Region Jnkpings ln Specialiserat kliniskt kunskapsstöd
www.domannamn.se

Förmaksflimmer

Innehåll på sidan:

Vårdnivå och remiss

Många förmaksflimmerpatienter kan skötas i primärvården, till exempel asymtomatiskt förmaksflimmer.

Remiss till Akutmottagning:

  • Preexciterat förmaksflimmer, (förmaksflimmer och samtidig deltavåg på vilo-EKG)
  • Symtomatiskt nydebuterat förmaksflimmer (< 48 tim)
  • Förmaksflimmer med allmänpåverkan

Lokala tillämpningar

Remiss skickas;

H-län:

E-län:

F-län:

Diagnostik och utredning

De subjektiva symtomen vid förmaksflimmer är mycket varierande. Vissa patienter besväras mycket av palpitationer, trötthet och andfåddhet, medan andra helt saknar symtom. Förmaksflimmer leder till försämrad hemodynamik, vilket är särskilt betydelsefullt hos patienter med hjärtsvikt. Förmaksflimmer är också associerat med en ökad risk för trombbildning och embolisering.

Utredning

  • Thyreoideaprover bör kontrolleras hos alla patienter med nydiagnostiserat förmaksflimmer.
  • Ekokardiografi framför allt om genesen är okänd, arbetsprov och Holter-EKG kan bli aktuellt i utvalda fall

Behandling

1. Identifiera och behandla eventuella bakomliggande orsaker eller utlösande faktorer.

2. Frekvensreglering

3. Överväg om återgång till sinusrytm är möjlig eller önskvärd, symtomen är en viktig faktor i den bedömningen. Sannolikheten att återfå stabil sinusrytm minskar med hög ålder, lång flimmerduration, tidigare återfall trots profylax och dilaterade förmak/kammare.

4. Behandling för att återställa/bibehålla sinusrytm: Elkonvertering

5. Överväg antitrombotisk behandling: Riskbedömning

6. Överväg antiarytmisk behandling:

  • Betablockerare används som första alternativ för rytmkontroll om ingen kontraindikation.
  • Om förmaksflimmerrecidiv trots behandling med betablockare kan det bli aktuellt att prova ett annat antiarytmikum tillhörande klass Ic eller klass III.  För att välja bästa alternativ när det gäller antiarytmika för den enskilde patienten rekommenderas diskussion med en kardiolog. Profylax

7.  Förmaksflimmerablation: Vid recidiv av paroxysmalt eller persisterande förmaksflimmer trots behandling med betablockerare och/eller åtminstone ett antiarytmikum tillhörande klass Ic eller III och vid åtminstone måttliga eller svåra symtom (EHRA score- III) som relateras till förmaksflimmer kan remiss till kardiolog övervägas för bedömning och ställningstagande till ablation. Hos vissa patienter kan ablation utan föregående antiarytmisk behandling övervägas.
Ablationsbehandling - förmaksflimmer

8. Övriga Icke-farmakologiska behandlingsalternativ

Sjukskrivning

Förebyggande sjukpenning kan möjliggöra deltagande i hjärtrehabilitering efter arbetsåtergång.
Sjukskrivning vid hjärtrytmrubbningar/förmaksflimmer, Försäkringsmedicinskt beslutsstöd, Socialstyrelsen (nytt fönster)

Uppföljning

Patienter med antiarytmika följs vanligtvis på sjukhusmottagning. Övriga kan följas via primärvård.

Kvalitetsindikatorer

Andel patienter som är adekvat antikoagulerade.

Omvårdnad

Nyupptäckt förmaksflimmer

  • EKG-kontroll för att konstatera förmaksflimmer.
  • Blodtryckskontroll.
  • Lugnt bemötande. Ge individanpassat stöd och information till patient och anhöriga.
  • Om tid för debut av förmaksflimmret kan säkerställas (inom 48 h) uppmanas patienten att vara fastande tills beslut om ev. elkonvertering tas.

Lokala tillämpningar

  • E-län
  • F-län
  • H-län

Rehabilitering

Sjukhusfas

Vid behov tas kontakt med sjukgymnast för information om fysisk aktivitet och träning.

Rehabiliteringsfas

Vid behov kallas patient till sjukgymnast för bedömning av fysisk funktion och fysisk träning i hjärtgrupp. Kontakt förmedlas av sjukgymnast på vårdavdelning alternativt via hjärtmottagning.

Underhållsfas

Sjukgymnast och patient planerar i samråd fortsatt träning utanför sjukvården. Uppföljning av träningen sker enligt lokala tillämpningar.

Ansvar för innehåll:
Jan-Erik Karlsson, Ordf. Regional medicinsk programgrupp hjärtsjukvård

Författare:
Neshro Barmano, ST-läkare
Kardiogiska kliniken
Region Jönköpings län

Stefan Jakobsson, överläkare
Kardiogiska kliniken
Region Jönköpings län

David Olsson, Specialistläkare
Kardiogiska kliniken
Landstinget i Kalmar län

Charlotta Lans, leg. sjukgymnast, MSc, specialistsjukgymnast i hjärt- och kärlsjukdomar
Landstinget i Kalmar län

Helena Sköldbäck, leg. Sjukgymnast
Länssjukhuset Ryhov, Jönköping

Annika Unger, leg. sjukgymnast
Kardiologiska kliniken, Hjärt- och Medicin Centrum
Region Östergötland

Fastställt: 2015-09-11

Reviderad: 2015-11-30

Giltigt till och med: 2017-11-30

Fastställt av: Regional medicinsk programgrupp hjärtsjukvård

Ansvarig grupp: Hjärta-kärl

Granskat av grupp: Hjärta-kärl

Kontaktperson för innehåll:

Författare:

Uppdaterad: 2017-03-12
Marie Gustafsson, Folkhälsa och sjukvård, Verksamhetsnära funktion