

Diagnosen bygger på sjukhistoria, neurologisk status, MR av hjärna och ibland ryggmärg (demyeliniserande förändringar) samt oftast undersökning av ryggmärgsvätska.

Vanliga debutsymtom är:

  • Synnedsättning
  • Känselstörning
  • Kraftnedsättning/ pares
  • Balansstörning
  • Fatigue (trötthet)

Behandling

Läkemedelsbehandling vid MS (se även under respektive rubrik nedan)

Smärtbehandling vid MS

Innan smärtbehandling initieras är det viktigt med en grundlig smärtanalys. Vanligast är belastningsrelaterad smärta på grund av avvikande rörelsemönster till följd av pareser. Spasticitet är också ofta förknippad med nociceptiv smärta. Den grundläggande behandlingen vid dessa typer av smärta är sjukgymnastik, arbetsterapi och eventuellt ortoser. Farmakologisk behandling är i första hand NSAID eller paracetamol.

Neurogen smärta är vanligt förekommande vid MS. Central neurogen smärta behandlas i första hand med gabapentin eller amitriptylin. Trigeminusneuralgi ses ofta och behandlas i första hand med karbamazepin. Lhermitte fenomen (elstötar ut i extremiteter) behandlas också med karbamazepin.

Spasticitet vid MS

Behandling görs i förstahand med sjukgymnastik och arbetsterapi, se
Mutipel skleros (MS), Sjukgymnastiska behandlingsriktlinjer för vårdgivare, Region Jönköpings län och Arbetsterapiprogram - MS, Jönköpings län (nytt fönster)

Farmakologisk behandling utgörs av baklofen peroralt eller med intratekal pump.  Botulinumtoxin intramuskulärt är ett alternativ.

Neurogen blåsrubbning

Neurogen blåsrubbning är mycket vanligt vid MS. Vanligast är en överaktiv blåsa med trängningar och frekventa miktioner. Mindre vanligt är hypoton blåsa med tömningssvårigheter. Basal utredning med uteslutande av urinvägsinfektion och förhöjd residualurin är viktig innan behandling initieras.

Antikolinerga läkemedel (till exempel solifenacin, darifenacin, fesoterodin) är förstahandspreparat vid överaktiv blåsa. Vid behovsmedicinering, till exempel vid resor och biobesök, kan desmopressin ges under samtidig vätskerestriktion. Hypoton blåsrubbning behandlas ren intermittent katetrisering (RIK).

Tarmdysfunktion

Obstipation är vanligt förekommande och behandlas med kostråd, fysisk aktivitet och eventuellt bulkmedel/ laxantia.

Sexuell dysfunktion

Sänkt sexuell lust och förmåga förekommer vid MS. Behandlingen skiljer sig inte från annan sexuell dysfunktion, men motoriska funktionsproblem behöver vägas in.

Depression

Hälften av MS-patienterna utvecklar depression. De svarar ofta bra på antidepressiv behandling med SSRI-preparat till exempel citalopram. Kontakt med psykolog eller kurator kan vara av stort värde.

Trötthet (fatigue)

Fatigue kännetecknas av orkeslöshet, uttröttbarhet och försämras av värme, psykisk eller fysisk ansträngning och kan förekomma tidigt i sjukdomsförloppet. Problemen kan lindras av ”energihushållning”, kortare arbetspass och vilopauser. Kyla i form av kylväst kan ha kortvarig effekt och även luftkonditionering kan ha viss effekt på fatigue. Läkemedelsbehandling med amantadin (licenspreparat) kan ha effekt under en period. Åtgärder mot fatigue kan möjliggöra en ökad fysisk aktivitet i vardagen.

Tandvård vid MS 

sk F-tandvårdPersonkretsen, F-tandvård

Graviditet

Sjukdomsaktiviteten avtar oftast under graviditeten, för att sedan öka efter förlossningen. För patienter med sjukdomsmodifierande behandling bör graviditeten planeras i samråd med behandlande neurolog. 

Sjukskrivning

Sjukskrivning vid multipel skleros, försäkringsmedicinskt beslutsstöd, Socialstyrelsen (nytt fönster). Sjukskrivning sköts som regel av neurologspecialist.

Uppföljning

Patienter med skov-vis förlöpande sjukdom följs upp regelbundet, minst årligen, via neurologmottagning.
Patienter med progressivt sjukdomsförlopp, där sjukdomsmodifierande behandling inte är aktuell, sköts oftast i primärvården.

Vid medicinering med Mapthera, Tecfidera och Plegridy uppföljning av arbetsterapeut och sjukgymnast en gång/år (enlig Metodboken, Svenska MS-sällskapet).

Barnperspektivet

Barn och MS

Många som insjuknar i MS är i åldrar där de vill skaffa barn eller har yngre barn. MS under barnaåren är ovanligt, cirka 5% av MS-patienterna insjuknar före 16 års ålder.
Nästan alla insjuknar i den skovvisa formen.

Kvalitetsindikatorer

Registrering av MS-patienter sker i Svenska MS-registret (nytt fönster)

Omvårdnad

MS-sjuksköterska finns på länets neurologmottagningar. Syftet med omvårdnaden är att främja hälsa och lindra lidande, där hälsa är något mer än frånvaro av sjukdom - personens upplevelse av välbefinnande och hälsa.

För mer information, se dokument om omvårdnad i Metodboken, Svenska MS-sällskapet (nytt fönster)

Rehabilitering

Riktlinjer för arbetsterapi, sjukgymnastik, dietist, kurator, psykolog och logoped se följande program:

Rehabilitering vid MS

Fastställt: 2012-10-16

Reviderad: 2016-02-04

Giltigt till och med: 2018-02-04

Fastställt av: Medicinsk programgrupp neurologi och primärvård

Ansvarig grupp: Neurologi

Granskat av grupp: Neurologi

Kontaktperson för innehåll:

Jörn Nielsen, Distriktsläkare, Sävsjö vårdcentral, Vårdcentralerna Bra Liv

Författare:

Uppdaterad: 2017-08-23
Johanna Rosander, Folkhälsa och sjukvård, Verksamhetsnära funktion