Region Jnkpings ln Fakta - allmänt kliniskt kunskapsstöd
plus.rjl.se/fakta

Ätstörningar hos vuxna

Ätstörning definieras som en över tid fortlöpande störning i ätbeteende eller viktreglerande beteende som påtagligt påverkar fysisk hälsa eller psykosocial funktionsnivå. Störningen skall inte vara sekundär till känd medicinsk åkomma eller annan psykiskatrisk störning Etiologi

Innehåll på sidan:

Vårdnivå och remiss

Angående barn och ungdomar 0 - 18 år se särskilt  Fakta Ätproblematik hos barn och ungdomar

För vuxna ansvarar primärvården främst för somatisk utredning och information om kost och enklare stödinsats. Vid svårare tillstånd remitteras till vuxenpsykiatrisk enhet.
Vårdriktlinjer för samverkan mellan psykiatri och primärvård för vuxna

Diagnoskriterier enligt DSM IV

  1. Anorexia nervosa. Patienten accepterar inte normalvikt relaterat till ålder och längd.Föreligger  intensiv rädsla att gå upp i vikt kombinerat med störd kroppsupplevelse. För kvinnor: amenorré minst 3 månader. Självsvälten kan, men behöver ej, vara kombinerad med självrensande åtgärder (självframkallade kräkningar eller missbruk av laxermedel, lavemang eller diuretika).
    Diagnoskriterier enligt DSM IV - Anorexia nervosa
  2. Bulimia nervosa. Återkommande hetsätning där patienten under avgränsad tid intar väsentligt större mängd mat än normalt och tycker sig ha förlorat kontrollen över ätandet. Kompensatoriskt beteende med eller utan självrensning , fasta eller överdriven motion. Beteendet skall förekomma minst 2 dagar  per vecka under 3 månader.
    Diagnoskriteier enligt DSM IV - Bulimia nervosa
  3. Ätstörning UNS. Ätstörning som ej uppfyller kriterierna för specifika ätstörningarna.
    Diagnoskriterier enligt DSM IV - Ätstörningar UNS

Se även följande kunskapsstöd Fakta Levnadsvanor - Mat

Diagnoskriterier enligt DSM V

DSM-5 är den diagnosmanual so riktlinjerna utgår från. Den innehåller en del förändringar jämfört med DSM-IV, som de tidigare riktlinjerna byggde på. Dels finns det förändringar i kriterierna för Anorexia nervosa och Bulimia nervosa, dels finns det flera nya diagnoser som ingår i gruppen ätstörningar och ödorelaterade syndrom, se ovan.

Diagnostik och utredning

En stor andel av patienter med ätstörning är bedömda före vuxen ålder inom BUP, Ätproblematik hos barn och ungdomar (Fakta psykisk hälsa barn och ungdom). För denna grupp blir det i första hand aktuellt med uppföljningar av medicinska konsekvenser och i samband med besök återkommande viktkontroller.

Somatiskt:
Vid primär utredning utesluts hyper- och hypothyreos, binjurebarkinsufficiens, hypofysinsufficiens, diabetes och inflammatoriska tarmsjukdomar,  malabsorption eller malignitet.
Undersökningar vid primär somatisk bedömning av ätstörning hos vuxna

Psykiatriskt:
Vid den psykiatriska diagnostiken bör man utesluta att viktförändring beror på annan psykiatrisk sjukdom. Det finns ofta en samsjuklighet med andra psykiatriska tillstånd. 

Vanliga undersökningsfynd vid anorexia nervosa:
Avmagring, kalla händer och fötter, torr och sprucken hud, perifer cyanos, tunt hår, bradykardi, hypotension, hypotermi, lanugobehårig, perifera ödem, försenad längdtillväxt, tand- och tandköttsskador, försenad pubertetsutveckling
Vanliga fynd vid  somatisk utredning av ätstörning, försäkringsmedicinskt beslutsstöd, Socialstyrelsen (nytt fönster)

Behandling

För flertalet av patienter med lindriga ätstörningsbesvär kan vanliga kostråd och information om tillståndet vara tillfyllest. Vid medelsvåra till svåra tillstånd finns flera alternativ.
Allmänna riktlinjer vid behandling av anorexia nervosa

Det finns också möjlighet till flera olika psykoterapeutiska metoder Psyko-pedagogiska och psyko-terapeutiska behandlingsmetoder och farmakologisk behandling. Behandling med farmaka vid ätstörningar

Vid svåra tillstånd kan det vara nödvändigt med psykiatrisk slutenvård. Medicinska kriterier - indikationer för slutenvård

Vid remiss till psykiatrisk behandling i slutenvård bör man alltid överväga om vården kan genomföras frivilligt eller om en undersökning för vårdintyg ska utföras.

Vid extrem svält är det viktigt med en samverkan multidisciplinärt mellan psykiatri, internmedicin,  dietist och sjukgymnast. Viktigt att vårdplan upprättas i samverkan med patient och anhöriga. Svåra svälttillstånd kan vid för snabb renutrition leda till refeedingsyndrom Anorexia nervosa in adults and adolescents: The refeeding syndrome (engelsk text).

I slutenvård börjar man vid svår svält med nutrition på 30 - 40 kcal/kg kroppsvikt och successivt öka till ca 70 - 100 kcal/kg.

Sjukskrivning

Uppföljning

Skattning av symtom kan utföras med hjälp av skattningsskala för ungdom EDE-Q. EDE-Q ungdom (pdf, nytt fönster) Information omkring tolkning av skattningsskalan Tolkning av EDE-Q ungdom

Ytterligare instrument BSQ Body Shape Questionnarie BSQ (pdf, nytt fönster)

Barnperspektivet

Barnperspektivet

Kvalitetsindikatorer

Deltagande i nationellt kvalitetsregister för ätstörning (RIKSÄT – KCP),  andelen patienter som är registrerade i RIKSÄT

RIKSÄT - Nationellt kvalitetsregister för ätstörning, SKL (Nytt fönster)

Fastställt: 2013-10-11

Reviderad: 2016-08-15

Giltigt till och med: 2018-08-15

Fastställt av: Medicinsk programgrupp psykiatri och primärvård

Ansvarig grupp: Psykiatri vuxna

Granskat av grupp: Psykiatri vuxna

Kontaktperson för innehåll:

Lennart Spång, Distriktsläkare, Aneby Vårdcentral, Privata vårdgivare

Författare:

Uppdaterad: 2016-09-28
Johanna Rosander, Folkhälsa och sjukvård, Verksamhetsnära funktion