Region Jnkpings ln Fakta - allmänt kliniskt kunskapsstöd
plus.rjl.se/fakta

Ätproblematik hos barn och ungdomar

Med ätstörning avses en ihållande störning av ätbeteende i viktkontrollerande syfte, som påtagligt försämrar fysisk hälsa eller psykosocialt fungerande. Ätstörningen ska inte vara orsakad av någon känd allmän medicinsk åkomma eller annan psykisk störning. Ätstörningsproblematik innefattar diagnoserna Anorexia Nervosa/AN, Bulimia Nervosa/BN och Ätstörning UNS/utan närmare specifikation (enligt diagnosmanual DSM-IV). Dessa diagnoser bör fastställas inom specialistvården.

Man kan ofta se att barn/ungdomar som mår psykiskt dåligt och har andra psykologiska eller sociala problem påverkas i sitt ätbeteende utan att en specifik ätstörning finns. Dessa patientgrupper ingår inte i denna definition.

Innehåll på sidan:

Vårdnivå och remiss

Lindrig ätproblematik handläggs på primär vårdnivå, i allmänhet inom primärvård, skolhälsovård, Barn- och Ungdomshälsan, Ungdomsmottagningen eller Barn- och Ungdomsmedicinska mottagningen/BUM.

Vid misstanke om allvarlig ätstörning som AN, BN eller Ätstörning UNS ska remiss med tillväxtkurva gå direkt till närmsta BUP-mottagning.

Vid första besök på BUP:s öppenvårdsmottagning görs en bedömning om patienten ska remitteras vidare till den länsövergripande anorexienheten, BUP Jönköping.

Vid misstanke om somatisk sjukdom som orsak till viktnedgång ska remiss skickas till BUM eller vårdcentral.

BUM eller vårdcentralen ska vid utredning tidigt ha med ätstörning som differentialdiagnos om klar somatisk sjukdom inte finns. BUM remitterar till närmsta BUP- mottagning.

Diagnostik och utredning

Bedömning, utredning och diagnostik

Med ätproblematik menas ätstörningar utan medicinska komplikationer till exempel barn med matmotstånd med liten viktpåverkan (mindre än 1 standard deviation/SD) och barn med kräkningar efter normal måltid men utan hetsätning.

Allvarlig ätstörning inkluderar ätstörning med måttliga/allvarliga medicinska komplikationer såsom barn/tonåringar med tillväxtpåverkan, anorektiska ätstörningar med viktnedgång över 1 SD eller med diagnostiserad Anorexia Nervosa/AN, Bulimia Nervosa/BN och Ätstörning UNS. Till denna grupp hör barn/ tonåringar som hetsäter och kräks.

 

Primär nivå första kontakt

En primär handläggning innebär att en bedömning görs av symptomens art och grad, i hur hög grad symptomen påverkar barnets dagliga funktion med särskild hänsyn tagen till barnets ålder och utvecklingsnivå. Yngre barn med AN uttrycker oftast inte symptom som viktfobi och kroppsuppfattningsstörning verbalt. Vidare ska bedömning av risk/skyddsfaktorer göras, det vill säga tilläggsomständigheter som har betydelse för fortsatt handläggning. Ta ställning till om och var vidare utredning/bedömning ska ske.

Bedömning görs med hjälp av längd- och viktkurva, somatisk bedömning (notera eventuellt mensbortfall) och mat-intervju.

Specialistnivå första kontakt

Alla barn/ungdomar med misstänkt ätstörning som AN, BN eller Ätstörning UNS ska initialt remitteras till närmsta BUP-mottagning. Där görs en bedömning för att fastställa diagnos eller om annan psykiatrisk problematik föreligger.

Vid utredning på specialistnivå görs fördjupad bedömning av ätproblematiken, somatisk bedömning, psykosocial anamnes, psykiatrisk/medicinsk differentialdiagnostisk bedömning och bedömning av psykiatrisk samsjuklighet.

Prevention

Primärprevention för AN/BN har ingen effekt enligt forskningen. Det är tvärtom kontraindicerat att allmänt ge ungdomar information om ätstörningar. Det är bättre att fokusera på begrepp som hälsa och livskvalitet och stödja god kost och goda motionsvanor. Fokus bör ligga på hur primära nivån kan identifiera de barn och ungdomar som bör remitteras till specialistnivå och att för övrigt arbeta enligt allmänna principer att kartlägga stressfaktorer och finna stödjande insatser.

Behandling

Behandling, åtgärd och insats

På primärnivå är den grundläggande behandlingen samtal med syfte att normalisera ätande, identifiering av stressfaktorer i skola, kamratrelationer och hem och utifrån detta stödjande insatser.

Allvarliga ätstörningar hanteras på specialistnivå.

Samverkansformer kring vård och behandling

Den primära nivån är oftast skola, barn- och ungdomshälsan, ungdomsmottagningen eller barn- och ungdomsmedicinska mottagningen/BUM.

  1. Vid misstanke om allvarlig ätstörning som AN, BN eller Ätstörning UNS ska remiss med tillväxtkurva gå direkt till närmsta BUP-mottagning.
  2. Vid misstanke om somatisk sjukdom som orsak till viktnedgång ska remiss skickas till närmsta BUM. BUM ska vid utredning tidigt ha med ätstörning som differentialdiagnostik om klar somatisk sjukdom inte finns. BUM remitterar till närmsta BUP-mottagning.
  3. I undantagsfall kan, efter samråd med ansvarig överläkare, remiss gå till BUM om patient/familj inte accepterar remiss till BUP.
  4. För akut inlagda patienter på barn- och ungdomsmedicinska kliniken kan vid behov BUP-konsultation ske enligt samverkansrutin av bakjour BUP. I övriga fall remitteras patienten till sin lokala BUP-mottagning. I de fall där allvarliga somatiska komplikationer föreligger kan konsultation av AN-teamet bli aktuellt.
  5. AN-enheten kan vid behov konsultera barn- och ungdomsmedicinska kliniken enligt gängse rutiner vid somatiska komplikationer. Individuella samverkansplaner kan behövas för t ex patienter med anorexia nervosa och diabetes mellitus. Samverkan kan även behöva ske vid LPT-vård där sondmatning skulle kunna bli aktuellt enligt separat samverkansrutin.
  6. Specialistvården för anorexia nervosa och andra restriktiva ätstörningar på anorexienheten, BUP innebär en sammanhållen vård. Det är för denna patientgrupp kontraindicerat med flera vårdgivare.

    Patienter som går in i dagvårdsbehandling är under en tid helt sjukskrivna från skolan. Inför tillbakaslussning till skolan ska information ges till skolsköterskan som i samråd med rektor ansvarar för information och samverkan för de lärare och annan personal som är direkt berörda inom skolan.

    Det finns en grupp av anorexipatienter som inte förmår gå in i aktiv behandling. Deras utsatta situation blir mycket tydlig i skolan. Ofta kan de vilja ha stöd av lärare/sköterska/kurator på skolan. Fokus vid dessa samtal bör vara att motivera patienten till samtal/behandling på BUP, då fler stödkontakter allvarligt kan försvåra patientens möjligheter att delta i en aktiv behandling.

    Patienter som förutom sin anorexisjukdom har en psykosocial situation eller funktionshinder där socialtjänsten behöver gå in med stödinsatser ska få den hjälpen precis som alla andra ungdomar med sådana problem. 
  7. Skolsköterska med medicinskt ledningsansvar i Jönköpings kommun ansvarar för att årligen ”ta upp” ätstörningsproblematiken och det faktadokument som finns, med den grupp skolsköterskor med samordningsansvar som finns i länet, och som träffas regelbundet. Dessa skolsköterskor ansvarar för att vid behov ordna information och möte med personal från Anorexienheten på Länssjukhuset Ryhov, förslagsvis i de olika regionsdelarna.

 

Uppföljning

BUP: Mätning av antal remisser och att nationella vårdgarantin, högst 30 dagars väntetid från remissdatum till bedömning, uppfylls.

Primära nivån: Mätning av remissbekräftelse och remissvar. Utvärdering av ej accepterade remisser av BUP.

Barnperspektivet

Både primära nivån, som skola, Barn- och Ungdomshälsan, Ungdomsmottagningen, BUM, Barn- och Ungdomsmedicinska kliniken, vårdcentral samt Socialtjänst och BUP arbetar utifrån Barnkonventionens värdegrund. För ätstörningspatienter gäller mer än för andra grupper att många barn/ungdomar motsätter sig vård. Det är viktigt att arbeta med tanke på barnets autonomi och ofta får stort jobb läggas på motiverande samtal. Vid livshotande situationer kan dock tvångsvård enligt LPT bli aktuellt om patienten uppfyller lagens förutsättningar.

Kvalitetsindikatorer

Enkäter som efterfrågar kännedom, användande och användbarhet av FAKTA-dokumenten. Uppföljning av besöksstatistik på FAKTA-sidan.

Fastställt: 2013-09-27

Reviderad: 2016-08-08

Giltigt till och med: 2018-08-08

Fastställt av: Medicinsk programgrupp psykatri och primärvård

Ansvarig grupp: Psykiatri barn

Granskat av grupp: Psykiatri barn

Kontaktperson för innehåll:

Marit Gustafsson, Chefsöverläkare, Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov, Psykiatri och rehabilitering

Författare:

Uppdaterad: 2017-06-01
Johanna Rosander, Folkhälsa och sjukvård, Verksamhetsnära funktion