Region Jnkpings ln Fakta - allmänt kliniskt kunskapsstöd
plus.rjl.se/fakta

Icke traumatiska knäbesvär

Innehåll på sidan:

Vårdnivå och remiss

Artrit

Vid misstanke om septisk artrit akut remiss till ortoped.

Övriga artriter handläggs enligt Fakta reumatologi.
Reumatologi

Knäbesvär hos patient <60 år eller artrosgrad enligt Ahlbäck 0-1

  • Remiss till sjukgymnast och/eller knäskola (Se Sjukgymnastiska behandlingsriktlinjer)
  • Om fortsatta besvär efter 3 månader trots träning och behandling enligt sjukgymnastiska riktlinjer och adekvat smärtlindring, remiss till ortopedläkare. Har smärtan en typisk atroskaraktär kan dock ortoped oftast inte tillföra så  mycket i det tidiga skedet.

Artrosgrad enligt Ahlbäck 2-5 och handikappande smärta

  • Remiss till sjugymnast och/eller knäskola (Se Sjukgymnastiska behandlingsriktlinjer)
  • Beroende på besvärsgrad och duration överväg remiss till ortoped, alternativt avvakta effekt av konservativ behandling.

Vid stigande ålder minskar vinsten av artroskopi vid misstänkta meniskbesvär och i åldrar >40 är konservativ behandling hos sjukgymnast att föredra.

Vid mekaniska låsningar kan artroskopi ha ett värde oavsett ålder.

Remissinnehåll

Sjukgymnastrapport (bifogas alltid) , röntgenfynd, symtom, sjukskrivning, andra relevanta sjukdomar, tobaksvanor samt patientens inställning till operation.

Remissvar/återremittering

  • Remissvar ska lämnas efter första bedömningsbesöket med uppgifter som underlättar fortsatt hantering i primärvården.
  • Hänvisning av behandlings-/rehabiliteringsansvar till primärvården ska ske tydligt och innehålla relevanta uppgifter. Information ska ges  avseende postoperativt resultat, prognos och eventuella restriktioner till exempel vad gäller belastning och ortosbehandling. Även synpunkter på fortsatt rehabilitering såsom sjukskrivningsbehov, arbetsförmåga och eventuell arbetsanpassning.

Diagnostik och utredning

Anamnes

Hur länge har patienten haft besvär? Hur yttrar sig besvären?Svullnad? Belastningsvårighet? Gångsträcka? Upplevd instabilitet? Låsningar eller upphakningar? Tidigare skador eller operationer i knäleden? Provat någon behandling och resultat av denna? Övriga sjukdomar och tobaksvanor.

Status

  • Inspektion i stående barfota: Varus- valgusställning? Belastningsmönster? Svullnad? Hematom?
  • Inspektion i gående: Hälta?
  • Inspektion/tester i ryggliggande: Svullnad; Hydrops? Baker cysta? Muskulatur; Kan patienten göra ett rakt benlyft? Hypotrofi? Låsning/Hak? Ärr? Sår? Muskelstramhet?
  • Rörlighet: aktiv och passiv? Extensionsdefekt?
  • Palpation: ledspringa, kapsel, MCL och LCL, patella
  • Stabilitetstest: sagitellt; Lachmann och draglåda bakåt, varus- valgus med både rakt och semiflekterat knä.
  • Menisktest: McMurrey´s

Röntgen/MR
Röntgen i första hand. Artros? Osteonekros? Osteokondrit? Tumör? Ska övervägas vid besvär >1 månad.

MR bör undvikas hos patient >50 år då det har tveksamt värde. MR kan undantagsvis vara aktuellt vid oklara knäsmärtor >3-4 månader hos yngre patienter.  
Stöd vid val av radiologisk undersökning:
Muskuloskeletala systemet, Metodvalsguide, Jönköpings sjukvårdsområde (begränsad läsbehörighet, nytt fönster)

Prevention

Fysisk aktivitet till exempel cykling. Vid behov viktnedgång och rökstopp.

Behandling

Sjukskrivning

Uppföljning

Se ovan under rubrik Behandling för respektive diagnos.

Kvalitetsindikatorer

PVQ Artros, Mätning av vikt/BMI vid artros: Andel patienter med diagnos artros där vikt/BMI finns dokumenterat de senaste 5 åren.

Länken ovan kommer inom snar framtid att ersättas av diagram med resultat för enskild vårdcentral med nationell jämförelse.

Se ovan under rubrik Behandling för respektive diagnos.

Rehabilitering

Sjukgymnastiska insatser ingår i utredning, bedömning och behandling, se ovan under respektive rubrik.

Fastställt: 2010-09-28

Reviderad: 2017-06-20

Giltigt till och med: 2019-06-20

Fastställt av: Medicinsk programgrupp Ortopedi och primärvård

Ansvarig grupp: Ortopedi

Granskat av grupp: Ortopedi

Kontaktperson för innehåll:

Axel Petersson, Distriktsläkare, Norrahammars vårdcentral, Vårdcentralerna Bra Liv

Författare:

Uppdaterad: 2017-06-20
Johanna Rosander, Folkhälsa och sjukvård, Verksamhetsnära funktion