Region Jnkpings ln Fakta - allmänt kliniskt kunskapsstöd
plus.rjl.se/fakta

Oro och ångest - palliativ vård

Innehåll på sidan:

Vårdnivå och remiss

Allmän palliativ vård. Kontakta enhet med kompetens i specialiserad palliativ vård om symtomlindring ej uppnås (VAS > 3). Överväg stödkontakt: kurator, psykolog och/eller präst.

Diagnostik och utredning

Ångest är en känsla av osäkerhet och hjälplöshet inför ett hot som man kan ha svårt att definiera och därför står vanmäktig inför. Ångest kan variera i styrka, vara konstant eller komma i attacker och är förknippad med kroppsliga symtom.

Ångest är en subjektiv upplevelse på samma sätt som smärta. Lyssna på och samtala med patienten samt observera beteende och kroppsspråk. Samtala med de närstående. Överväg om inslag av konfusion, depressiva symtom samt vanföreställningar eller andra psykostecken finns. ESAS-skattning.

Överväg om bakomliggande orsak till ångest kan åtgärdas:

Somatiska orsaker

  • Otillräcklig symtomlindring, t.ex. smärta, dyspné
  • Hjärnmetastaser
  • Läkemedelsbiverkningar t.ex. steroider (i vissa fall även psykos), neuroleptika kan ge akatisi (svårigheter att vara stilla), bensodiazepiner (efter längre tids behandling kan medföra ångest eller abstinens mellan doseringarna)
  • Sömnbrist

Psykologiska orsaker:

  • Rädslan för kommande besvär t.ex. smärta, andnöd
  • Känsla av förlust: Förlust av funktioner och hälsa samt upplevandet av övergången från ett aktivt och meningsfullt liv till ett mer passivt varande med sämre livskvalitet
  • Rädsla för sjukhus och behandlingar baserad på tidigare erfarenheter
  • Rädsla för vanmakt/kontrollförlust och döden
  • Känsla att inte alls delta i vårdprocessen leder ibland till rädsla för vad som ska komma (otillräcklig kommunikation)
  • Rädsla för beroende av andra

Sociala orsaker

  • Oro för familj och ekonomi
  • Relationer som inte fungerar
  • Avsaknad av relationer

Psykiatrisk orsak

  • Patient med en sedan tidigare känd psykiatrisk grundsjukdom
  • Reaktiv depression

Existentiella orsaker

  • Rädslan för det okända - vad kommer att hända?
  • Osäkerhet inför döendet och döden
  • Skuldkänslor
  •  Separationsångest

Prevention

Kontinuitet i hela vårdkedjan, skickligt förmedlad information, samarbete med patient och närstående under hela sjukdomsförloppet, samt lyhördhet för alla plågsamma symtom minskar risken för ångest under livets sista tid. 

Behandling

Samtal

Samtal med svårt sjuka patienter

Farmakologiskt behandling

Den farmakologiska behandlingen av ångest hos patienter i palliativ vård skiljer sig inte från annan ångestbehandling, men långtidsbiverkningar och tillvänjningsrisk behöver inte beaktas i samma grad.

Symtomlindrande behandling - per orala alternativ (parenterala alternativ inom parentes)

Förstahandsval, kort halveringstid

Oxazepam (Oxascand): tablett Oxascand, 5 - 10 mg vid behov
(injektion Midazolam 5 mg/ml, 0,2 - 0,4 ml = 1 - 2 mg vid behov subkutant)

Förstahandsval, längre halveringstid

Diazepam (Stesolid) tablett Stesolid 5 - 10 mg vid behov
(injektion Stesolid 5 mg/ml vid behov 0,5 - 1 ml subkutant)

Depotpreparat

Alprazolam (Xanor depot) tablett  Xanor depot 0,5 - 2 mg x 2.
(Vid behov av kontinuerlig parenteral sedering var god kontakta enhet med kunskap i specialiserad palliativ medicin)

Äldre patienter med kraftig oro och förvirring

Klometiazol (Heminevrin) kapsel alternativ oral lösning 300 - 600 mg x 1 - 3
Haloperidol (Haldol) tablett Haldol alternativ oral lösning 1 - 2 mg vid behov
(injektion Haldol 5 mg/ml 0,2 - 0,5 ml = 1 - 2,5 mg subkutant vid behov)

Upprepad ångest/oro då förväntad överlevnad räknas i månader/flertal veckor

Sertralin (Sertralin) tablett Sertralin 50 mg x 1, upptitrerars vid behov.
Citalopram (Citalopram) tablett Citalopram 10 mg x 1, upptitreras vid behov.
Mirtazapin (Remeron) tablett 15 - 30 mg till kvällen.

(Vid sväljningssvårigheter finns Mirtazapin munsönderfallande tablett som ingår i läkemedelsförmånen (som kan lösas i vatten).

"Biverkningar" viktökning och ökad aptit är oftast välkomna i palliativt skede. Övrigt kan perifiera benödem förekomma men är inte en allvarlig biverkning. 

Omvårdnad

  • Samtal, se ovan
  • Prevention, se ovan
  • Skapa trygg miljö; patienten ska ta med sig egna saker hemifrån när denne är på sjukhus/ boende. Ombonad av den sängliggande med filtar, kuddar. Eventuell musik eller har ljuset tänt på natten
  • Taktil massage, eller annan avslappning (NADA)
  • Hjälp till med god nattsömn
    Sömnstörning
  • Beredskap för extravak vid behov

Rehabilitering

Arbetsterapeut och sjukgymnast kan stötta patienten att utföra självvalda meningsfulla aktiviteter/fysiska aktiviteter vilket kan förebygga nedsatt aktivitetsförmåga på grund av oro och ångest. Meningsfulla aktiviteter kan också ge patienten möjlighet att avleda oro och ångest.

Professionellt samtalsstöd, t.ex. kurator, psykolog, religiös företrädare är ett komplement till de samtal övrig personal har med den sjuke. Ibland är det en fördel att någon utanför den patientnära personalen har samtalskontakt för att patienten och närstående ska få ytterligare möjlighet att hantera de reaktioner och känslor som svår sjukdom och förestående död medför.  

Fastställt: 2009-10-28

Reviderad: 2015-09-08

Giltigt till och med: 2017-09-08

Fastställt av: Medicinsk programgrupp palliativ vård och primärvård

Ansvarig grupp: Palliativ vård

Granskat av grupp: Palliativ vård

Kontaktperson för innehåll:

Birte Lücht, Distriktsläkare, Hälsans vårdcentral 1 Jönköping, Vårdcentralerna Bra Liv

Författare:

Ursula Scheibling, Överläkare, Onkologkliniken Jkp län, Kirurgisk vård

Mer information

Andlig vård inom hälso- och sjukvården

Referenser

  • Miovic M., Block S.: Psychiatric Disorders in Advanced Cancer. Cancer 2007;110: 1665-76
  • Strang P: Livsglädjen och det djupa allvaret, Natur och Kultur förlag; 2007; p 30-47
  • Skakum K, Chochinov H.M.: anxiety and depression in MacDonald N, Oneschuk D, Hagen N, Doyle D; Palliative medicin, second edition 2005; p 97-110
  • Rahman, H. (2000). Journal of Providing Care in Hospice: Perspectives of Occupational Therapists. Qualitative Health Research, 10 (6), 806-818.
  • Fyrh, G. (1999). Hur man möter människor i sorg. Stockholm: Natur och Kultur.
  • Läkemedelsboken, Läkemedelsverket (nytt fönster)
Uppdaterad: 2017-10-11
Johanna Rosander, Folkhälsa och sjukvård, Verksamhetsnära funktion