Region Jnkpings ln Specialiserat kliniskt kunskapsstöd
www.domannamn.se

Trafikmedicin

Inledning

Innehåll på sidan:

Vårdnivå och remiss

  • Läkare är skyldig göra en primär bedömning avseende medicinska körkortskrav och ta initiativ till åtgärder, oavsett på vilken sjukvårdsnivå man möter patienten.
  • Vid osäkerhet i bedömningen, ska läkare kunna remittera för en rådgivande basal trafikmedicinsk utredning vid rehabiliteringsenhet inom primärvård/närsjukvård (vårdnivå 1).
  • Vid osäkerhet i bedömningen efter utredning inom vårdnivå 1, ska läkare kunna remittera för fördjupad trafikmedicinsk utredning inom trafikmedicinskt team(vårdnivå 2). Inom Rehabiliteringsmedicinska kliniken i Jönköping utförs körkortsmedicinsk utredning enligt kriterier beskrivna i följande dokument. Körbedömning, Rehabiliterings-medicinska kliniken, Region Jönköpings län (nytt fönster)
  • Vid särskilda trafikmedicinska frågeställningar ska patient kunna remitteras till Trafikmedicinsk mottagning på Universitetssjukhuset i Linköping (vårdnivå 3).
  • Ansvar för att vid behov underrätta Transportstyrelsen, eller på annat sätt förvissa sig om att patienten inte kör, vilar på den läkare som primärt bedömer att det finns tveksamhet till körkortsinnehav och därför remitterar patienten till utredning.
  • Ansvar för att vid behov underrätta Transportstyrelsen, kan vid behov överlåtas på läkare vid trafikmedicinsk mottagning på Universitetssjukhuset i Linköping i samband med utredning på vårdnivå 3.

Flödesschema

Diagnostik och utredning

Primärvård/närsjukvård (vårdnivå 1)

Läkare på primärvårdsnivå ansvarar för utredning av grundläggande medicinska förutsättningar avseende trafiksyn, hörsel- och balanssinne, hjärt-kärlsjukdom, endokrin sjukdom, epilepsi eller annan medvetandestörning, missbruk eller demenssjukdom. Vid tveksamhet remitteras till utredning på vårdnivå 1. Det ska ha gått minst 3 månader efter insjuknande innan utredning görs.

Utredning vårdnivå 1 omfattar:

  • Körkortsmedicinsk anamnes omfattande körkortsbehörighet och giltighet, körvana och typ av bil/anpassning, riktad aktivitetsutredning, livssituation, egen upplevelse av körförmåga och anpassning till aktuella förutsättningar
  • Utredning av kognitiva funktioner med screeninginstrument som används enskilt eller i kombination utifrån utredarens bedömning och kompetens. OBS att den arbetsterapeut som genomför utredning med kognitiva screeninginstrument måste ha erforderlig kunskap/erfarenhet av instrumentet för att kunna tolka resultatet korrekt. Se arbetsterapiprogram för bedömning av körförmåga i Jönköpings län Arbetsterapiprogram - bedömning av körförmåga, Region Jönköpings län (nytt fönster)
    - KSB (Kognitiva Screeningbatteriet
    - NorSDSA (Nordic Stroke Drive Screening Assessment)
    - Cognistat
    - MMSE (Mini Mental State Examination)
  • Observation av förmåga till förflyttning och manuell färdighet och bedömning av behov av ”fordonsanpassning utredning”. Motoriska svårigheter utgör sällan definitivt hinder för säker bilkörning. Fordonet kan dock behöva anpassas för att kompensera för patientens begränsningar. Enklare utredningar görs av Trafikinspektör efter anmälan till Transportstyrelsen, som har att utfärda s.k. villkorshandling till körkortet. Mer omfattande fordonsanpassningar utreds vid särskilda enheter för detta.

Utredningsresultat rapporteras till remitterande läkare.

Av remissvaret bör framgå:

  • Finns misstanke om kognitiva nedsättningar, som bör utredas vidare?
  • Finns tecken till svåra kognitiva nedsättningar, som uppenbart nedsätter lämplighet för bilkörning och gör behovet av vidare utredning tveksamt?
  • Finns behov av ”fordonsanpassning utredning”?

Remitterande läkare har ansvar för bedömning och beslut om åtgärder.

Trafikmedicinskt team (vårdnivå 2)

Innan patient remitteras för utredning på vårdnivå 2 bör en trafikmedicinsk utredning på vårdnivå 1 vara genomförd.  Det ska ha gått minst 3 månader efter insjuknandet innan utredning på nivå 2 görs.

Utredning innehåller följande moment:

  • Genomgång och ev. komplettering av kognitiva funktioner med screeninginstrument (se ovan).
  • TMT A resp B (Trail Making Test)
  • UFOV (Useful field of view)
  • BIT line bisection, stjärnor
  • Praktisk körbedömning. (Aktivitetsbedömning) under 60 min körning i en standardiserad slinga med olika trafikmiljöer. (Praktisk körbedömning kan endast genomföras om patienten har ett giltigt körkortstillstånd.) Körningen genomförs med trafiklärare och arbetsterapeut i en trafikskolebil med dubbelkommando. Trafikläraren säkerställer att körbedömningen kan genomföras på ett trafiksäkert sätt. Arbetsterapeuten gör en bedömning enligt P-Drive (Performance Analysis of Driving Ability), som omfattar delområden för manövrering, orientering, trafikregler; uppsikt och reaktion.
  • Neuropsykologisk utredning. Vid utredning av högre körkortsbehörighet (körkortsgrupp 2 och 3) bör det ingå en riktad neuropsykologisk utredning, som främst inriktar sig på att kartlägga uppmärksamhet, omdöme, visuospatiala funktioner, mental flexibilitet, minne, exekutiva funktioner och psykomotoriskt tempo (TSFS 2013:2, 10 kap). 

    Neuropsykologisk utredning bör i särskilda fall kunna genomföras även vid bedömning av behörighet i körkortsgrupp 1, om det föreligger tveksamhet i utredningen i övrigt. ). Vid utredning för körkortstillstånd bör neuropsykologisk utredning genomföras något mer frikostigt vid osäkerhet i tolkning av screeninginstrumenten, då praktisk körbedömning inte kan göras.

Den neuropsykologiska utredningen bör omfatta följande tester:

WAIS-IV-NI:

  • Blockmönster
  • Matriser
  • Visuella pussel
  • Sifferrepetition
  • Blockrepetition
  • Symbolletning
  • Kodning

D-KEFS:

  • TMT (Trail Making Test del 1-4)
  • CWIT (Color Word Interference Test del 1-4)
    - WCST (Wisconsin Card Sorting Test -datoriserat)
    - Ett datoriserat uppmärksamhetstest
    - RCFT (Rey Complex Figure Test del 1-2)

Vid behov komplettering av ytterligare test.

Utredningsresultat rapporteras till remitterande läkare. Av remissvaret bör framgå om patienten bedöms uppfylla körkortsmedicinska krav för tilltänkt behörighet med avseende på kognitiv funktion.

Remitterande läkare har ansvar för bedömning och beslut om åtgärder.

Trafikmedicinska team finns i Linköping och Jönköping. I Västervik görs i dagsläget bedömning endast av arbetsterapeut. Neuropsykologisk utredning inom trafikmedicin kan för närvarande endast utföras i Linköping och Jönköping.

Rehabiliteringsmedicinsk regionenhet (vårdnivå 3)

Vid osäkerhet i tolkning av utredningsresultat eller vid annat behov av att inhämta ”second opinion” finns möjlighet remittera till Trafikmedicinska mottagningen vid Universitetssjukhuset i Linköping. Indikationer för sådan utredning kan vara:

  • Potentiell körkortsåterkallelse för yrkesförare
  • Svårighet i tolkning av utredningsresultat
  • Utökad jämförelse/normering mellan olika utredningsteam
  • Behov av att annan läkare än ordinarie PAL tar ansvar för anmälan till Transportstyrelsen
  • Utvalda fall där patienten begär ”second opinion”. Ett återkallande av körkort kan medföra mycket stora konsekvenser för den som drabbas, såväl yrkesmässigt som när det gäller utövande av fritidssysslor och upprätthållande av sociala kontakter. Det är därför angeläget att upprätthålla likformighet i bedömningar och ett tillräckligt faktaunderlag för säkra beslut. Vid tveksamhet bör patienter därför kunna remitteras för fördjupad utredning på relativt vida indikationer.

Trafikmedicinska mottagningen vid Universitetssjukhuset har möjlighet göra samlad teambedömning av specialistläkare, neuropsykolog och arbetsterapeut; där utredningen individualiseras utifrån remissens frågeställning.

Kvalitetsindikatorer

  • Antal ”ärenden” i stora sjukdomsgrupper i relation till känd epidemiologi (kalkylerad täckningsgrad)
  • Handläggningstider
  • Utfallsstatistik för jämförelse/normering mellan de olika enheterna
  • ”Körkortsstatus” ett år efter utredning med ”negativt” utfall. Uppgifter från Transportstyrelsen.

Ansvar för innehåll:
Wolfram Antepohl, verksamhetschef
Rehabiliteringsmedicinska kliniken
Unversitetssjukhuset i Linköping

Författare:
Johan Alinder, överläkare
Rehabiliteringsmedicinska kliniken
Universitetssjukhuset i Linköping, Region Östergötlands län

Inga-Lill Modig-Arding, arbetsterapeut
Rehabiliteringsmedicinska kliniken
Universitetssjukhuset i Linköping, Region Östergötlands län

Lovisa Hellgren, specialistpsykolog
Rehabiliteringsmedicinska kliniken
Ryhovs sjukhus, Region Jönköpings län

Katarina Persson, arbetsterapeut
Rehabiliteringsmedicinska kliniken
Västerviks sjukhus, Landstinget i Kalmar län

Fastställt: 2016-02-26

Reviderad: 2016-02-26

Giltigt till och med: 2018-02-26

Fastställt av: Regional medicinsk programgrupp rehabilitering och smärta

Ansvarig grupp: Reumatologi

Granskat av grupp: Reumatologi

Kontaktperson för innehåll:

Författare:

Uppdaterad: 2017-09-22
Emma Rosenquist, Vårdtjänster