Region Jnkpings ln Region Plus
plus.rjl.se för vårdpersonal, samverkanspartners m.fl.

Resultatsammanställning gjord i april 2017

Projekt somatisk hälsa hos personer med psykisk sjukdom

 

Vad som uppnåtts i pilotprojektet är sammanställt enligt struktur från värdekompassen.

Tabell 1. Förbättringsarbetets resultat sammanställt enligt struktur från värdekompassen. Funktionellt status.

FUNKTIONELLT STATUS

Före

Efter

Skattad grad av hälsa (max 60 p för god hälsa)

Fysisk hälsa: 31 p Psykisk hälsa: 32

Fysisk hälsa: 25 p Psykisk hälsa: 38 p

Skattad motivationsgrad (max 60 p för hög motivation)

43 p

42 p

Antal upprättade hälsoplaner (samt utvärdering av värde – ej gjort)

Ingen dokumentation av hälsoplan.

6 st i kommunen

6 st på psykosmottagningen

Antal beviljade biståndsbeslut med hälsofrämjande inriktning

9 av 80 beslut (sep 2016)

1 SIP har testats i hälsofrämjande syfte.

Att årligt hälsobesök erbjuds och genomförs.

Ingen systematik.

Produktionsplanering visar på för få tider. System för att säkra att alla blir kallade finns på plats. Mars 2017: 42 patienter av 258 har genomfört hälsosamtal hos ssk och läkarundersökning.

Hälsofrämjande insatser

Se styrdiagram för psykosmottagningen (diagram 1) Se även linjediagram för egenmätning inom kommunen samt psykosmottagningen (diagram 2-4)

Se styrdiagram (diagram 1)

Figur 2: KVÅ koder för hälsofrämjande insatser samt hälsosamtal. Datauttag från Diver.

Figur 3. Egenmätning bland personal på psykosmottagningen. Andel patienter som har fått hälsofrämjande insats vid sitt besök på psykosmottagningen i Värnamo.

Figur 4. Egenmätning bland personal inom boendestöd i Värnamo kommun. Andel besök som innehållit hälsofrämjande insats.

Figur 5. Egenmätning bland personal inom sysselsättningen i Värnamo kommun. Andel besök som innehållit hälsofrämjande insats.

 

Tabell 2. Förbättringsarbetets resultat sammanställt enligt struktur från värdekompassen. Kliniskt status.

KLINISKT STATUS

Före

Efter

Somatisk samsjuklighet

Se diagram 5.

Förväntas öka över tid då strävan efter upptäckt har ökat.

Goda levnadsvanor, individuell uppföljning

Se fyra stapeldiagram för uppföljning hos sex individer. Stapeldiagram 7-9.

Se stapeldiagram 7-9.

BMI

Se linjediagram 10 för åren 2013-2016. Data från kvalitetsregistret PsykosR som visar nationellt, länet samt lokalt för Värnamo.

Se linjediagram (diagram 10).

Ej tobak och missbruk alkohol

Mätning ej gjord

Mätning ej gjord

 

Figur 6. Somatisk samsjuklighet hos patienter på psykosmottagning.Datauttag ur Diver

 

Figur 7. Kommentarer till mätvärden Fysisk aktivitet (här ska staplarna vara så höga som möjligt för att räknas som goda levnadsvanor, 5 p =150 minuter/v eller mer d.v.s. det som är det lägst rekommenderade):

Figur 8. Kommentarer till mätvärden kost (här ska staplarna vara så höga som möjligt för goda levnadsvanor):

Figur 9. Kommentar till mätvärden Tobak (Här ska staplarna vara så låga som möjligt för att räknas som goda vanor):

Figur 10: Kommentar till mätvärden Tobak (Här ska staplarna vara så låga som möjligt för att räknas som goda vanor):

Figur 11. Andel personer med fetma registrerade i kvalitetsregistret PsykosR 2013-2016. Data i jämförelse med genomsnittet i befolkningen.

 

Tabell 3. Förbättringsarbetets resultat sammanställt enligt struktur från värdekompassen. Nöjdhet.

NÖJDHET

Före

Efter

Patientnöjdhet med erbjudet stöd

Patientintervjuer genomförda inför projektet. Se sammanställning i bilaga 1.

Patientintervjuer efter tre månader. Se bilaga 1.

Empowerment (max 60 p)

35 p

29 p

 

Tabell 4. Förbättringsarbetets resultat sammanställt enligt struktur från värdekompassen. Resurser.

RESURSER

Före

Efter

Personal, tjänster

 

Omfördelning av en sjukskötersketjänst till hälsofrämjande arbete. Rekrytering av sjukgymnast 50% samt dietist 50%.

Kompetens

 

Workshop och utbildning halvdag december 2016.

Plan för kontinuerlig kompetensutveckling behövs framöver för att säkra detta perspektiv.

Spridningsarbete våren 2017

 

Till verksamheter och chefer i kommun, vårdcentral och sjukhus:

Välj arbetssätt i figur 1 eller något som ni tidigare har tänkt att på börja. och se över möjligheter till att testa, exv levnadsvaneformulär, hälsoplan, hälsosamtal.

Vad krävs: Lokala team på respektive arbetsplats som arbetar aktivt med förändringen och en person som är ansvarig för att hålla samman arbetet lokalt. Samt ledningsstöd och uppföljning.

Övergripande för länet finns Region Jönköpings läns projektledare samt kommunernas projektledare.

Nyckelpersoner har bjudits in (22/3) och uppmanats att påbörja arbetet. Påbörjade förbättringsarbeten ska rapporteras till närmaste chef som tar det till strategigrupp psykiatri och missbruk, för att på så vis följa spridningsarbetet.

 

Steg som tagits i pilotprojektet och som kan tas i förbättringsarbeten framöver:

 

  1. Lokala team på respektive arbetsplats som arbetar aktivt med förändringen och en person som är ansvarig för att hålla samman arbetet lokalt.

  2. Samverkansteam där lärande kan ske. Representanter från kommun, sjukhus och vårdcentral. Utse ansvarig person för att hålla samman arbetet.

  3. Lär känna och beskriv målgruppen genom att tillämpa 5P (syfte, patienter, personal, processer, mönster).

  4. Hur kan hörnstenarna Upptäcka/prevention Ge stöd Uppföljning Varaktighet för goda levnadsvanor säkras i en personcentrerad process?

  5. Fiskbensdiagram eller påverkansdiagram för att se påverkansmöjligheter.

  6. Nolans förbättringsmodell beskrivs

    Vad vill vi uppnå?

Hur ska vi veta att en förändring är en förbättring?

Vilka förändringar kan vi göra som kan leda till en förbättring?

Tester dokumenteras och planeras i PDSA.

  1. För att möjliggöra varaktighet i organisationen behövs ledningsstöd och uppföljning.

     

Bilden visar vad organisationerna har arbetat med i pilotprojektet. Fortsatt utveckling behövs.

Figur 1. Identifierade delar av processen med somatisk hälsa fördelat över organisationer.

 

 

 

Spridningsarbete, sammanfattning

  1. Uppstartsdag för nyckelpersoner i länet 22/3 2017

  2. Utbildningsdag Eksjö 2/5 Jönköping 8/5 (sjukhus, vårdcental och kommun inbjuden)

  3. Påbörjade förbättringsarbeten ska rapporteras till strategigrupp psykiatri och missbruk som på så vis följer spridningen i länet.

  4. < >: Lokalt i kommun, sjukhus och vårdcentral utses ett team som påbörjar förbättringsarbete (teamen består av kollegor från samma arbetsplats). Respektive team har en lokalt ansvarig på sin arbetsplats..

    Möten mellan människor i vårdkedjan (gemensamma utbildningar, ökat användande av SIP - vilket i sig kräver stöd då det upplevs som komplicerat i verksamheter, samverkansformer för gemensamt lärande och ökad förståelse för varandras verksamheter)

  5. Mätningar som följs på mikro, meso och makronivå. Förslag är att välja mätningar från beskriven värdekompass.

  6. Stöd i att komma igång i förbättringsarbete med ökat fokus på samverkan. Förslag är att låta microsystem/team starta upp förbättringsarbeten med angivna tidsramar. Vilket stöd anser verksamheterna att det behövs för att komma igång? Ett förslag har varit att hösten 2017 genomföra lärandetillfällen med praktiskt arbete på plats och mellan tillfällena.

    Viktigt att styrgruppen tar beslut om dessa lärandetillfällen så att det kan planeras in i projektet.

     

     

 

Bilaga 1 (patientintervjuer förbättringsarbetet)

Sammanställning patientintervju inför projektuppstart: 10 personer

Hälsa är livskvalitet. Leva sunt och unna sig något ibland. Fysiska måendet och också det psykiska.

Samtliga intervjuade hade haft kontakt med vården på grund av kroppslig ohälsa.

Fyra av sju uppger att de har haft kontakt med vården gällande levnadsvanor.

Tre av tio tycker att stödet med att förändra levnadsvanor har hjälpt.

Önskan om att psykiatrin blir bättre på att ha koll på den fysiska hälsan. Exempelvis viktuppgång vid medicinering.

Mycket stöd i början när man ska göra en förändring till dess att det har blivit en vana.

Psykiatrin berör inte ämnet fysisk hälsa.

Önskar stöd i att komma igång i aktiviteter.

 

Sammanställning patientintervjuer efter tre månader: 5 personer

Tre av fem uppger att de har fått stöd vad gäller kroppslig hälsa.

Stöd har varit handläggare som följer med på läkarbesök. Stöd med träning och kost i kommunens sysselsättning.

En person uppger att det är fortsatt uppdelat mellan psyke och kropp. Men har märkt förändring att man på sjukhuset nu gör kroppslig kontroll och vid senaste besöket upptäcktes en viss typ av kroppslig ohälsa.

Vården kan bli fortsatt bättre på att ge stöd, inte ”skyffla” fram och tillbaka samt hålla planen om att ge stöd.

 

 

Kontaktperson

Hanna Ljungman Freij

Uppdaterad: 2017-08-22
Hanna Ljungman Freij, Rehabiliteringscentrum, Psykiatri rehab o diagnostik