Region Jnkpings ln Fakta - allmänt kliniskt kunskapsstöd
plus.rjl.se/fakta

Mer information om bröstcancer

Allmänt om bröstcancer

Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos svenska kvinnor och årligen insjuknar ca 7 000 i bröstcancer. Risken för en svensk kvinna att utveckla en bröstcancersjukdom under sin livstid är cirka 10%. Varannan kvinna insjuknar före 65 års ålder men endast cirka 4% av bröstcancerfallen inträffar hos kvinnor yngre än 40 år (280 st/år) och endast 0,3% är yngre än 30 år (21 st/år).
I vårt land beräknar man att cirka 40 000 kvinnor lever friska med behandlad bröstcancersjukdom och att cirka 3 000 lever med aktiv sjukdom.

Den bröstcancerspecifika 5-årsöverlevnaden vid bröstcancer har succesivt ökat och ligger idag på 87-90% i Sverige.

Etiologi

Majoriteten av bröstcancerfallen är av s.k. sporadisk art och uppkommer utan känd genetisk bakgrund. I 5 – 10% av bröstcancerfallen finns en genetisk disposition som medför ökad risk att insjukna i bröstcancer. Flera gener är kända där förekomst av mutation medför ökad risk för att insjukna i bröstcancer - de mest betydelsefulla är BRCA 1 och BRCA 2.

Andra faktorer som påverkar risken att insjukna är huvudsakligen relaterade till hormonella faktorer – ålder för menarche och menopaus, ålder vid första graviditet, antal graviditeter, amningslängd, p-piller samt hormonbehandling i klimakteriet. Flera andra livsstilsrelaterade faktorer som exempelvis alkoholkonsumtion är sannolikt av betydelse för risken att utveckla bröstcancer medan kunskapsunderläget vad gäller risken för flera andra av dessa faktorer är mera osäkert.

Histologi

Flera olika histologisk typer av bröstcancer finns. Vanligast är duktal typ – utgången från mjölkgångarnas epitelceller. Den utgör cirka 70% av all bröstcancer. Den näst vanligaste typen är lobulär cancer som står för cirka 15%. Den utgår från celler i anslutning till mjölkkörtlar och har en ökad tendens till att vara multifokal och även att utveckla bilateral sjukdom.

Andra histologiska typer är medullär (5%) , tubulär (5%), kribriform (2%), mucinös (2%), papillär (1-2%) och mikropapillär (1-2%).

Cancer in situ

Identifiering av förstadier till invasiv bröstcancer - s.k. cancer in situ har blivit allt vanligare i och med att hälsoundersökning med mammografi introducerats.
Två former finns: duktal cancer in situ (DCIS) och lobulär cancer in situ (LCIS). Ca 700 fall/år av DCIS diagnosticeras årligen i Sverige. Naturalförloppet av dessa förändringar är ej helt klarlagt men risken för utveckling av invasiv bröstcancer anses vara i storleksordningen 35% efter 20 års observationstid. Ett flertal klassifikationer finns. Graden av kärnatypi respektive förekomst av nekroser tillmäts för närvarande störst betydelse.

Behandlingsalternativ är mastektomi, bröstbevarande operation med eller utan efterföljande strålbehandling. Avlägsnande av lymfkörtlar i armhålan görs ej rutinmässigt vid DCIS.

LCIS är en mer ovanlig form av cancer in situ och utgör sannolikt såväl ett förstadium till lobulär bröstcancer som en allmän markör för ökad risk att utveckla bröstcancer i båda brösten. Dessa förändringar är svåra att visualisera vid mammografi och upptäcks ofta en passent i samband med bröstkirurgi av annan orsak. Risken för utveckling av invasiv cancer är lägre än vid DCIS och risken är lika hög för det samsidiga som för det kontralaterala bröstet. Vid LCIS bedöms kirugisk åtgärd utöver radikalt avlägsnande ej indicerad men uppföljning med mammografi bedöms motiverad.

Stadieindelning

Internationella Cancerunionens (UICC) TNM-klassifikation används tillsammans med stadieindelning (stadium I–IV) vid bröstcancer i syfte att underlätta rapportering och jämförelser över tid samt mellan länder.

T = tumörstorlek
N = regionala lymfkörtlar
M = fjärrmetastaser

Mer information

Detta är en fördjupning till Bröstcancer

Uppdaterad: 2016-06-01
Johanna Rosander, Folkhälsa och sjukvård, Verksamhetsnära funktion