Region Jnkpings ln Specialiserat kliniskt kunskapsstöd
www.domannamn.se

Intellektuell funktionsnedsättning - Bakgrund

Beskrivning av funktionsnedsättningen

Intellektuell funktionsnedsättning (eller utvecklingsstörning) är en funktionsnedsättning som påverkar en persons förmåga att klara av sin vardag.

Den intellektuella funktionsnedsättningen påverkar förmågan att ta emot och bearbeta information, att bygga upp egen kunskap och att använda sig av den kunskap man har. En person med diagnosen intellektuell funktionsnedsättning eller utvecklingsstörning har en intelligenskvot under 70 och svårigheter att anpassa sig till omgivningen och klara sin vardag, till exempel att hantera pengar och att sköta sitt hem. Funktionsnedsättningen måste finnas inom båda områdena för att man ska få diagnosen utvecklingsstörning. Diagnosen sätts efter utredning av psykolog i samråd med övriga professioner.

För en person med intellektuell funktionsnedsättning går utvecklingen långsammare och når ibland bara upp till ett litet barns kognitiva nivå. Det betyder inte att en person med intellektuell funktionsnedsättning är som ett barn vid vuxen ålder, utan hon förändras och påverkas av sina erfarenheter och lärdomar precis som andra människor.

Intellektuell funktionsnedsättning kan ha många orsaker, till exempel kromosomavvikelser, fosterskador och förlossningsskador. Oftast är orsaken okänd.

Det råder delade meningar om förekomsten av utvecklingsstörning utifrån olika studier och definitioner. 0,5 - 2 % av befolkningen anges. Av dem har 7 av 10, ca 70%, en lindrig utvecklingsstörning.

Många med intellektuell funktionsnedsättning har en eller flera funktionsnedsättningar utöver den intellektuella funktionsnedsättningen, till exempel motorisk funktionsnedsättning, syn- eller hörselnedsättning. Personer med intellektuell funktionsnedsättning har också en ökad sårbarhet för psykiska problem. Hos vuxna personer med intellektuell funktionsnedsättning har ca 30-40 % psykiska problem. Vanligast är aggressivitet, självskadande beteende, depression och ångest.

Djupgående/grav intellektuell funktionsnedsättning

Den som har en djupgående intellektuell funktionsnedsättning har stannat på en tidig utvecklingsnivå och upplever allt på ett mycket konkret sätt. Personer med djupgående intellektuell funktionsnedsättning har svårt att föreställa sig och komma ihåg personer, djur och saker som de inte ser framför sig.

Andra funktionsnedsättningar som påverkar motorik eller syn och hörsel tillsammans med neurologiska tillstånd är vanliga. Personer med djupgående intellektuell funktionsnedsättning behöver tillsyn dygnet runt och stöd i alla vardagliga aktiviteter.

Svår intellektuell funktionsnedsättning

Med en svår intellektuell funktionsnedsättning kan man ha svårt att förstå föreställande bilder men kan vanligen minnas och förstå kopplingen mellan ett föremål och en aktivitet. Ibland, men inte alltid, används enstaka ord eller fraser. Språk och kommunikation handlar alltid om här och nu och syftar mer till att begära och benämna än till förklaringar.

Personer med en svår intellektuell funktionsnedsättning kan lära sig enkla grundläggande vardagsfärdigheter men behöver genomgående hjälp, stöd och övervakning för att utföra dem. De upplever grundkänslor som glädje, upphetsning, ångest och ilska. De kan ha svårt att hantera intryck med hög intensitet. Ibland riktas eventuella aggressioner mot den egna personen i ett självskadande beteende.

Måttlig intellektuell funktionsnedsättning

Eftersom måttlig intellektuell funktionsnedsättning sträcker sig över ett brett spektra kan begåvningen skifta mycket mellan olika personer. Personer med måttlig intellektuell funktionsnedsättning kan förstå symboler och kan ordna sina upplevelser (till exempel förut – nu – sedan). De kan därför känna igen vanliga ord som om de vore bilder. De kan lära sig att läsa, skriva och räkna men i begränsad omfattning. Personer med måttlig intellektuell funktionsnedsättning behöver stöd för all användning av teoretiska färdigheter i arbete och personligt liv. De har oftast ett utvecklat talat språk och förstår talat språk om det är enkelt och konkret.

Personer med måttlig intellektuell funktionsnedsättning styrs mycket av impulser. De kan känna känslor som glädje, stolthet, ångest och ilska. De kan ha långvariga relationer men ha svårt med ömsesidighet och sociala koder. De behöver stöd i att fatta beslut i livet. Man kan lära sig att sköta sitt dagliga liv, men det kräver mycket stöd vid inlärning och när det är inlärt krävs ofta fortsatt påstötning.

Lindrig intellektuell funktionsnedsättning

Personer med lindrig intellektuell funktionsnedsättning har ett logiskt tänkande och kan förstå och använda abstrakta symboler, t ex siffror och bokstäver. Till skillnad från personer med måttlig till djupgående intellektuell funktionsnedsättning kan de i tankarna gå utanför sin egen verklighet och sina egna erfarenheter.

Vanligen kan en person med lindrig intellektuell funktionsnedsättning lära sig läsa och skriva, ha eget boende och sköta arbete eller daglig verksamhet. Däremot kan de ha svårt att i tankarna jämföra olika alternativ, planera och ta hänsyn till olika aspekter. De kan ha svårt att förstå risker i sociala situationer och kan få problem på grund av godtrogenhet. En del har nedsatt tidsuppfattning, svårt att förstå pengars värde och tolkar språket bokstavligt. Funktionsnedsättningen varierar mycket från person till person. En person kan vara på gränsen till normalbegåvning och en annan på gränsen till måttlig intellektuell funktionsnedsättning samt kan ha olika förmåga att fungera i vardagen.

 

Mer information

Detta är en fördjupning till Intellektuell funktionsnedsättning

Uppdaterad: 2017-04-27
Emma Rosenquist, Wetterhälsan, Privata vårdgivare