Region Jnkpings ln Fakta - allmänt kliniskt kunskapsstöd
plus.rjl.se/fakta

Sjukgymnastisk utredning

En motorisk bedömning genomförs för att undersöka patientens muskelfunktion, dvs styrka och uthållighet i extremiteter, men även balans och gångförmåga. Undersökningen genomförs med standardiserade tester, för att underlätta jämförelser över tid. Ett andningsfunktionsstatus ska utföras enligt sjukgymnastiska behandlingsriktlinjer för nedsatt andningsfunktion vid neuromuskulära sjukdomar.

Vanliga fynd vid ALS är muskulär svaghet i extremiteter och bål, försvagad andningsmuskulatur med nedsatt hostkraft, samt nedsatt artikulationsförmåga och svalgfunktion. Muskulatur kan uppvisa fascikulationer.

Indikationer för sjukgymnastiska behandlingsåtgärder
Om en muskulär svaghet föreligger i extremiteterna, kan det innebära svårigheter för patienten att ta ut full rörlighet, ofta i axelleder och händer. Det kan på kroppsstrukturnivå leda till kontrakturer, vilket på kroppsfunktionsnivå ger smärta och försämrad ledrörlighet. På aktivitet- och delaktighetsnivå kan patienten få försämrade möjligheter att klara sin personliga vård, förflyttningar och att sköta sitt hushåll. Hemtjänstbehov kan då föreligga, liksom hjälpmedelsbehov, vilket nödvändiggör en kontakt med biståndshandläggare, distriktsarbetsterapeut och distriktssjukgymnast.

Vid svaghet i andningsmuskulatur minskar vitalkapaciteten och hostkraften. Det leder i sin tur till svårigheter att mobilisera slem och därmed risk för infektioner. Om andningsfunktionen är nedsatt jämfört med referensvärden (se PM för andningsfunktionsstatus vid neuromuskulära sjukdomar), blir andningsgymnastik aktuellt i både preventivt och behandlande syfte.

Sjukgymnastiska behandlingsåtgärder
Patienten ges information om aktivitet; hur viktigt det är att hålla sig aktiv för att motverka försämrad kondition, muskelstyrka och ledrörlighet. Ett hemträningsprogram med rörelseträning instrueras. Träning i rehabiliteringsbassäng erbjuds och vid behov tas kontakt med distriktssjukgymnast för individuell träning. Om svagheten i extremiteter är omfattande och patienten själv inte förmår ta ut ledrörligheten, bör kontrakturprofylax genomföras av make/maka eller i förekommande fall personlig assistent, hemtjänstpersonal eller palliativt team. Dessa instrueras i genomförandet och får skriftliga instruktioner.

Andningsgymnastik är en viktig del i de sjukgymnastiska behandlingsåtgärderna. Patienter med nedsatt andningsfunktion instrueras i motståndsandning och får en mini-PEP eller får låna en PEP-mask. De instrueras även i hostteknik, så kallad huffning, med syfte att underlätta mobilisering av slem i luftvägarna. Vid gravt nedsatt andningsfunktion tas kontakt med ansvarig läkare, som vid behov remitterar patienten till lungmedicin för bedömning och eventuell utprovning av ventilator, se sjukgymnastiska behandlingsriktlinjer för nedsatt andningsfunktion vid neuromuskulära sjukdomar.

Förflyttningsträning och hjälpmedelsutprovning är aktuella åtgärder i syfte att öka patientens självständighet och förmåga till aktivitet och delaktighet.

Om patienten har behov av utökad hjälp i hemmet, tas nödvändiga kontakter med primärvården.

Uppföljande mottagningsbesök till sjukgymnast genomförs ungefär var tredje månad. Därigenom utvärderas muskelfunktion och andningsfunktion regelbundet och nytillkomna behov identifieras, för att de sjukgymnastiska åtgärderna ska vara så optimala som möjligt. Om möjligt, samordnas återbesöken med neurologmottagningen så att en aktuell sjukgymnastbedömning finns tillgänglig vid läkarbesök.

Mer information

Detta är en fördjupning till ALS/motorneuronsjukdomar

Uppdaterad: 2016-06-01
Johanna Rosander, Folkhälsa och sjukvård, Verksamhetsnära funktion