Region Jnkpings ln Fakta - allmänt kliniskt kunskapsstöd
plus.rjl.se/fakta

Restless legs (Willis-Ekboms sjukdom)

Innehåll på sidan:

Vårdnivå och remiss

Restless legs (RLS) behandlas i första hand i primärvården.

Diagnostik och utredning

RLS-kriterier:

  • Ett starkt behov att röra på benen, vanligen åtföljt eller orsakat av obehagliga känselförnimmelser i benen.
  • Rörelsebehovet och/eller de obehagliga känselförnimmelserna börjar eller förvärras av vila eller inaktivitet.
  • Lindras helt eller delvis av rörelse.
  • Är värre på kvällen eller under natten eller inträffar endast under natten.

Diagnostiskt flödesschema, Läkemedelverket

Om dessa symtom föreligger syftar den fortsatta utredningen till att klarlägga om symtomen är sekundära till annan sjukdom eller pågående medicinering eller om det föreligger en primär RLS. Primär RLS ofta dominant ärftlig. Skattningsskala, (Pdf, nytt fönster) kan användas.

Sekundär RLS vanligare vid:

  • Uremi
  • Järnbrist
  • Polyneuropati, (t.ex. på grund av diabetes, alkoholmissbruk, B12-brist)
  • Parkinsons sjukdom
  • Graviditet (trefaldigt ökad risk)

Restless legs kan förstärkas eller utlösas av vissa läkemedel, framförallt:

  • neuroleptika
  • antidepressiva
  • antihistaminer

Insomningssvårigheter och störd sömn är vanligt vid RLS och kan, liksom de sensoriska symtomen, ge upphov till en omfattande psykosocial problematik.

Prevention

Restless legs kan förvärras av:

  • rökning
  • koffein
  • alkohol

Behandling

Sekundär RLS

  • Om RLS är sekundär till annan sjukdom ska denna i första hand behandlas eller befintlig behandling för sjukdomen optimeras.
  • Om RLS är sekundär till läkemedelsbehandling ska denna om möjligt avslutas eller justeras.

Vid mildare former av RLS (under 10 p. på skattningsskalan):

  • Icke-farmakologisk behandling (information och rådgivning) är oftast tillräckligt. De icke-farmakologiska behandlingsmetoderna är generellt inte systematiskt utvärderade. Visst stöd kan finnas för fysisk aktivitet. En del patienter upplever lindring av isometrisk stretching av muskulaturen, massage, akupressur eller TENS. Andra kan uppleva lindring av kyla eller värme ofta som bad eller duschning av benen.

    Intensiv fysisk träning timmarna före sänggåendet avråds, promenader kan rekommenderas. Tiden stillasittande eller liggande före planerad sömn bör hållas kort och ett regelbundet sömnmönster bör eftersträvas. Mentalt distraherande aktiviteter som korsord och liknande innan sänggående kan i en del fall underlätta insomnandet.

Vid måttlig till svår RLS (över 10 p. på skattningsskalan):

Farmakologisk behandling:

Preparatgrupp Preparatval
Dopaminagonister Pramipexol tablett (Sifrol) (0,18-0,54 mg) till natten
Ropinirol tablett (Requip) (0,25-2 mg) till natten
Levodopa Levodopa i låg dos (50-100 mg) som intermittent behandling en timme före sänggående.

 

Levodopa är inte registrerat på indikationen RLS men behandlingen anses evidensbaserad. Det finns en påtaglig risk för symtomförstärkning med Levodopa varför regelbunden behandling inte rekommenderas. Det finns även en signifikant risk för symtomförstärkning (augmentation) för dopaminagonisterna. Behandlingsuppehåll kan prövas för att få fortsatt god effekt.

Det finns visst stöd för effekt av vissa antiepileptika, i speciella fall opioider samt en tradition av användning av benzodiazepiner vid RLS. I sådana fall bör kontakt tas med neurolog för rådgivning. Kinin saknar plats i behandlingen. Enligt klinisk erfarenhet rekommenderas behandling med järn vid ferritinnivåer under 50 mikrog/L oberoende av eventuell anemi. Det finns inte underlag för att rekommendera behandling med magnesium.

Det finns ingen speciell sömnmedicin vid RLS utan sömnen förbättras oftast tillsammans med övriga symtom vid rekommenderad behandling. Varning för sömnmedicinen propiomazin (Propavan) som kan utlösa och förvärra RLS-symtom.

Uppföljning

Vid farmakologisk behandling ska uppföljning av effekt och eventuella biverkningar göras. Skattningsskala (Pdf, nytt fönster) kan användas. Ett observandum kan vara tendens till dosökning.

Omvårdnad

Se prevention och behandling.

Rehabilitering

Se prevention och behandling.

Fastställt: 2015-04-10

Reviderad: 2015-04-10

Giltigt till och med: 2017-04-10

Fastställt av: Medicinsk programgrupp Neurologi och primärvård

Ansvarig grupp: Neurologi

Granskat av grupp: Neurologi

Kontaktperson för innehåll:

Maria Bergelin Axelsson, Överläkare, Medicin- och geriatrikkliniken Värnamo, Medicinsk vård

Författare:

Uppdaterad: 2017-03-08
Johanna Rosander, Folkhälsa och sjukvård, Verksamhetsnära funktion