Region Jnkpings ln Förbättringskunskap
Nationella plattformen för förbättringskunskap

Slutrapport Lärmodeller

Använd mer från kvalitetsregister!

Spänningsfältet mellan kvalitetsregister och förbättringsarbete är en outnyttjad resurs som kan vidareutvecklas för att ge ökat patientvärde.

Det konstateras i slutrapporten för projektet Lärmodeller. Nu finns rapporten publicerad här på denna webbplats.

I förbättringskunskapen betonas vikten av jämförelser, att mäta över tid och att verifiera att en förändring leder till förbättring. Kvalitetsregister är en källa där den typen av data finns, men det finns en tendens att fokus ligger på antingen kvalitetsregister eller förbättringsarbete.

- Spänningsfältet mellan de båda resurserna är en underutnyttjad resurs som kan vidareutvecklas. Det som behövs är kvalitetsregister och förbättringsarbete, säger projektledare Annika Nordin.

Fem samverkansprojekt

Samverkansprojektet Lärmodeller beviljades i juni 2012 medel av Beslutsgruppen för nationella kvalitetsregister, för att under perioden juli 2012 till september 2013 bedriva 3-5 samverkansprojekt.

Initiativtagare till projektet var Nationell plattform för förbättringskunskap, som har som viljeinriktning att utveckla och tillämpa förbättringskunskap i hälso- och sjukvårdens verksamheter, samt i dess utbildningar.

Målet med samverkansprojektet har varit att beskriva, testa och utveckla lärmodeller för tvärprofessionellt samarbete mellan utbildning, verksamhet och kvalitetsregister.

Stödja användning

Fokus har varit att stödja registrens användning i kliniskt förbättringsarbete och inom universitets- och högskoleutbildning, så att kvalitetsregister, dagens verksamheter och morgondagens medarbetare tillsammans kan bidra till ökat patientvärde.

De övergripande målen konkretiserades i ett antal delmål:

  • Inventera aktuella goda exempel där data från nationella kvalitetsregister används som redskap för förbättringsarbete för studenter, på grund-och avancerad nivå, samt för personer i fort – och vidareutbildningar.
  • Öka kunskap om och användningen av, resultat från kvalitetsregister i grund- och vidareutbildning samt för personer i fort- och vidareutbildningar.
  • Ge studenter på olika nivåer och från olika discipliner, samt personer i fort- och vidareutbildning möjlighet att tillämpa kunskaper om förbättringsarbete och kvalitetsregister i reella situationer i samarbete med företrädare för vård- och omsorg.
  • Sprid lärmodeller och resultat från förbättringsarbeten i relation till de nationella kvalitetsregister som medverkat.
  • Utveckla samarbetet mellan berörda organisationer inom projektet

I slutrapporten redovisas ovanstående delområden och elva aktiviter som definierades och genomfördes, och hur de kopplar an till delmålen. I praktiken har aktiviteterna koppling till flera mål.

Test fortsätter

Det data-set som togs fram för att kunna användas i undervisning (aktivitet 3, se slutrapporten) testas nu fortfarande på några lärosäten. Genom att informera om möjligheten på den här webbplatsen kan möjligheten spridas till flera.

Hur lärande sker

En lärmodell är ett antagande om hur lärande sker och organiseras på ett organisatoriskt plan. I detta fall hur data från kvalitetsregister kan utgöra en resurs i förbättringsarbete.

Begreppet lärmodell kan felaktigt uppfattas som att det finns en viss modell, eller en enskild lösning, men så är det inte. Kvalitetsregistren är olika uppbyggda och förutsättningarna för lärande om kvalitetsregisterdata i förbättringsarbete är olika på lärosäten och i olika verksamheter.

Engagemang och tillgång till data

Det som kan göra skillnad är det engagemang som finns hos flera personer - om de ges fler förutsättningar än de ofta har. Till förutsättningarna hör tillgång till data från kvalitetsregistren och kunskap om förbättringsarbete (det samlade kunskapsområde vi kallar förbättringskunskap).

Det är ofta lokala och relevanta frågor som utgör drivkraft i förbättringsarbete och som därmed driver utvecklingen framåt.

Nyttan med lärmodeller kan därför vara att främja ett brett deltagande i de samtal som leder till att relevanta frågor formuleras.

Läs mer i rapporten!

Projektledare

Annika Nordin

Länk till rapporten

Läs mer i rapporten!

Uppdaterad: 2014-08-07
Rolf Bardon, Qulturum, Verksamhetsnära funktion