Region Jnkpings ln Fakta - allmänt kliniskt kunskapsstöd
plus.rjl.se/fakta

Faryngotonsillit

Innehåll på sidan:

Vårdnivå och remiss

Patienter med akuta symtom på ont i halsen, dvs. ont varje gång de sväljer men utan tecken på en virusorsakad övre luftvägsinfektion som t.ex. snuva, hosta och nästäppa bör bedömas av en läkare/SIM-sköterska inom 1–(2) dygn.

Kraftig allmänpåverkan, uttalad smärta, svårigheter att svälja, andas, gapa och/eller diarré och kräkningar, bör föranleda akut undersökning då det kan tyda på allvarlig infektion.

Indikationer för remiss till öronklinik:

  • Vid kraftig allmänpåverkan bör patienten remitteras akut till sjukhus, oberoende av resultat av snabbtest.
  • Peritonsillit.
  • Nutritionsproblem pga. halsont/svullnad.
  • Upprepade verifierade tonsilliter (> 3 - 4 per år) då tonsillektomi kan övervägas.
  • Malignitetsmisstanke.

Diagnostik och utredning

Klinisk undersökning och bedömning av läkare/SIM-sköterska skall alltid föregå beslut om provtagning med snabbtest för streptokocker.CRP kan inte skilja mellan bakteriell eller virusorsakad faryngotonsillit

Virusinfektioner är den vanligaste orsaken till faryngotonsillit, framför allt om patienten samtidigt har snuva och hosta. Sätt i dessa fall virusdiagnos utan provtagning! Ta först ställning till om fördelarna med antibiotikabehandling överväger nackdelarna för den enskilda individen, innan du tar ställning till etiologisk diagnostik, t.ex. snabbtest för GAS.

Hos barn < 3 år är halsinfektion orsakad av GAS mycket ovanlig varför annan diagnos bör övervägas vid feber och luftvägssymtom, test dock vara motiverat vid verifierad streptokockinfektion i familjen.

Tag snabbtest för streptokocker på de patienter (tre år och äldre) som uppfyller ≥ 3 av följande Centorkriterier

  • feber >38.5
  • ömmande lymfkörtlar i käkvinklarna
  • belagda tonsiller (vuxna) eller rodnade svullna tonsiller (barn 3-6 år)
  • ingen hosta

Svalgprov ska tas i god belysning, till exempel med pannlampa. Provtagningspinnen pressas mot tonsillytorna och förs uppåt och neråt på båda tonsillerna, men skall inte vidröra tunga eller uvula. Negativt test för GAS kan förväntas hos cirka 50 % av patienterna med ≥ 3 Centorkriterier. Asymtomatiskt bärarskap av GAS är vanligt förekommande, speciellt hos barn.

Behandling

Informera patienten om normalförloppet vid faryngotonsillit, oberoende av om antibiotika förskrivits eller inte. Vi föreslår att ni delar ut patientråden från Smittskyddsinstitutet till alla patienter. Ny kontakt bör ske vid försämring eller utebliven förbättring inom tre dagar.

 Effekter av antibiotika:

  • Om 3-4 kriterier och pos snabbtest – 1 till 2,5 dygns kortare sjukdom
  • Om 3-4 kriterier och neg snabbtest – Ingen påvisbar effekt
  • Enbart halsont och pos snabbtest – < 1 dygns kortare sjukdom

Förstahandsval:

GAS är alltid känsliga för betalaktamantibiotika varför terapisvikt inte förekommer om rätt dos intas.

Barn: Fenoxymetylpenicillin 12,5 mg/kg kroppsvikt x 3 i 10 dagar.

Vuxna: Fenoxymetylpenicillin 40-80 kg, 800 mg x 3 i 10 dagar. >80 kg, 1g x 3 i 10 dagar.

Vid säkerställd penicillinallergi:

Barn: Klindamycin 5 mg/kg kroppsvikt x 3 i 10 dagar.

Vuxna och barn >35 kg: Klindamycin 300 mg x 3 i 10 dagar.

Terapisvikt. Ompröva diagnos! Mononukleos?

Recidiv definierat som återinsjuknande inom en månad efter avslutad behandling, förekommer i < 10% och, bör verifieras med odling eller snabbtest. PcV är olämpligt om det gavs vid den första behandlingen. Istället bör klindamycin eller cefadroxil väljas.
Barn Klindamycin 5 mg/kg kroppsvikt x 3 i 10 dagar, alternativt Cefadroxil 15 mg per kg kroppsvikt × 2 i 10 dagar.
Vuxna: Klindamycin 300 mg x 3 i 10 dagar alternativt Cefadroxil 500 mg x 2 i 10 dagar.

Vid upprepade recidiv: försök kartlägga ev. smittkällor i patientens närmaste omgivning. Antibiotikabehandling av GAS-bärare kan övervägas vid fler än två recidiv inom familjen. Vid anhopning av fall i förskolan (=cirka en tredjedel eller mer av barnen på en avdelning har konstaterad eller misstänkt streptokockinfektion) kan en kartläggning och intervention vara motiverad.

Sjukskrivning

Vid tonsilliter med uttalade symtom kan arbetsförmågan i samtliga arbeten vara nedsatt i 1 vecka, det vill säga inom tiden för egen sjukanmälan. Vid peritonsillit är allmäntillståndet oftast så påverkat att det i samtliga arbeten kan motivera en sjukskrivning upp till 2 veckor. Det finns inget som talar för att risken att en tonsillit utvecklas till en peritonsillit eller att patienten återinsjuknar om patienten återgår "för tidigt" i arbete.

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd, Sjukskrivning vid tonsillit, faryngit, peritonsillit, Socialstyrelsen (nytt fönster)

Kvalitetsindikatorer

PVQ Infektion, Andel antibiotikabehandlade faryngotonsillitdiagnoser med neg Strep-A, LM Förskrivna: Andel antibiotikabehandlade faryngotonsillitdiagnoser med negativ Strep-A test, LM Förskrivna.

PVQ Infektion, Andel antibiotikabehandlade faryngotonsillitdiagnoser med pos Strep-A, LM Förskrivna: Andel antibiotikabehandlade faryngotonsillitdiagnoser med positiv Strep-A test, LM Förskrivna.

PVQ Infektion, Andel antibiotikabehandlade faryngotonsillitdiagnoser utan Strep-A, LM Förskrivna: Andel antibiotikabehandlade faryngotonsillitdiagnoser utan Strep-A, LM Förskrivna.

PVQ Infektion, Andel faryngotonsillit/peritonsillit som antibiotikabehandlas, LM Förskrivna: Andel antibiotikabehandlade faryngotonsillitdiagnoser av alla faryngotonsillitdiagnoser, LM Förskrivna.

PVQ Infektion, Andel faryngotonsillitdiagnoser av alla luftvägsinfektionsdiagnoser: Andel faryngotonsillitdiagnoser av alla luftvägsinfektionsdiagnoser.

PVQ Infektion, Andel positiva Strep-A test av alla tagna Strep-A test: Andel positiva Strep-A test av alla tagna Strep-A test.

PVQ Infektion, Antal faryngotonsillitdiagnoser /1000 listade: Antal faryngotonsillitdiagnoser /1000 listade.

PVQ Infektion, Förstahandsantibiotika vid faryngotonsillit/peritonsillit, LM Förskrivna: Andel antibiotikabehandlade faryngotonsillitdiagnoser som behandlas med förstahandsantibiotika (PcV), LM Förskrivna.

Länkarna ovan kommer inom snar framtid att ersättas av diagram med resultat för enskild vårdcentral med nationell jämförelse.

Fastställt: 2008-09-25

Reviderad: 2016-01-13

Giltigt till och med: 2018-01-13

Fastställt av: Medicinsk programgrupp Öron, näsa och hals

Ansvarig grupp: Öron, näsa och hals

Granskat av grupp: Öron, näsa och hals

Kontaktperson för innehåll:

Olof Nielsen, Distriktsläkare, Gnosjö vårdcentral, Vårdcentralerna Bra Liv

Författare:

Uppdaterad: 2017-05-16
Johanna Rosander, Folkhälsa och sjukvård, Verksamhetsnära funktion