Region Jnkpings ln Fakta - allmänt kliniskt kunskapsstöd
plus.rjl.se/fakta

Levnadsvanor - Stress

Stress är inte farligt

Jäkt och stress behöver inte vara farligt för hälsan. Det är snarare bristen på vila som kan skada. Den som vill gardera sig mot stressymtom behöver utveckla förmågan att stänga av, dra gränser och vara tydlig både privat och i arbetslivet. Sömn ger den bästa återhämtningen. Men hur vi använder vår lediga tid har också betydelse. Fysisk aktivitet och socialt umgänge är bra så länge det inte upplevs som krav. Att titta på TV, läsa en god bok eller slöa i soffan är andra sätt att återhämta sig.

Stressreaktionen

Stress kan beskrivas som hjärnans och kroppens reaktion på krav, utmaningar och påfrestningar som vi utsätts för i olika situationer. Denna reaktion kallas kamp- eller flyktreaktion. Oavsett stressorsak reagerar kroppen efter samma givna mönster: förhöjd muskelspänning, ökad andning och puls, ökad produktion av stresshormoner och minskad aktivitet i mag-tarmkanalen och immunförsvar.

Stressorer

Kamp- och flyktreaktionen är kroppens naturliga reaktion på stressorer och påfrestningar. Då stressfaktorn kräver fysisk handling är reaktionen helt adekvat. Men idag är stressorerna av helt annan karaktär och då blir kamp- eller flyktreaktionen inte lika ändamålsenlig. Stressreaktionen sätts igång och  spänningar byggs upp men utan att frigöras. Människor som är konstant uppvarvade inser ibland inte hur trötta de är.

Innehåll på sidan:

Vårdnivå och remiss

Vårdnivå 1

Alla vårdgivare med självständiga vårdkontakter ska kunna identifiera symtom och tecken på stress.

Vårdnivå 2

Resursperson med inriktning på stresshantering, som kan vara arbetsterapeut, kurator, psykolog, sjukgymnast, sjuksköterska m. fl.

Vårdnivå 3

Bedömning av primärvården som inte uppenbart behöver psykiatrisk specialistsjukvård. Uppföljning av patienter som behandlats psykologiskt och farmakologiskt.

Diagnostik och utredning

Långvarig stress utan möjlighet till återhämtning kan leda till sjukdom och ohälsa. Generellt uppträder först ospecifika belastningssymtom som:

  • spänning, smärtor och värk i nacke och rygg
  • mag- och tarmproblem
  • sömnsvårigheter
  • koncentrationssvårigheter
  • trötthet

Diagnosen kan kategoriseras som:

  1. lindrig - stressreaktion
  2. måttlig - maladaptiv stress
  3. svår - utmattningssyndrom

Utmattningssyndrom - symtom och kriterier

Differentialdiagnos kan vara nydebuterad diabetes, hypothyreos, KOL, fibromyalgi, kroniskt trötthetssyndrom och ideopatisk omgivningsintolerans.

Prevention

  • Balans mellan aktivitet och vila
  • Balans mellan arbete, familj och fritid
  • Odla bra relationer och ett bra nätverk
  • Sömn, motion och bra mat på regelbundna tider
  • Måttligt bruk av alkohol

Behandling

Utgå från formulären ovan för att identifiera stressorer, hög alkoholkonsumtion och bristande fysisk aktivitet.  Livsstilsformuläret kan också ge en uppfattning om patientens förändringsbenägenhet.

  • Du kan fråga:

Hur ser du på din situation? Visa på sambandet mellan den stressnivå patienten har och eventuella hälsoproblem. Tecken och symtom på stress kan exempelvis vara hypertoni, magsår, oro, sömnsvårigheter, huvudvärk mm.

  • Du kan fråga:

Hur tänker du om detta med...?

Ge patienten stöd i att sätta mål för den förändring patienten strävar mot, till exempel lägre krav, ökad fysisk aktivitet eller vid behov minskad alkoholkonsumtion.

Uppföljning

Följ upp hur patienten lyckas med sina förändringar. Mät hur det går med hjälp av levnadsvaneformuläret. Dokumentera i journalen.

Fastställt: 2010-01-08

Reviderad: 2016-08-15

Giltigt till och med: 2018-08-15

Fastställt av: Medicinsk programgrupp Levnadsvanor och primärvård

Ansvarig grupp: Levnadsvanor

Granskat av grupp: Levnadsvanor

Kontaktperson för innehåll:

Jesper Ekberg, Sektionschef FS, Folkhälsa och sjukvård

Författare:

Uppdaterad: 2016-12-30
Johanna Rosander, Folkhälsa och sjukvård, Verksamhetsnära funktion