Region Jnkpings ln Specialiserat kliniskt kunskapsstöd
www.domannamn.se

Hjärtinfarkt, definition och diagnostik

Definition

Hjärtinfarkt definieras som myokardskada orsakad av ischemi.

Diagnos

Den totala kliniska bedömningen är avgörande för diagnossättningen. Det krävs en signifikant ökning/minskning av Troponin med åtminstone ett värde ovan beslutsgränsen (>99 percentilen, för hsTnT; >14ng/L). Vid värden nära beslutsgränsen bör skillnaden mellan lägsta och högsta värdet vara > 50% av det lägre värdet.

Dessutom krävs minst ett av nedanstående kriterier:

  1. Symtom på ischemi: Bröstsmärta > 20 minuter eller andra symtom som ger stark misstanke om pågående hjärtinfarkt.
  2. EKG förändringar som talar för en akut ischemisk process:
    a. Nytillkomna ST-T-förändringar. För STEMI ≥ 2 mm ST-höjning i två närliggande bröstavledningar V2-V3 (1.5 mm för kvinnor) eller ≥ 1 mm i övriga avledningar.
    b. Nytillkommet vänster grenblock eller Q-vågor.
  3. Nytillkommen förlust av viabelt myokardium som påvisats med exempelvis UKG, MR eller myokardscint.
  4. Obduktionsfynd som bekräftar diagnosen.

Diagnoskoder för akuta coronara syndrom

Det finns inte ICD-koder för STEMI respektive NSTEMI. Diagnos för Q respektive icke Q-vågsinfarkt sätts. I journaltext bör det framgå om tillståndet bedömts som STEMI eller NSTEMI, vilket också är mycket viktigt att man registrerar  i SWEDEHEART.

Akut hjärtinfarkt i21.0 – i21.9

Hjärtinfarkt (I21.X) ska endast sättas i ett kliniskt sammanhang förenligt med myokardskada orsakad av ischemi. Görs bedömningen att det är en typ II-infarkt, sätts diagnosen som bidiagnos - såvida inte den resulterande infarkten blir den dominerande orsaken för vårdtillfället.

Reinfarkt i22.0 – i22.9

(Ny infarkt inom 4 veckor från första insjuknande) definieras som akut hjärtinfarkt ovan. Definieras som ett Troponinvärdehöjning över 20 procent ≥ jämfört med ursprungsvärdet.

Instabil angina i20.0

Är en kliniskt grundad diagnos. Typiska symtom med/utan nya EKG-förändringar och förhöjda infarktmarkörer.

Symtom

  • Känd angina som inom senaste 4 veckorna påtagligt ändrat karaktär: blivit daglig, mer lättutlöst, mer långdragen, svarar sämre på nitroglycerin eller uppträder i vila.
  • Nydebuterad angina med progredierande symtom inom de senaste 4 veckorna.
  • Lättutlöst angina under 4 första veckorna efter akut hjärtinfarkt.

EKG

Övergående eller bestående ST- och/eller T-vågsförändringar utan Q-vågsutveckling eller R-vågsförlust.

Biokemiska markörer

Eventuellt stegrade men så att definitionen för infarkt inte uppfylls.

Subtyper av hjärtinfarkt

Sedan några år tillbaka används i ökande omfattning en karaktärisering av hjärtinfarkten som utgår ifrån orsaken.

Riktlinjer för definition av hjärtinfarkt skiljer mellan olika subtyper:

  • Typ 1-infarkt är det klassiska instabila placket. Kod U98.1
  • Typ 2-infarkt är myokardskada sekundärt till ischemi av annan genes.  Till exempel arytmi, anemi, hypotension eller spasm. Kod U98.2
  • Typ 3-infarkt är hjärtdöd där man inte hunnit ta myokardskademarkörer. Kod U98.3
  • Typ 4a: infarkt i samband med perkutan kranskärlsintervention (PCI). U98.4A
          4b: infarkt i samband med stenttrombos som är dokumenterad på angiografi eller vid obduktion. U98.4B
  • Typ 5-infarkt i samband med koronar bypass-kirurgi (CABG) . U98.5

Tolkning av förhöjda troponiner

Förhöjning av Troponinnivåer är ett prognostiskt ogynnsamt tecken oavsett orsak. Många sjukdomstillstånd är förenade med lätt förhöjda troponiner utan ett kliniskt sammanhang förenligt med hjärtinfarkt, vilket speglar en hjärtpåverkan, utan att utgöra en hjärtinfarkt.  Man måste dock alltid väga in genesen till myokardskadan innan behandlingsbeslut fattas. Således ska patienter med Tn-läckage med till exempel sepsis, hjärtsvikt, lungemboli, myokardit, subaraknoidalblödning, eller elkonvertering vare sig ha infarktdiagnos eller behandling som vid hjärtinfarkt då orsaken till myokardnekrosen i dessa fall vanligen inte är ischemi. Andra objektiva fynd på ischemi, fra EKG- förändringar är viktiga för att skärpa diagnostiken i dessa fall.

Patienter med njurinsufficiens eller annan kronisk sjukdom har inte sällan kroniskt förhöjda troponinnivåer. Det är då extra viktigt att beakta dynamiken i troponinstegringen.

Hos patienter med Typ II-infarkt bör individuell bedömning ske om behov av ytterligare ischemiutredning innan ställningstagande till behandling.

Ansvar för innehåll:

Jan-Erik Karlsson, Ordf. Regional medicinsk programgrupp Hjärtsjukvård

Författare:
Walid El Saadi, ST-läkare
Hjärtsektionen, Medicinkliniken
Länssjukhuset Ryhov, Jönköping

Sofia Sederholm Lawesson, specialistläkare
Kardiogiska kliniken
Universitetssjukhuset i Linköping

Björn Sinnerstad, överläkare
Kardiologiska kliniken
Västerviks sjukhus

Charlotta Lans, leg. sjukgymnast, MSc, specialistsjukgymnast i hjärt- och kärlsjukdomar
HRK Sjukgymnastiken Hus 48
Länssjukhuset Kalmar

Helena Sköldbäck, leg. Sjukgymnast
Sjukgymnastiken hus D4
Länssjukhuset Ryhov Jönköping

Annika Unger, leg. sjukgymnast
Kardiologiska kliniken, Hjärt- och Medicin Centrum
Universitetssjukhuset i Linköping
Innehåll på sidan:

Fastställt: 2015-09-11

Reviderad: 2015-09-11

Giltigt till och med: 2017-09-11

Fastställt av: Regional medicinsk programgrupp hjärtsjukvård och specialistvård

Ansvarig grupp: Hjärta-kärl

Granskat av grupp: Hjärta-kärl

Kontaktperson för innehåll:

Författare:

Mer information

Detta är en fördjupning till Hjärtinfarkt

Uppdaterad: 2015-11-10
Gun Ljungqvist, Folkhälsa och sjukvård, Verksamhetsnära funktion