Region Jnkpings ln Specialiserat kliniskt kunskapsstöd
www.domannamn.se

Diabetes makulaödem, sydöstra sjukvårdsregionen

Innehåll på sidan:

Vårdnivå och remiss

Makulaödem i förloppet av diabetesretinopati handlägges av ögonspecialist (ev. med subspecialisering i medicinsk retina) på ögonmottagning/ögonklinik (vårdnivå 2) med lämplig diagnostisk utrustning (ögonbottenskamera, fluoresceinangiografi, OCT), laserutrustning och möjlighet till intravitreala injektioner.

Patienter remitteras från: Primärvården (diabetessjuksköterska, distriktsläkare), medicinkliniken, optiker/privatpraktiserande ögonläkare eller på egen remiss (sällan).

Misstanke om diabetes makulaödem kan uppstå efter granskning av diabetes screening bilder– bildgranskande ögonsjuksköterska hänvisar patienten till ögonspecialist.

Diagnostik och utredning

MAKULAÖDEM VID DIABETESRETINOPATI - Definition

Den vanligaste orsaken till synpåverkan vid diabetes är ödem och hårda exudat i makularegionen, som i avancerade fall kan leda till mycket kraftig synnedsättning och social blindhet (visus<= 0,1).

Makulaödem definieras enligt Early Treatment Study Group (ETDRS) såsom:

  • förtjockning av retina vid eller inom 1 papilldiameter från makulas centrum eller
  • hårda exudat vid eller inom 1 papilldiameter från makulas centrum

Kliniskt signifikant makulaödem definieras enligt ETDRS såsom ett av nedanstående kriterier:

  • förtjockning av retina vid eller inom 500 mikrometer från makulas centrum,
  • hårda exudat vid eller inom 500 mikrometer från fovea om de är kombinerade med en förtjockning av angränsande retina,
  • en eller flera zoner av retinal förtjockning av minst papillstorlek, där en del av förtjockningen är belägen inom en papilldiameter från makulas centrum

Uppföljning av grundsjukdomen (metabol kontroll sker inom primärvården (vårdnivå 1) eller på medicinklinik (vårdnivå 2), därifrån remitteras patienter för diabetesscreening.

Ansvar för uppföljning av ögonbottenförändringar har bildgranskande ögonsjuksköterskor/ögonläkare på ögonmottagning/ögonklinik (vårdnivå 2). Diagnosen DME ställs av en ögonläkare efter bedömning av ögonbotten(stereobiomikroskopi) och ögonbottenbilder: FA/OCT.

Prevention

De viktigaste faktorerna för utveckling av DME är sjukdomens duration och kontroll av blodsockernivåerna. I de flesta fall bromsar rätt metabol kontroll utveckling av makula förändringar i många år. Det finns dock en grupp av patienter där makula engageras trots detta. Diabetiker som löper större risk för utveckling av DME bör kontrolleras tätare (D-foto och/ eller kliniska kontroller) inklusive OCT och/eller FA.
Andra riskfaktorer med betydelse är: högt BMI, hypertoni, hyperlipidemi och rökning.

Behandling

  • Laserbehandling av bakre delen av ögat så kallad grid.
  • Behandling med VEGF-hämmare (Lucentis, Avastin).
  • Injektion av steroider intravitrealt.
  • Vitrektomi  i fall det föreligger uttalad traktion från glaskroppen.

Sjukskrivning

Diagnoskoder (E i koden stor för makulaödem)

  • Typ 1-diabetes + bakgrundsretinopati med makulaödem H 36.0A E 10.3E
  • Typ 1-diabetes + proliferativ retinopati med makulaödem H 36.0B E 10.3
  • Typ 2-diabetes + bakgrundsretinopati med makulaödem H36.0A E 11.3E
  • Typ 2-diabetes + proliferativ retinopati med makulaödem H36.0A E 11.3E

Uppföljning

Uppföljning av patienter är långvarig, individuellt anpassad och beror bl.a. på vilken typ av terapi som valts.

Vid behandling med VEGF-hämmare kontrolleras patienten månadsvis med upprepade intravitreala injektioner. I fall där synskärpan efter tre initiala injektioner står oförändrad eller blivit sämre bör behandlingen avbrytas. Annan behandling bör övervägas. Om synen förbättras upprepas injektionerna månadsvis tills synen är stabil vid tre konsekutiva kontroller. Även då är fortsatt uppföljning nödvändig för att eventuellt påbörja behandling på nytt om svullnaden tilltar.

Vid laserbehandling görs en kontroll efter 2 - 4 månader. Därefter individualiserad uppföljning

Vid annan typ av behandling eller kombinationer av olika behandlingar får kontrollregim och kontrollintervaller anpassas individuellt.

Barnperspektivet

Grundsjukdomen (diabetes) har ofta sin debut i barndomen men DME förekommer aldrig i den åldersgruppen.

Kvalitetsindikatorer

Mättning av synskärpa före och 12 månader efter behandlingsstart. (Förbättrad/bibehållen synskärpa ).

Antalet diabetespatienter som remitteras till syncentralen.

Lämpliga nyckeltal:

  • antal nya behandlade patienter/år
  • antal injektioner/patient/ år
  • antal grid behandlingar/år
  • antal patienter med diabetes som remiteras till SC

Omvårdnad

  • Resurskrävande behandlingar och kontroller (upprepade kontroller, ofta unga patienter)
  • Behov av subspecialiserade ögonläkare (diagnostik/behandling)
  • Behov av specialutbildade sjuksköterskor (fotografering/fotogranskning)
  • Behov av polikliniskt operationsrum (infektionsrisk vid upprepade intravitreala injektioner)
  • Kostsam utrustning sam utbildning av personal för dess hantering

Rehabilitering

  • Anpassade arbetsuppgifter kan bli aktuella hos yngre, arbetsaktiva patienter med avtagande syn.
  • Remiss till SC kan bli aktuell om visus < 0,3 på bästa ögat med bästa korrektion, närvisus 8p eller sämre med bästa läskorrektion.
  • Synrehabilitering erbjuds på regionens SC i Norrköping, Linköping, Jönköping, Kalmar och Västervik.

Kontaktperson för innehåll:

Kontaktpersoner i Landstinget i kalmar län:

Johan Moberg
Verksamhetschef
Ögonkliniken, Länssjukhuset i Kalmar

Susanne Lagergren Gross
Överläkare
Ögonkliniken, Västerviks sjukhus

Fastställt: 2013-08-02

Reviderad: 2014-12-31

Giltigt till och med: 2016-12-31

Fastställt av: Regional medicinsk programgrupp ögonsjukvård

Ansvarig grupp: Ögon

Granskat av grupp: Ögon

Kontaktperson för innehåll:

Författare:

Uppdaterad: 2015-10-01
Gun Ljungqvist, Folkhälsa och sjukvård, Verksamhetsnära funktion