Region Jnkpings ln Fakta - allmänt kliniskt kunskapsstöd
plus.rjl.se/fakta

Muntorrhet

Innehåll på sidan:

Vårdnivå och remiss

Första omhändertagandet i primärvården.
Det är vanligt att patienten söker för annat symtom. Muntorrhet är ofta en dold faktor i patientens problembild och  en vanlig genes till globus/dysfagi, nedsatt smaksinne,  karies och tandlossning. Muntorrhet kan innebära såväl en subjektiv upplevelse av muntorrhet (xerostomi) som en objektivt uppmätt minskning av mängden producerad saliv (hyposalivation). Ofta, men långt ifrån alltid, sammanfaller de två tillstånden.
Med åldern minskar ofta salivproduktionen och saliven får försämrad kvalitet. Det är ofta en måttlig minskning men kan innebära att äldre lättare drabbas av muntorrhet vid sjukdom och medicinering. Saliven är en viktig del av kroppens försvar mot bakterie-, virus- och svampinfektioner.

Indikationer för vidare remittering inom sjukvården

Primär utredning som stöder misstanke om Sjögrens syndrom.

Remiss till tandvården för salivmätning sänds till; Käkkirurgiska kliniken, Länssjukhuset Ryhov, 551 85 Jönköping.
Det är viktigt att det framgår tydligt på remissen att salivmätningen är en del i Sjögrensutredning då tandvårdskostnader i denna diagnos ersätts ekonomiskt via bedömningsenheten tandvård. Om detta ej framgår tydligt debiteras remitterande enhet.

Diagnostik och utredning

Man har tre par spottkörtlar som bildar totalt 1-1,5 liter saliv varje dygn. Det finns två sorters saliv,  mukös saliv som är seg och trögflytande med hög viskositet och serös saliv som är vattnig och lättflytande med låg viscositet.

Saliven bildas i de stora spottkörtlarna när man äter, men som är vilande mellan måltiderna. De små spottkörtlarna under slemhinnan bildar saliv hela tiden. Denna saliv är trögflytande och skall smörja och skydda munnen och tänderna.
Det finns ett flertal olika orsaker till minskad salivbildning. Långvarig stress, munandning ex. vid nästäppa. Sjukdomar som RA, Sjögrens syndrom, Parkinsons sjukdom, depression, diabetes, uremi. Cancer med strålbehandling mot huvud och hals.

Den vanligaste orsaken till muntorrhet är läkemedelsbiverkan. Ungefär 200 läkemedel från ca 25 olika läkemedelsgrupper kan ge minskad salivbildning. Ex. psykofarmaka, antidepressiva, diuretika, antikolinergika.

Muntorrhet skall anses föreligga när vilosaliven understiger eller är lika med 1,5 ml för en mätperiod om 15 minuter det vill säga 0,1 ml per minut och när sekretionshastigheten i tuggstimulerad saliv understiger eller är lika med 0,7 ml per minut i 5 minuter. Utredning görs genom mätning av vilo- och stimulerad saliv ( remiss Tandvården se ovan).

Symtom

Muntorrhet , obehaglig smak i munnen, dålig andedräkt och sveda. Svårigheter att svälja, tugga och tala. Karies och tandlossning. Munvinkelragader, torra och nariga läppar. Minskad eller förändrad smak, globus, sår i slemhinnorna, svampinfektion och svårigheter med tandprotes.

Utredning

Vid uttalad muntorrhet och misstanke om Sjögrens syndrom (ögon- och muntorrhet) kan remiss för utredning av detta övervägas, Sjögrens syndrom  länk till ortoped- och reumatologklinikens PM.

Prevention

Det är viktigt att påpeka sambandet med muntorrhet som biverkan vid utskrivning av läkemedel . Särskilt gäller detta läkemedel med antikolinerg effekt och diuretika. I nedanstående länk finns en förteckning över läkemedel som kan ge muntorrhet: Läkemedel och muntorrhet, 1177 Vårdguiden (nytt fönster)

Behandling

  • Ompröva indikationen för läkemedelsbehandling enl. ovan.
  • Noggrann munhygien, undvika sötade drycker.
  • Underlätta ätandet genom att fukta munnen innan måltid, undvika torra och smuliga konsistenser samt dricka mellan tuggorna. Skölja ur munnen med vatten efter varje måltid.
  • Att svälja matoljeblandat vatten kan ge god komforteffekt för denna patientgrupp.
  • Salivstimulerande, se länk: Munhåla och svalg, Rådgivande läkemedelslista, Region Jönköpings län

Uppföljning

Viktigt med regelbundna kontroller hos tandhygienist/tandläkare.

Omvårdnad

Viktigt med rengöring, fuktning och återfuktning av munhålan på svårt sjuka patienter samt inom den palliativa vården.
Munhälsa, översikt, Vårdhandboken.se (nytt fönster)

Fastställt: 2011-04-08

Reviderad: 2015-09-25

Giltigt till och med: 2017-09-25

Fastställt av: Medicinsk programgrupp öron, näsa och hals och primärvård

Ansvarig grupp: Öron, näsa och hals

Granskat av grupp: Öron, näsa och hals

Kontaktperson för innehåll:

Olof Nielsen, Distriktsläkare, Gnosjö vårdcentral, Vårdcentralerna Bra Liv

Författare:

Uppdaterad: 2017-09-22
Johanna Rosander, Folkhälsa och sjukvård, Verksamhetsnära funktion