Region Jnkpings ln Fakta - allmänt kliniskt kunskapsstöd
plus.rjl.se/fakta

Primär malign hjärntumör, handläggning enligt standardiserat vårdförlopp

1 300 patienter insjuknar varje år i Sverige med primär hjärntumör. Cirka två tredjedelar av patienterna har en högmalign tumör (grad III–IV) med aggressivt förlopp och dålig prognos, där endast en liten del av patienterna lever efter fem år. En tredjedel av patienterna har i stället en lågmalign tumör (grad I–II) med långsamt förlopp och ofta många års överlevnad. Majoriteten av båda grupperna har en obotlig sjukdom redan från diagnos och är alltså i palliativt skede. Några patienter i båda grupperna har dock en potentiellt botbar sjukdom och behandlas i kurativt syfte. Det absoluta flertalet av patienterna genomgår operation i något skede, för diagnos och i behandlingssyfte, ibland som enda behandling. En stor del av patienterna får också onkologisk behandling, med strålbehandling och tumörspecifika mediciner, under förloppet.

Innehåll på sidan:

Vårdnivå och remiss

Patienten handläggs  primärt vid den enhet där patienten söker för sina symtom.

Vid välgrundad misstanke om primär malign hjärntumör skrivs omgående remiss i särskild SVF-remissmall i Cosmic till Neurologmottagning vid lokal Medicinklinik. Dessförinnan ska bilddiagnostik ha genomförts, se nedan.

Vid snabbt kliniskt förlopp eller starkt påverkad patient tas telefonkontakt med medicinjour eller SVF-sjuksköterska vid lokal Neurologmottagning för att optimera handläggningen.

Kontakt med neurologmottagning:

Diagnostik och utredning

Välgrundad misstanke föreligger vid ett eller flera av följande fynd:

• Förstagångs epileptiskt anfall (fokalt eller generaliserat).

• Debut av fokalt neurologiskt bortfallssymtom (till exempel förlamningssymtom inom ena kroppshalvan, koordinations-/balanssvårigheter, känselnedsättning, synfältsbortfall eller dysfasi/talpåverkan) progredierande över dagar eller veckor utan andra sannolika förklaringar (till exempel känd multipel skleros eller känd metastaserad cancersjukdom).

• Nytillkommen personlighetsförändring eller kognitiv nedsättning, progredierande över veckor eller ett fåtal månader.

• Nytillkommen huvudvärk eller markant förändring i tidigare huvudvärksmönster (särskilt vid förekomst av illamående, kräkningar, staspapill eller andra symtom/fynd talande för ökat intrakraniellt tryck) som progredierar över veckor och där grundlig sjukhistoria och klinisk neurologisk undersökning inte har påvisat andra sannolika förklaringar.

• DT- eller MRT-undersökning (utförd på andra indikationer) som föranleder misstanke om primär malign hjärntumör. Om radiologiska fynd talar för meningiom, hypofysadenom eller schwannom ska patienten dock utredas enligt ordinarie rutiner och inte remitteras till standardiserat vårdförlopp.

Innan remiss för välgrundad misstanke skrivs till neurologmottagning ska primär vårdgivare  låtit göra en prioriterad  CT med iv kontrast eller MR hjärna  (kryssa i rutan ”SVF, välgrundad misstanke” i ROS och märk radiologremissen ”Välgrundad misstanke om hjärntumör”  som bekräftar den välgrundade misstanken. Radiologen väljer undersökningsmetod men som huvudregel gäller för patient > 40 år CT Hjärna och för patient < 40 år MR. Vid fynd av misstänkt malignitet vid MR/ CT går ett första svar till inremitterande som då kan gå vidare med att skriva SVF-remiss till neurologmottagning. Patienten kommer att kallas till Radiologen för en kompletterande MR med kontrast.

Remittenten ansvarar för att uppgifter om längd, vikt och aktuellt kreatinin finns tillgängligt  samt om det föreligger någon kontraindikation mot MR.

Vid lägre misstankegrad kan det vara lämpligt att istället skriva en oprioriterad röntgenremiss.

Vid välgrundad misstanke om primär malign hjärntumör, bekräftad via bilddiagnostik,  skrivs omgående remiss i särskild SVF-remissmall i Cosmic till Neurologmottagning vid lokal Medicinklinik.

Vid snabbt kliniskt förlopp eller starkt påverkad patient tas telefonkontakt med SVF-sjuksköterska vid lokal Neurologmottagning för att optimera handläggningen.

Remissen ska innehålla:

  • anamnes, ange särskilt symtom eller fynd som ligger till grund för välgrundad misstanke

     -företagen utredning samt differentialdiagnostiska överväganden

     -allmäntillstånd och samsjuklighet

     -tidigare sjukdomar och behandlingar *

     -läkemedel (särskilt trombocythämmare, antikoagulantia och steroider)

     -social situation, eventuella språkhinder, tolkbehov eller funktionsnedsättningar * 

     (* ska vara infört i Cosmic under Gemensamma dokument)

     -allergier och överkänslighet

• neurologisk status

• kontaktuppgifter till patienten inklusive aktuella telefonnummer

• kontaktuppgifter till närstående

• uppgifter för direktkontakt med inremitterande (direktnummer).

Den som remitterar ska informera patienten (och gärna även anhörig) om:

• att det finns anledning att göra fler undersökningar för att ta reda på om patienten har eller inte har cancer

• vad ett standardiserat vårdförlopp innebär och vad som händer i den inledande fasen att det ibland krävs mer än en bildundersökning för att kunna ge ett svar.

• att en kallelse till ytterligare undersökningar inte behöver innebära att den första undersökningen påvisat en hjärntumör

• att patienten kan komma att kallas till utredning snabbt och därför bör vara tillgänglig på telefon

• att sjukvården ofta ringer från dolt nummer.

Den som ger informationen ska så långt som möjligt försäkra sig om att patienten har förstått innehållet i och betydelsen av informationen. Informationen ska ges vid ett fysiskt möte om man inte kommit överens om annat.

Barnperspektivet

Barnperspektivet, Fakta

Fastställt: 2016-06-10

Reviderad: 2016-06-10

Giltigt till och med: 2018-06-10

Fastställt av: Medicinsk programgrupp neurologi och primärvård

Ansvarig grupp: Neurologi

Granskat av grupp: Neurologi

Kontaktperson för innehåll:

Författare:

Uppdaterad: 2017-05-05
Johanna Rosander, Folkhälsa och sjukvård, Verksamhetsnära funktion