Region Jnkpings ln Specialiserat kliniskt kunskapsstöd
www.domannamn.se

Juvenil idiopatisk artrit (gammal version)

Innehåll på sidan:

Bakgrund

Enligt en stor prospektiv finsk studie under åren 1989-96 där 426 barn ingick fann man att uveit hos barn med JIA var proportionellt lika stor i grupperna oligoartrit (27%) som seronegativ polyartrit (25%). Uveit hittades hos 24% av barnen. ANA-positivitet fanns hos 66% av uveitbarnen medan bara i 37% hos barn utan uveit. Som konklusion i studien drogs bl a att uveiterna debuterade tidigt efter artriten kommit. Uveiterna var också signifikant vanligare hos barn med tidig artritdebut (ålder) kombinerad med ANA positivitet. Till skillnad från andra studier menade man att oligoartriter och polyartriter hade lika stor risk för uveit och fann ingen predilektion för flickor. Olika studier har visat olika frekvens av ANApositivitet resp negativitet beroende bl.a på olikheter i immunologisk diagnostik, varför vi väljer att inte göra så stor skillnad i screeningprogrammet mellan ANApositiva och negativa små barn. Man har fört fram åsikten att 90% av uveiterna debuterar inom de första fyra åren med artrit, sällan efter 7 år. Ingen stark korrelation har setts mellan HLA- typ och uveit hos dessa barn. Störst risk hos barn med tidig JIA (< 4 års ålder). Prognosen är oftast god, men allvarlig synnedsättning förekommer. Komplikationer till uveit ses i cirka 24% av pat, vanligen cataract. 2009 publicerades en retrospektiv studie från Lund som visade att av 350 pat med JIA utvecklade 55 uveit (15,7%), flertalet med oligoartrit. Cataractutveckling i 42% vid 7 år och 51% vid 24 år och vid denna tidpunkt hade också 22% fått glaukom. 49% hade aktiv uveit även efter 24 års sjukdom!

Vilka barn bör screenas och hur ofta?

Högriskgruppen enl finska studien = barn < 4 år och ANA-positiva. I Norge ligger högriskgränsen vid cirka 7 år, denna gräns har också AAO. Man menar att debutålder är det klart viktigaste kriteriet vid beslut om screening. (Dock poängteras att pat med asymtomatisk uveit debut i regel befann sig i högriskgruppen). Symtomgivande uveiter ses fr a hos HLA B 27 positiva lite större barn.

Följande bör gälla om ingen irit ses:
Barn <7 år vid artrit debut,(såväl poly som pauciartikulära) med pos eller neg ANA:

Bör screenas var 3-4 mån om < 4 års artritduration. 4-7 års duration kontrolleras var 6:e månad.Därefter årligen till 18 års ålder.

Barn >7 år vid artritdebut:
Screening var 6:e mån om <4 års artritduration.
Därefter årligen till 18 års ålder.
Övriga grupper av JIA barn bör ses 2 gånger under det första året, därefter en gångårligen. (Lågrisk grupper som ”systemic onset JIA”, juvenil spondyloartropati ochtidig start av rheumatoid artrit av mer vuxen typ)

Symtom och undersökningsfynd vid irit/uveit

Oftast få symtom. Vid undersökning ses ofta ingen rodnad, några få celler i främre kammaren, små precipitat. Ljusvägen är ofta ingen eller svag. Uveit i andra ögat kommer oftast under första året, sällan senare. På sikt kan bakre synekier, bandkeratopati ,cataract, hypotoni och glaukom uppstå. Vitrit och maculaödem ses ibland.

Behandling

  • Lokalbehandling sterioddroppar samt salva till natten. Behandla fr a vid cell-förekomst. Kronisk ljusväg svarar mer sällan på steroider. Försök förhindra synekiuppkomst. Mydriatika kan t ex ges vid sänggående.
  • Systemiska steroider kan behöva tillgripas i svåra fall eller subtenonal injektion( för att minska behovet av perorala steroider som är ogynnsam på barn , i det långa loppet) .
  • NSAID-preparat kan minska steroidbehovet.
  • Metotrexat är tänkbart i samråd med barnläkare. I regel dos 7,5-25 mg i veckan.
  • Remicade (infliximab) kan användas om inte prednisolon och metotrexat räcker.( Däremot har Enbrel ( etanercept) visat tendenser till ”flare-ups” under pågående behandling och är i det närmaste kontraindicerat, effekten på uveit är också låg. )
  • (Zenapax, en interleukinhämmare har försökts men verkar inte vara nån succé på dessa barn och CellCept som ligger i samma linje som cyklosporin kan fungera. Sandimmun ger ökad behåring vilket inte CellCept gör men båda har samma njurbiverkningar mm.)
  • 3 månader är minimitid för att se om behandlingen ger resultat, helst bör man vänta 6 mån med att byta eller avsluta ett preparat.

All systemisk behandling sker i nära samarbete med barnkliniken!
Vid cataract som kräver operativ åtgärd bör ögat ha varit lugnt beträffande uveit i flera månader. Undvik IOL. Postop aggressiv antiinflammatorisk behandling.
Bandkeratopati kan kräva EDTA-behandling.

Kontaktperson för innehåll:

Kent Carlsson
överläkare
Ögonkliniken, Länssjukhuset Ryhov

Författare:

Birgitta Sunnqvist
överläkare
Ögonkliniken, Länssjukhuset Ryhov

Nina Hagvall
överläkare
Ögonkliniken, Länssjukhuset Ryhov

Fastställt: 1998-02-15

Reviderad: 2013-11-08

Giltigt till och med: 2015-11-08

Fastställt av: xx

Ansvarig medicinsk programgrupp: Ögon

Granskat av:

Referenser

Referenser

Uppdaterad: 2017-04-27
Emma Rosenquist, Vårdtjänster