Region Jnkpings ln Fakta - allmänt kliniskt kunskapsstöd
plus.rjl.se/fakta

Missbruk och beroende

Innehåll på sidan:

Vårdnivå och remiss

Med riskbruk, missbruk och beroende avses här ohälsosamt bruk av alkohol, narkotika, läkemedel eller kombination av dessa.

Riskbruk handlägges i primärvården. Kommunen har huvudansvaret för missbruksvården. Sjukvården bistår kommunen med stödjande insatser i form av diagnostik och medicinska insatser. Beroende handläggs inom psykiatrin.

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar för patienter med missbruk/beroende vid samtidig psykiatrisk och/eller somatisk sjukdom. Alla identifierade patienter ska ha en samordnad individuell plan (SIP) upprättad.

För samordnad individuell plan har det i länet träffats en överenskommelse mellan kommun och landsting.
Samarbete Jönköpings län kring personer som missbrukar (Pdf, nytt fönster)

Vid samordnad vårdplanering: Blanketten "Samordnad individuell plan"  ska användas.
Samordnad individuell plan (Word, nytt fönster)

Inom regionen delas vårdansvaret för missbruksvården på följande sätt:

Primärvården

  1. Prevention
  2. Diagnostik av riskbruk, missbruk och beroende
  3. Behandling av riskbruk
  4. Behandling av somatiska komplikationer till missbruk
  5. Enkel avgiftning av alkohol samt nedtrappning av vissa beroendeframkallande läkemedel i öppenvård via vårdcentral
  6. Vid samsjuklighet i form av beroende och annan psykisk sjukdom har primärvården ansvar att regelbundet bevaka den somatiska hälsan.

Lokala tillämpningar: Jönköpings sjukvårdsområde finns speciell överenskommelse Somatisk kontroll av patienter inskrivna i BoP-teamet (Pdf, nytt fönster)

Psykiatrin

  1. Diagnostik och behandling av beroende.
  2. Avgiftning i slutenvård vid komplicerad abstinensbehandling (tidigare delirium vid abstinens, abstinenskramper och suicidrisk) och nedtrappning av omfattande läkemedelsberoende på Beroendeavdelningen på Länssjukhuset Ryhov .
  3. Substitutionsbehandling ex Suboxone.

Kommunen

  1. Samordnad individuell plan
  2. Behandling av missbruk
  3. Institutionsvård enligt socialtjänstslagen (SoL) eller lagen om vård av missbrukare (LVM)

Övriga aktörer

Läkemedelsberoende handläggs i första hand av den som har förskrivit läkemedlet.
Alkoholintoxikation (≥3,5 ‰), annan svår allmänpåverkan handläggs inom somatisk vård.
Företagshälsovården kan ha visst ansvar beroende på avtalsformulering med företaget.

Diagnostik och utredning

Diagnostik förutsätter att frågor kring alkohol och droger tas upp i möten med patienter i vården. Individer med ohälsosamt substansbruk kan söka vård på grund av andra problem t.ex. förmaksflimmer, värk, nedstämdhet, upprepad sjukskrivning.

Användbara strukturerade instrument för diagnostik se Missbruk och beroende - skattningsskalor.

Underlag för laboratoriemässig bedömning av alkoholkonsumtion 

Prevention

Handlingsplan för det alkohol- och drogförebyggande arbetet i Jönköpings län 2009-2014 (Pdf, nytt fönster)

Graviditet och missbruk

Personalen inom MHV identifierar kvinnor med riskbruk/missbruk/beroende enligt följande länk.

Gravida kvinnor med etablerad missbruksproblematik behöver täta uppföljningar och kvalificerat stöd och behandling av yrkesgrupper med beroende- och socialkurativ kompetens. Om kvinnan inte klarar öppenvårdsbehandling ska hon ges möjlighet att få behandling inom slutenvården. 

Behandling

Behandling vid ohälsosamt substansbruk kräver ofta en kombinerad insats inom flera områden. Det bör omfatta information, psykosocialt stöd, psykoterapi och i vissa fall läkemedelsbehandling.
Läkemedel vid missbruk

Medelsvår till svår abstinens kan kräva medicinsk behandling.
Abstinensbehandling

Den insats som troligen har störst långsiktig effekt är den personliga kontakten med behandlaren. Det är viktigt att uppföljningen inte är vid behov utan planerade återbesök. 

Läkemedelsmissbruk

Legal förskrivning av läkemedel kan vara inkörsporten till missbruk. Som förskrivare skall vi pröva indikationerna noggrant för de substanser som har en tillvänjningspotential. Informera vid första förskrivning om vikten av användning under avgränsad tid liksom om tidiga tecken på tillvänjning. Lågdosberoende är en realitet. Understryk också vikten av att läkemedlet ej används av annan person.

Grundregeln är att den som sätter in läkemedel med tillvänjningspotential också ansvarar för diskussion vid eventuell ordinationsförlängning/utsättning. Bestäm gärna behandlingstid före insättning och vid behov ordinera även nedtrappning.

Analgetika, anxiolytika och hypnotika liksom på senare tid också antiepileptika finns illegalt tillgängliga på nät- och svarta marknaden. 

Drogtester

Principiellt ska man inte ha en övertro till drogtester. Man bör beakta risken för falskt positiva resultat. Som screening kan urinstickor användas men vid positivt utslag bör kvantitativ bestämning utföras. När man utför provtagning för polismyndigheten är det viktigt att följa de instruktioner som gäller i aktuellt ärende. Urinprover lämnas under inspektion.
 

Sjukskrivning

Beroende som sådant är inte sjukskrivningsgrundande, men väl åtföljande skador med funktionsnedsättning. Under avgiftningsfas kan det vara motiverat med heltidssjukskrivning, men olika grader av deltidssjukskrivning är att föredra. Om sjukskrivning används som del av behandling, kan det vara lämpligt med retroaktiv sjukskrivning. Vid behandling på exempelvis behandlingshem kan heltidssjukskrivning vara aktuell.
Försäkringsmedicinskt beslutsstöd - skadligt bruk av alkohol, Socialstyrelsen (nytt fönster) 

Uppföljning

Anmälningsskyldighet inom vården samt annan juridik

  1. Misstanke om barn som far illa. Enligt SoL §1 kapitel 14. Tvingande anmälningsskyldighet.
  2. Läkares skyldighet att anmäla olämplighet att inneha körkort på grund av medicinska skäl. Körkortslagen §10 kapitel 2.
  3. Läkares skyldighet att anmäla olämplighet att inneha vapen. SFS 1996:67 kap. 6 §6. SOSFS 2000:16 SOSFS 2003:18 Föreskrifter och allmänna råd om läkares skyldighet att göra anmälan enligt 6 kap. 6§ vapenlagen (1997:67).  "Skjutvapen bör inte innehas av personer som vårdas för psykisk störning då de är olämpliga att inneha sådana vapen". Ansvarig läkare är skyldig att omedelbart anmäla sådant förhållande till polismyndighet.
     SoSB 42401 Anmälan enligt 6 kap. 6 §§ vapenlagen (1996:67) (Pdf, nytt fönster)
  4. Anmälningsskyldighet enligt LVM och skyldighet att på begäran utfärda intyg om hälsotillstånd enligt LVM §9.
    Lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall, Sveriges riksdag (nytt fönster)
  5. Vårdintyg kan vara aktuellt när berusning medför så kraftig störning att det motsvarar allvarlig psykisk sjukdom. Lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) i de flesta fall enligt §4, men vid häktning/arrestering kan §5 bli aktuell. I sällsynta fall vid konvertering inom psykiatrisk slutenvård §11.

Körkortsintyg

Körkortsintyg kan inte ses som sjukvård. Om patienten redan har en etablerad behandlingskontakt för sitt missbruk inom sjukvården, bör intyget utfärdas på den enheten. I övriga fall bör ansvar för intygsutfärdande åvila den vårdenhet inom primärvården där individen är listad utifrån ett allmänt ansvar för utfärdande av patientrelaterade intyg. OBS! Här finns särskilda riktlinjer för ersättning vid besök och provtagning
Intygsavgifter

I rehabiliteringsplanen kan ingå ordination på alkolås.
Alkolås

Barnperspektivet

Barnperspektivet

Kvalitetsindikatorer

 

Fastställt: 2011-10-18

Reviderad: 2016-03-09

Giltigt till och med: 2018-03-09

Fastställt av: Medicinsk programgrupp psykiatri och primärvård

Ansvarig grupp: Psykiatri vuxna

Granskat av grupp: Psykiatri vuxna

Kontaktperson för innehåll:

Lennart Spång, Distriktsläkare, Aneby Vårdcentral, Privata vårdgivare

Författare:

Uppdaterad: 2017-04-04
Johanna Rosander, Folkhälsa och sjukvård, Verksamhetsnära funktion