Region Jnkpings ln Specialiserat kliniskt kunskapsstöd
www.domannamn.se

Fetma bland barn och ungdomar

Innehåll på sidan:

Vårdnivå och remiss

Vårdnivå 1: Alla vårdgivare med patientkontakt

Identifiering/uppmärksammande av problem och riskfaktorer länk Diagnostik o utredning.

Remiss till högre vårdnivå.

Enkla råd om levnadsvanor: Information och korta, standardiserade råd och rekommendationer om levnadsvanor (5 min). Egenvård.

Verktyg: se rubrik Behandling.

Verksamheter: Barnhälsovård, Tandvård, Övriga verksamheter

Vårdnivå 2: Barn- och ungdomsmedicinsk enhet

Behandla/lindra fetmarelaterade sjukdomar och medicinska komplikationer. Behandla/stödja beteendeförändring. Utreda och följa upp nutritionsstatus. Ge kostbehandling.

Teamarbete/samverkan mellan olika specialistkompetenser inom medicin, nutrition och/eller beteendeterapi.

Strukturerad uppföljning och utvärdering vid enstaka tillfällen alternativt under längre tidsperiod anpassat till den specifika personens ålder, hälsa och risknivå:

  • Kvalificerat rådgivande samtal, enligt Socialstyrelsens Nationella Riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder.
  • Teoribaserade, strukturerade metoder t ex motiverande samtal (MI), KBT.

Individanpassat på individ- eller gruppnivå.

Verktyg: se rubrik Behandling.

Diagnostik och utredning

  1. Mäta längd och vikt samt beräkna iso-BMI, viktutveckling
    Mät längd och vikt samt beräkna BMI (kg/m2)
    Exempel: 70 kg / (1,70 m X 1,70 m) = BMI 24,2.*BMI 18,5 - 24,9: normalviktig
    BMI 25 - 29,9: övervikt
    BMI över 30: fetma
  2. Ärftlighet
  3. Medicinsk bakgrund: metabola riskfaktorer, hormon/ämnesomsättningsrubbning,  tandproblem, funktionsnedsättning, psykisk hälsa
  4. Biologiska markörer
  5. Läkemedel som kan påverka vikten, t.ex vissa neuroleptika, antidepressiva, antiepileptika, kortison, glukokortikoider, antihistamin, migränmedel
  6. Familjesituation, sociala nätverk och stöd
  7. Livsstil: Mat- och dryckesvanor, fysisk aktivitet, skärmtid, stress, sömnvanor
  8. Identifiera motivationsgrad och behandlingsmål
  9. Identifiera eventuella övriga vårdgivare/aktörer som i samverkan kan bidra till lyckade behandlingsresultat

Prevention

Fetma är ojämlikt fördelat i samhället. Prevalensen är högre bland personer med funktionsnedsättning, personer med lägre utbildning, inkomst eller som har migrerat till Sverige. För att nå de individer som bäst behöver det, måste insatser riktas till speciella målgrupper och/eller områden. Fetman ärvs både genetiskt och socialt, och det kan därför vara viktigt att undersöka familjesituationen om det är fler som riskerar att utveckla fetma. Längd-/viktkurvor och iso-BMI-kurvor i barn- och elevhälsovården kan tillsammans med uppgifter om hereditet vara till hjälp för att i tid hitta avvikelser.

Egenvård

Inslaget av egenvård är mycket stort när det gäller att förebygga och komma tillrätta med övervikt och fetma. Samtliga förändringar av beteendet, som föreslås i denna vårdriktlinje, är sådana att det är individen själv som måste genomföra dem.
Bra egenvårdsinformation finns på 1177.

Hälsa och livsstil

Se 1177.se, Hälsa och livsstil, höger box.

Behandling

Det finns god evidens för att signifikanta effekter på metabola riskfaktorer uppnås redan vid 5–10 procent viktreduktion. Viktnedgång kan bidra till förbättrad livskvalitet och rörelseförmåga. Viktnedgång minskar också risken för en rad olika sjukdomar och problem. Behandling för beteende- och livsstilsförändring kan ske individuellt eller i grupp.

Beteendeförändring

Kognitiv Beteende Terapi (KBT) och motiverande samtal (MI) är de vanligaste metoderna vid beteendeförändring. Boktips i höger box. Motiverande samtal och behandling vid övervikt och fetma. Vuxna, ungdomar och barn.

Råd för den som leder behandlingen

  • Hjälp patienten att sätta upp realistiska mål. Förklara det olämpliga i att försöka ändra matvanor samtidigt som man genomför stora förändringar av livssituationen; börjar utbildning, byter arbete etc.
  • Erbjud flera behandlingstillfällen, i början med korta mellanrum.
  • Förklara att beteendeförändringar behöver bibehållas i all framtid om de ska kunna få avsedd effekt. Diskutera vad denna princip får för konsekvenser i det korta perspektivet.
  • Använd olika formulär för att registrera de beteenden som patienten vill försöka ändra.
  • Diskutera och låt patienten själv komma fram till hur man med små vardagliga knep kan stå emot tidigare beteendemönster.

Förändring av levnadsvanor

Verktyg som stöd för hälsosamtalen

Verktyg som stöd för hälsosamtalen

Fysisk aktivitet

Mat

Levnadsvanor - Mat, Fakta allmänt kliniskt kunskapsstöd (nytt fönster)

Kostbehandling

Kostbehandling är en behandlingsform där man med hjälp av kost kan förebygga, bota eller lindra nutritionsrelaterade tillstånd. Dietisten har specifik kunskap för att utreda och behandla tillstånd som klassificeras med nutritionsdiagnos. Genom akademisk utbildning och klinisk träning är dietisten unikt kvalificerad att bidra till vården av patienter genom prevention och behandling av nutritionsrelaterade tillstånd.
Lågkaloridiet

Stress

Klara samband mellan bukfetma och stressfaktorer har visats. Stresshormonet kortisol dirigerar fett till buken och fyller på fettreservoarerna. Kortisolstegringen vid stress ger leptinresistent fetma.
Levnadsvanor - Stress, Fakta allmänt kliniskt kunskapsstöd, Region Jönköpings län (nytt fönster)

Sömn

Sömnen är kopplad till grundläggande återhämtningsfaktorer. Fetma har ett samband med sömnapné som ökar signifikant med BMI, för båda könen. Fetma kan även orsaka svår trötthet. Fysisk aktivitet och vistelse utomhus reglerar sömnen.
Levnadsvanor - Sömn, Fakta allmänt kliniskt kunskapsstöd, Region Jönköpings län (nytt fönster)

Samverkan

Fetma är svårt att behandla och det kan därför vara värdefullt att samverka med förskola, skola, övriga vårdgivare och aktörer inom friskvårdsområdet för att hjälpa individen att nå sina mål.

Patientgrupper med särskilda behov

Psykisk ohälsa och fetma

Många upplever sin vikt stigmatiserande och den psykosociala belastningen av fetma visar på flera problem. Exempelvis har barn med fetma sämre psykosocial funktion än barn med andra kroniska sjukdomar. Fetma under uppväxten kan kopplas till graden av självkänsla och självförtroende.

Data från det svenska kvalitetsregistret för ätstörningar visar att 2 % av de patienter som har sökt ätstörningsbehandling på en specialiserad ätstörningsenhet sedan 2005, har haft BMI>30 och ca 5 % BMI>25. Återkommande hetsätningsepisoder kan förekomma hos en del viktreduktionspatienter.

  • Individuell bedömning och behandling kopplat till individens övriga läkemedelsförbrukning  och behov av stöd. Samråd med annan behandlande läkare, kurator, psykolog, beteendevetare.
  • Remiss till ätstörningsenhet

Funktionsnedsättning och fetma

Statistiken tyder på att fetma hos personer med funktionsnedsättning behöver ges särskild uppmärksamhet. I planering av insatser, utformning av material och information behövs ett tillgänglighetsperspektiv. För att uppnå hälsofrämjande möten i vården behövs fördjupad kunskap om funktionshinderfrågor hos personal.

Invandrargrupper och fetma

Bland flera invandrargrupper är problemen med fetma stora och kan kräva speciella åtgärder på andra språk och även på annat sätt för att lyckas. I Region Östergötland finns Hälsokommunikatörer som är specialiserade på att nå fram till olika invandrargrupper.

Uppföljning

  • Både kortsiktiga och långsiktiga mål. Planerad långtidsuppföljning.
  • Regelbundna vägledning/peptalk/hälsosamtal.

Kvalitetsindikatorer

Registrering Cosmic

Dokumentera fetmadiagnos om det är en viktig del i patientens sjukdoms- eller ohälsoproblematik eller när patienten själv tar upp fetma som ett bekymmer.

Dokumentera längd, vikt, iso-BMI, samt livsstil i ”social bakgrund” och livsstilsmallen.

Registrering i Nationella kvalitetsregister

BORIS (Barn Obesitas Register i Sverige) avser framförallt behandling vid barn- och ungdomsmedicinsk mottagning, men även andra kan registrera om man har ett större patientunderlag.
BORIS BarnObesitasRegister i Sverige (nytt fönster)

Diagnos

  • Antal patienter (0-18 år) med diagnosen fetma registrerad i Cosmic

Behandling

  • Antal patienter med diagnosen fetma som erbjuds verktyg för egenvård och/eller deltagit i behandling
  • Andel patienter som fullföljer behandling

Process

  • Antal vårdenheter som har överviktsteam eller motsvarande och erbjuder specifik behandling av patienter med fetma.

Patientrapporterade utfallsmått

Hälsoutfall i befolkningen

Iso-BMI, 4-åringar samt i skolålder.

Kontaktperson för innehåll:

Jolanda van Vliet, folkhälsochef
Region Östergötland

Anna-Maria Norén, folkhälsoutvecklare
Utvecklings- och folkhälsoenheten
Landstinget i Kalmar län

Författare:

Anna-Maria Norén, folkhälsoutvecklare
Utvecklings- och folkhälsoenheten
Landstinget i Kalmar län

Emelie Andersen, folkhälsoplanerare
Folkhälsa och sjukvård
Region Jönköpings län

Anna Kempe, dietist
Rehabiliterings- och beteendemedicinska enheten, Ryhovs sjukhus
Region Jönköpings län

Elin Glad, dietist
Primärvården NSÖ
Region Östergötland

Fastställt: 2015-09-11

Reviderad: 2015-09-11

Giltigt till och med: 2017-09-11

Fastställt av: Regional medicinsk programgrupp Hälsofrämjande strategier

Ansvarig grupp: Barn- och ungdomshälsa

Granskat av grupp: Barn- och ungdomshälsa

Kontaktperson för innehåll:

Författare:

Patientinformation

Mer information

Litteratur

Motiverande samtal och behandling vid övervikt och fetma.

Förebygga barnfetma och främja jämlik hälsa.

  • Maria Magnusson
Uppdaterad: 2015-10-29
Gun Ljungqvist, Folkhälsa och sjukvård, Verksamhetsnära funktion