Region Jnkpings ln Fakta - allmänt kliniskt kunskapsstöd
plus.rjl.se/fakta

Våld i nära relationer

Att fråga om och uppmärksamma våld i nära relationer kan uppfattas som ett påtagligt stöd från samhällets sida 

Innehåll på sidan:

Vårdnivå och remiss

Vårdintyg ska utfärdas på Socialstyrelsens blankett SOSFS 2013:4 Bilaga 5 (pdf, nytt fönster).

Blanketten tillämpas för vårdintyg enligt:

  • §4 LPT (vanligen tillämplig för primärvården)
  • §11 (konvertering från HSL till LPT för patient som vårdas enligt HSL, på psykiatrisk klinik)
  • §5 LRV (vårdintyg för anhållna eller häktade personer)

Tvångsvård får endast ges om:

  • patienten lider av allvarlig psykisk störning OCH
  • patienten har ett oundgängligt behov av kvalificerad psykatrisk dygnet-runt-vård OCH
  • patienten motsätter sig sådan vård eller det finns grundad anledning att anta att vården inte kan ges med patientens samtycke
  • det ska även beaktas om patienten är farlig för egen eller annans säkerhet eller fysiska/psykiska hälsa
  • enbart psykisk utvecklingsstörning eller demens är inte tillräckligt skäl för tvångsvård.

Patientens identitet ska styrkas med giltig identitetshandling, personlig kännedom eller via exempelvis personal. Vårdintyget måste vara korrekt ifyllt, signerat och innehålla efterfrågade uppgifter kring vårdintygsskrivande läkare inkl direkttelefonnummer.
Vid ofullständigt intyg ska mottagande psykiatrisk klinik i första hand kontakta intygsskrivande läkare för komplettering.

Primärvårdens uppdrag

Primärvården har det huvudsakliga ansvaret för vårdintygshantering utanför sjukhuset.Detta gäller även för  patienter med  en pågående vårdkontakt med psykiatrin, men då  bör kontakt tas mellan primärvårdsläkare och psykiater för att optimera handläggningen. Primärvården har inget ansvar för patient som befinner sig på psykiatrisk klinik inklusive akuttmottagning.

Vårdintygsbedömning ska som regel, med vissa undantaggöras i patientens hem- eller närmiljö och ska inte göras av ensam läkare. Socialjouren (kontakt via SoS Alarm) hemsjukvårdsjouren (kontakt via respektive hemsjukvårdsteams direktnummer) eller psykiatrisk vårdjour inom Jönköpings sjukvårdsområde (nås via Psykiatriska akutmottagningen  under tjänstgöringstid kl 08.00-22.00 ) kan bistå. I undantagsfall och när det är uppenbart olämpligt att vistas i hem- eller närmiljö (till exempel då småbarn finns i hemmet) kan polistransport med hjälp av polishandräckning bli aktuell till mottagning (vårdcentral eller jourcentral) eller till polisstation där vårdintygsbedömning görs.

När frågan uppkommer om ev behov av vårdintygsbedömning ska i första hand vårdcentral med områdesansvar (vårdintygsbedömning ingår enligt Regelboken i så kallat geografiskt områdesansvar) (vardag kl 8-17) eller områdesansvarig (Höglandet, Jönköping respektive Värnamo) distriktsläkarbakjour (övrig tid) kontaktas och vårdintygsbedömning göras av denne. Detta gäller även när Polismyndigheten agerar (så kallat Polismästarbeslut).

Alla legitimerade läkare i allmän tjänst eller läkare som enligt avtal med landstinget har till uppgift att utföra undersökningar för vårdintyg kan begära polishandräckning  vid vårdintygsbedömning i hemmet (till exempel för att få tillträde till hemmet och för att tillskapa en säker miljö) eller på  mottagning.

Polishandräckning kan även begäras för transport av patient med skrivet vårdintyg (kan medsändas med polisen) till psykiatrisk klinik. Distriktsläkaren ska, i samband med alla vårdintyg, kontakta psykiatriska kliniken och överrapportera samt ansvarar för att korrekt ifyllt vårdintyg i original medföljer patienten.

Begäran om polishandräckning kan faxas ( använd nedanstående blankett). Man kan ange både begäran om biträde vid bedömning och eventuell transportbiträde på samma blankett. Man kan även maila en begäran till polisens funktionsbrevlåda vb-rlc.ost@polisen.se. Kontakta i båda fallen vakthavande polisbefäl tel 010-56 94 255 ( numret ska läggas på intranätet för att inte bli allmänt tillgängligt) för att bekräfta). Det går även att kontakta samma instans och muntligen få ett beslut om biträde för att sedan lämna över ifylld blankett till polispatrullen som kan ombesörja vidarebefordran.

För att involvera polisen i ärendet ska det finnas grundad anledning att tro, att polisens medverkan, krävs i sammanhanget. Rutinmässig begäran om handräckning för att enbart få en transport utförd får inte ske.

OBS! Polishandräckning kan ej begäras till annan enhet om det inte är avtalat på förhand med mottagaren.
Blankett "Begäran om polishandräckning", Word (nytt fönster)  länk = plus.rjl.se/info_files/infosida39803/Bitrade_av_polis2.docm

Journalföring

All dokumentation sker i patientens primärvårdsjournal, förutom vårdintyget som följer patienten. I journalen ska dokumenteras huruvida vårdintyg utfärdats eller ej och på vilka grunder. Om vårdintyget INTE utfärdas krävs som regel en utförlig dokumentation kring status och suicidriskbedömning.

Diagnostik och utredning

Diagnostik bygger på observationer och anamnes. Det är viktigt att ställa frågor kring våld i kontakten med patienten för att identifiera personer som är utsatta för eller utövar våld, något som Socialstyrelsen rekommenderar i sina nya riktlinjer.

Att ställa frågan kring våld

Våld är varje handling riktad mot annan person, som genom att den skrämmer, smärtar, skadar eller kränker, får personen att göra något mot sin vilja, eller att avstå från att göra något personen vill.

Våld i form av kränkning, som man utsatts för eller utövat, är en riskfaktor för såväl fysisk som psykisk ohälsa och missbruksproblematik, men även en riskfaktor för suicid. Man bör särskilt beakta individer som har nedsatt fysisk eller kognitiv funktion och på grund av dessa inte kan skydda sig.

Symtom

Förutom akuta skador, såsom blåmärken, frakturer, stick- och brännskador, är ångest, depression och PTSD (posttraumatiskt stressyndrom) vanliga symptom som kan orsakas av att leva i en våldsam relation. Beakta risken för att offret kan utveckla suicidala tankar.

Riskbedömning

Suicidprevention 

Behandling

För att skydda känsliga uppgifter i patientärenden där misstanke om eller där våld i nära relationer förekommer, ska kontakten dokumenteras under sökordet ”våldsutsatt” i journalen. Detta sökord har per automatik en högre sekretessgrad.

Dokumentation

Om ett brottsoffer söker akut vård är det viktigt ur rättssäkerhetssynpunkt att undersökande läkare för noggranna journalanteckningar över skadans omfattning och allra helst fotograferar före och efter behandling. Polismyndigheten kan begära ett rättsintyg.

Utfärdande av rättsintyg

Sekretess gällande barn:

Vid misstanke om att barn kan fara illa finns en skyldighet att anmäla till socialtjänsten. Se mer information under Barnperspektivet.

Sekretess gällande vuxna:
Hälso- och sjukvården samt socialtjänsten har sekretess. Det ska finnas lagstöd för att bryta sekretessen. Enligt Offentlighet och sekretesslagen SFS 2009:400 10:e kapitlet §23 (nytt fönster) har man rätt att bryta sekretess om misstanke finns om att brott är begånget och kan leda till minst ett års fängelse, eller försök till brott som kan ge fängelse i minst 2 år, samt spridning av smitta enligt Smittskydsslagen. Frågor kan besvaras av Åklagarmyndigheten tel 036- 30 93 70.
Smittskyddslag (2004:168), Sveriges Riksdag (nytt fönster)

Barnperspektivet

Barn som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående vuxna är brottsoffer, befinner sig i en mycket utsatt position och måste uppmärksammas för att få det skydd och stöd de behöver.

Fastställt: 2013-02-08

Reviderad: 2015-06-01

Giltigt till och med: 2017-06-01

Fastställt av: Medicinsk programgrupp psykiatri och primärvård

Ansvarig grupp: Psykiatri vuxna

Granskat av grupp: Psykiatri vuxna

Kontaktperson för innehåll:

Lennart Spång, Distriktsläkare, Aneby Vårdcentral, Privata vårdgivare

Författare:

Uppdaterad: 2017-06-26
Johanna Rosander, Folkhälsa och sjukvård, Verksamhetsnära funktion