Region Jnkpings ln Fakta - allmänt kliniskt kunskapsstöd
plus.rjl.se/fakta

Levnadsvanor - Tobak

Tobak är det enskilt största hotet mot hälsan. Vuxna dagligrökare har en kraftigt till mycket kraftigt förhöjd risk för sjukdom, sänkt livskvalitet och förtida död. All rökning, även tillfällig rökning och i små mängder, är förenad med hälsorisker, men risken ökar med antalet cigaretter man röker.

Det finns en vetenskapligt belagd ökad risk för 58 olika sjukdomar, med bland annat en kraftigt ökad risk för flera typer av cancer, och en ökad risk för sjukdomar i hjärta, kärl och lungor. En person som slutar röka före femtio års ålder kan reducera sin risk att avlida med 50% de femton närmast följande åren, jämfört med om han eller hon fortsätter att röka. Det "lönar sig" alltid med tobaksstopp även efter pensionsåldern både för samhället och den enskilde patienten. Tobaksstopp är speciellt angeläget vid till exempel behandling av astma, KOL, hjärt-kärlsjukdom och diabetes. Barn är en särskilt utsatt grupp. 

Innehåll på sidan:

Vårdnivå och remiss

Vårdnivå 1: Alla vårdgivare med självständiga vårdkontakter

Alla vårdgivare med självständiga vårdkontakter ska i möte med patienten:

  1. Fråga patienten om levnadsvanor
  2. Ge enkla råd
  3. Dokumentera i Cosmic
  4. Remiss

Vårdnivå 2:

Tobaksavslut med stöd av tobaksavvänjare

På vårdcentralerna ska det finnas personal som är särskilt utbildad för att  erbjuda kvalificerat rådgivande samtal till patienter som använder tobak (tobaksavvänjare). Ett eller fler besök hos tobaksavvänjare ökar betydligt chansen att bli och förbli tobaksfri.

Vuxna patienter som röker

Kvalificerat rådgivande samtal individuellt eller i grupp ska erbjudas till vuxna som röker. Proaktiv telefonrådgivning bör också erbjudas.

Rökning hos ammande och föräldrar

Kvalificerat rådgivande samtal ska erbjudas till ammande, föräldrar eller andra vårdnadshavare som röker.

Rökning hos personer som ska genomgå en operation

Kvalificerat rådgivande samtal med tillägg av nikotinläkemedel ska erbjudas till personer som röker och ska genomgå en operation. Rådgivande samtal ska erbjudas till gravida och ammande som snusar. 
Sluta röka i samband med operation

Kvalificerat rådgivande samtal

Åtgärden kvalificerat rådgivande samtal innebär att hälso- och sjukvårdspersonal för en dialog med patienten samt anpassar åtgärderna till den specifika personens ålder, hälsa, risknivåer med mera. Samtalet kan inkludera motiverande strategier (motiverande samtal). Åtgärder på denna nivå är ofta tidsmässigt mer omfattande än rådgivande samtal. Åtgärderna kan ges individuellt eller i grupp och kan kompletteras med olika verktyg och hjälpmedel, samt förstärkas med särskild uppföljning. Denna åtgärdsnivå förutsätter att personalen som utför åtgärden, utöver ämneskunskapen, också är utbildad i motiverande samtal (MI).

Stöd för motiverande samtal kring tobak

Verktyg och tjänster

Uppföljning

Genom att följa upp råden vid återkommande tillfällen förstärks effekten av råden. Detta kan till exempel ske efter 1 och 3 månader via brev, telefonkontakt eller e-post. För patient med regelbundet återkommande besök på grund av kronisk sjukdom följs råden dessutom upp på ett naturligt sätt vid varje besök med hjälp av Levnadsvaneformuläret.

Dokumentation

Vårdnivå 1

Dokumentation av levnadsvanor görs i COSMIC i "Journaltabell" > "Levnadsvanor".

KVÅ-kod
Åtgärderna journalförs som KVÅ-kod: DV111 Enkla råd om tobak.

Vårdnivå 2

Vid besök hos tobaksavvänjare används mallen Hälsosamtal:

  • Kontaktorsak Z108 F (Tobaksavvänjning).
  • Diagnoskod anges Z720 (Tobaksbruk).
  • Vid telefonkontakt tillkommer XS012 (Information och rådgivning till patient per telefon).

KVÅ-kod
Åtgärderna journalförs som KVÅ-kod: DV112 Rådgivande samtal om tobak. DV113 Kvalificerat rådgivande samtal om tobak.

Kvalitetsindikatorer

PVQ Levnadsvanor, Registrering av tobaksbruk hos personer med kronisk sjukdom: Andel personer med med kronisk sjukdom för vilka tobaksbruk är dokumenterat de senaste 18 månaderna.

PVQ Levnadsvanor, Icke-rökare bland personer med kronisk sjukdom: Andel patienter med kronisk sjukdom som är f.d. rökare eller aldrig rökt.

PVQ Levnadsvanor, Personer med kronisk sjukdom som efter tobaksrådgivning slutat röka: Andel personer med kronisk sjukdom som varit dagligrökare rökare, som fått tobaksrådgivning och som nu är före detta cigarettrökare.

PVQ Levnadsvanor, Rådgivning till personer med kronisk sjukdom som är dagligrökare: Andel patienter med kronisk sjukdom som är dagligrökare och som fått rökavvänjning.

Länkarna ovan kommer inom snar framtid att ersättas av diagram med resultat för enskild vårdcentral med nationell jämförelse.

  • Dokumentation av tobaksvanor i journaler från 18 år.
  • Minst en resursperson på varje vårdenhet som har utbildning, tid och ansvar för tobaksavvänjning.
  • Möjlighet för alla patienter att få hjälp med tobaksavvänjning, individuellt inom en vecka eller i grupp inom 4 veckor.

Fastställt: 2009-04-15

Reviderad: 2016-01-07

Giltigt till och med: 2018-01-07

Fastställt av: Medicinsk programgrupp Levnadsvanor och primärvård

Ansvarig grupp: Levnadsvanor

Granskat av grupp: Levnadsvanor

Kontaktperson för innehåll:

Jesper Ekberg, Sektionschef FS, Folkhälsa och sjukvård

Författare:

Uppdaterad: 2017-06-28
Johanna Rosander, Folkhälsa och sjukvård, Verksamhetsnära funktion