Region Jnkpings ln Fakta - allmänt kliniskt kunskapsstöd
plus.rjl.se/fakta

Omvårdnadsaspekter vid cytostatikabehandling

Uppmärksamma särskilt följande hälsoproblem som ofta är kopplade till cytostatikabehandling.

Håravfall

Börjar i regel någon vecka efter inledd cytostatikabehandling. Håret återkommer  efter avslutad behandling. Patienten kan erbjudas kostnadsfri hjälp med peruk via behandlande enhet. Behandling med så kallad ismössa kan i vissa fall vara aktuell och minska håravfallet.

Trötthet (fatigue)

Kan ha flera orsaker som bör utredas för att möjliggöra rätt omhändertagande. Exempelvis kan blodtransfusion hjälpa vid anemiutlöst trötthet.
Se Faktadokument Orkeslöshet ( Palliativ vård – länk under utarbetande )

Illamående

Cytostatikautlöst illamående kan delas in i:

Akut illamående – vilket uppkommer inom 24 timmar efter given behandling.Rutinbehandlingen består av  ondansetron (Zofran) och /eller betametason (Betapred).

Fördröjt illamående – kan komma ett dygn efter given behandling och kvarstå upp till en vecka efter behandlingen.Behandlas i första hand med metoclopramid (Primperan).Vid otillfredsställande effekt kan behanling med steroider övervägas

Betingat illamående – kan uppträda om patienten upplevt illamående vid tidigare behandlingar. Det är vanligt att patienter förknippar cytostatika med illamående och därför är det viktigt att förebygga illamåendet så att det betingade illamåendet aldrig börjar.Om betingat illamående uppkommit kan detta ofta behandlas med lorazepam (Temesta) som tas kvällen före och behandlingsdagens morgon.

Graden av illamående kan bero på:

  • Vilka cytostatika som patienten får
  • Vilken dos
  • Grundsjukdom
  • Individuell känslighet, exempelvis åksjuka eller graviditetsillamående
  • Kön, exempelvis kvinnor mår i regel sämre än män
  • Ålder, exempelvis yngre mår oftare mer illa än äldre

Förutom att förebygga illamåendet på farmakologisk väg  kan det vara bra att tänka på:

  • Ät hellre små portioner och ofta
  • Kall mat går oftast lättare än varm
  • Salt mat kan dämpa illamående, likaså vichyvatten
  • Miljön är viktig, duka vackert och vädra gärna ut eventuellt matos
  • Belysning och färger kan påverka, använd dov belysning och ljusa färger
  • För patienten rogivande musik kan fungera avledande

Se Faktadokument Illamående (Palliativ vård – länk under utarbetande)

Slemhinnebesvär

Cytostatika kan ge upphov till mucosit - en inflammation i  mag-tarmkanalens slemhinna.Mucosit i munhåla och matstrupe kan orsaka överväxt av svamp med beläggningar .Denna svampinfektion kan behandlas med fluconazol . Mucosit i magsäcksslemhinnan kan ge upphov till gastritliknande besvär som kan lindras med protonpumpshämmare.

Se Faktadokument Munhygien ( Palliativ vård - länk under utarbetande).

Diarré

Flera cytostatika kan orsaka diarré på grund av en toxisk påverkan på epitelcellerna i mag-tarmkanalen eller genom påverkan på tarmperistaltiken. Graden av besvär kan bero på:

  • Vilka cytostatika som ges
  • Vilken dos patienten får
  • Andra besvär i mag-tarmkanalen

Besvären upphör i regel efter avslutad behandling men den kan pågå ett tag efter, varför det är viktigt att:

  • Uppmärksamma och registrera patientens närings och vätskebehov samt hur mycket patienten förlorar via diarré och kräkningar. Det kan bli aktuellt med elektrolyt kontroller och intravenös vätsketillförsel.
  • Uppmana patienten att dricka rikligt.
  • Undvik starkt kryddad mat samt gasbildande och fet mat. Färsk frukt och råa grönsaker bör också undvikas.
  • Uppmärksamma eventuella sår och fissurer på huden kring analöppningen, vilket ger en ökad risk för infektioner.
  • Erbjuda patienten antidiarroikum, som exempelvis  tablett Loperamid om de bakomliggande orsakerna är verifierade och inte en tarminfektion föreligger.

Se Faktadokument Diarre (Palliativ vård – länk under utarbetande)

Förstoppning

Förstoppning i samband med cytostatika är vanlig men orsakerna kan vara många:

  • Direkt biverkan av det cytostatika som patienten får.
  • Biverkan av antimetika behandlingen. 5-HT3-receptor blockerare verkar stoppande och det är därför viktigt att recept på laxermedel skrivs ut, till exempel Laxoberal och Laktulos.
  • Många patienter får en ökad trötthet i samband med sin behandling.
  • Rörelsemönster och mängden aktivitet kanske förändras. Viktigt att uppmuntra till fysisk aktivitet för att öka tarmarnas rörlighet.
  • Vid illamående kan det vara svårt att få i sig tillräckligt med vätska, vilket är viktigt för att avföringen ska ha rätt konsistens.
  • Behandlas patienten med opioider kan detta orsaka förstoppning, genom sin negativa påverkan på tarmperistaltiken. Viktigt att ALLTID behandla med laxantia tillsammans med opioidbehandling.

Se Förstoppning hos barn

Mer information

Detta är en fördjupning till Bröstcancer

Uppdaterad: 2016-06-01
Johanna Rosander, Folkhälsa och sjukvård, Verksamhetsnära funktion