Region Jnkpings ln Förbättringskraft
Så mycket bättre för sjuka äldre

Goda exempel - förebygga fall

(Denna sida ska ej publiceras, reserv för att "rädda" textinnehålllet.)

 

 

 

 

Satsning ska minska antalet frakturer

Hälsosamtal med patienter som hamnat på lasarettet med benbrott ska minska riskerna för att de faller och skadar sig igen. Det är en av flera åtgärder som ska förebygga frakturer.

Bilden får inte användas Anders Olofsson läkare

Omkring 2500 personer, i åldern 45 år och uppåt, som drabbats av fraktur kommer varje år till Helsingborgs lasarett. Många av dem är äldre kvinnor som lider av benskörhet och därmed löper större risk för benbrott om de råkar ramla.

Nu har Helsingborgs lasarett börjat arbeta mer systematiskt med att informera patienter som skadats vid fall hur de ska undvika att drabbas av fler frakturer. Vårdprogrammet Frakturkedjan har påbörjats på Skånes universitetssjukhus, nu startar det i NV-Skåne och ska senare igång även i Kristianstad.

Sedan den 1 oktober är en särskild frakturkoordinator anställd på ortopeden, en sjuksköterska som håller hälsosamtal med patienterna. Samtalet syftar till att förebygga nästa fraktur och tar upp allt från motionsvanor och kost till belysning i hemmet, glasögonanpassning och medicingenomgång.

Vissa mediciner har yrsel som biverkning och kanske kan bytas ut. Ibland kan mycket enkla åtgärder, som att ta bort en sladdrig trasmatta, ha stor betydelse. Och även om många vet med sig att regelbunden motion och nyttig mat ger bättre hälsa, kan ett hälsosamtal ge den motivation som krävs för att ändra livsstil.

– Att ha skört skelett är inte farligt i sig men det gäller att undvika fallet som orsakar frakturen. Främst är det naturligtvis för patientens bästa, eftersom det innebär stort lidande med till exempel en kotkompression eller en bruten axel, säger Anders Olofsson, överläkare på ortopedmottagningen.

Men det handlar också om ekonomi.

– Behandling av benskörhet är inte särskilt kostsam medan den totala kostnaden av en fraktur är ganska stor, omkring 200 000 kronor, säger Anders Olofsson.

Han tillägger att eftersom frakturer är så vanligt blir det sammantaget kostsamt för samhället. Bara strokevården är dyrare än sjukvården som orsakas av benskörhet.

För de äldre patienterna kan en fraktur också få stora konsekvenser. De är ofta svaga redan innan benbrottet och operationen med efterföljande rehabilitering kan ge stora försämringar i allmäntillståndet.

I Frakturkedjan ingår också att skicka patienter som bedöms behöva det till bentäthetsmätning på Hälsostaden i Ängelholm där sådan utrustning finns. De som visar sig lida av benskörhet, eller osteoporos som det också heter, kan få medicinera med till exempel kalcium. Generellt har sjukvården ingen vidare koll på bensköra patienter.

– I ett nationellt perspektiv är det i genomsnitt bara drygt tio procent som får behandling av dem som borde få det, säger Anders Olofsson.

Han visar på en skelettmodell vilka frakturer som är de vanligaste. Lårbensbrott, bäckenfraktur, skadade ryggkotor, handledsbrott och bruten axel är mest förekommande bland de så kallade lågenergifrakturerna.

Dessa uppstår vid enklare fall, till exempel från stående, som personer med normal benstomme klarar utan frakturer. Patienter med högenergifrakturer, till exempel från en mc-olycka, ingår inte i det nya vårdprogrammet.

 
Benskörhet - osteoporos

 

Bentätheten är störst vid 20–30-årsåldern hos både kvinnor och män. Därefter blir nedbrytningen av skelettet snabbare än nybildningen. Bentätheten minskar ju äldre vi blir och under normal nivå uppstår osteoporos. Skelettet är då skört och skadas lätt.

Hos kvinnor sker nedbrytningen av ben snabbare när det kvinnliga könshormonet östrogen minskar efter klimakteriet. Men äldre män kan också drabbas av osteoporos. Även andra sjukdomar kan orsaka benskörhet, så kallad sekundär osteoporos.

Bentätheten kan mätas med en speciell röntgenteknik.

(Källa: Läkemedelsverket)

Rubrik 2

text

Uppdaterad: 2015-06-01
Rolf Bardon, Qulturum, Verksamhetsnära funktion